Annons

Ny svensk styrka till Mali i coronakrisen

Camp Nobel i Mali, 10 augusti 2016.
Camp Nobel i Mali, 10 augusti 2016. Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

En ny svensk specialstyrka skickas till det terrorhärjade Mali om regeringen får igenom sitt förslag. Men coronapandemin skapar frågetecken. Moderaterna har också krävt att regeringen tydligt redovisar några av Sveriges internationella försvarssamarbeten.

Under strecket
Publicerad

Flaggan hissas på svenska Camp Nobel i Timbuktu, 2015.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Fordonspatrull i Mali när dåvarande överbefälhavare Sverker Göransson var på besök i maj 2015.

Foto: Anton Thorstensson/Försvarsmakten

Flaggan hissas på svenska Camp Nobel i Timbuktu, 2015.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Sverige har deltagit i FN-insatsen i Mali sedan 2013, nu med ett skyttekompani i Gao-regionen. Mali är den farligaste av FN:s fredsbevarande operationer. På sju år har 208 personer i FN-tjänst dödats i landet.

Vid sidan av FN-bidraget lade regeringen i mars en proposition om ytterligare en svensk styrka till Mali, ett specialförband med 150 soldater för deltagande i den multinationella insatsen Task Force Takuba.

Uppdraget är att under franskt befäl ”bekämpa väpnade terroristgrupper”. Kostnaden är 190 miljoner per år.

– Det finns två frågetecken i Maliinsatsen, säger Hans Wallmark (M), vice ordförande i utrikesutskottet.

– Det ena är coronautvecklingen i Europa för de truppbidragande länderna. Det andra är att det är ett trestatsområde med Niger och Burkina Faso och att det inte finns avtal med de länderna. Tanken är att specialtruppen ska kunna följa terrorister som rör sig över gränserna och då finns risken att man går in på ett annat lands territorium.

Flaggan hissas på svenska Camp Nobel i Timbuktu, 2015.
Flaggan hissas på svenska Camp Nobel i Timbuktu, 2015. Foto: Henrik Montgomery/TT
Annons
Annons

I Norge har regeringens planerade bidrag stoppats av oppositionen i stortinget. I riksdagens utskott pågår nu beredning av förslaget om den svenska insatsen.

SD och V säger nej till regeringens förslag. Övriga partier står på ja-sidan, med krav på tillägg och förtydliganden. Parallellt med Maliärendet har Moderaterna satt press på regeringen för att närmare redovisa innehållet i tre internationella försvarssamarbeten som ingåtts under 2018 och 2019.

  • Brittiska Joint Expeditionary Force.
  • Tyska Framework Nations Concept.
  • Franska European Intervention Initiative.

Av M:s följdmotion kopplad till Malipropositionen framgår det att partiet har fått gehör för sina krav och att ”regeringen nu har meddelat att det kommer en samlad skrivelse till riksdagen om Sveriges samarbeten med viktiga länder som Storbritannien, Frankrike och Tyskland”.

Från regeringens sida finns inget officiellt besked om det som formellt är ett eget initiativ. Däremot bekräftade försvarsminister Peter Hultqvist (S) vid ett möte i det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet i förra veckan att arbetet pågår och att skrivelsen ska lämnas till riksdagen under hösten.

Hans Wallmark (M):

– Vi har sagt att det är rimligt att regeringen redovisar den här typen av mer kvalificerade militära samarbeten. Nära samarbeten får konsekvenser när vi måste vara beredda att göra mer och ta ett större ansvar. Vi kan inte sitta med armarna i kors när olika länder kommer med propåer till Sverige.

Har det varit ett villkor för ert stöd till den nya Malistyrkan?

– Inte uttryckligen så, underförstått har det varit en del av helhetsbedömningen. Vi har varit tydliga med vad vi vill se.

Annons
Annons

Fordonspatrull i Mali när dåvarande överbefälhavare Sverker Göransson var på besök i maj 2015.

Foto: Anton Thorstensson/Försvarsmakten

Samtliga europeiska länder som ingår i Task Force Takuba i Mali deltar också i det franska försvarssamarbetet European Intervention Initiative.

– Regeringen ingår olika avtal, men i förhållande till den svenska allmänheten mumlar man om vad det betyder. I stället borde man vara tydlig med att när vi har mer långtgående samarbeten bygger vi också upp större förväntningar kring ett svenskt militärt engagemang, säger Hans Wallmark.

Fordonspatrull i Mali när dåvarande överbefälhavare Sverker Göransson var på besök i maj 2015.
Fordonspatrull i Mali när dåvarande överbefälhavare Sverker Göransson var på besök i maj 2015. Foto: Anton Thorstensson/Försvarsmakten

Vad innebär det konkret som du ser det?

– Vår ståndpunkt är att om vi ska räkna med att länder i södra Europa förstår allvaret i det ryska hotet i Östersjöområdet och vara beredda att ingripa, då måste vi ta situationen i söder, i Medelhavsregionen och i Afrika, på allvar och vara bredda att bidra där.

Vid sidan av mer omfattande militära samarbeten har Sverige också ett 30-tal bilaterala avtal om försvarssamarbeten med olika länder.

– I grunden är det bra men det kan aldrig ersätta eller vara ett alternativ till samarbetet med Nato och ett framtida medlemskap i Nato. Det bygger på gemensam försvarsplanering och artikel fem att ett angrepp på ett land är ett angrepp på alla. Det är en helt annan sak, säger Hans Wallmark.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons