Annons

Ny teknik ska rädda kycklingar från masslakt

Är du lönsam lille vän? I Sverige dödas varje år miljontals tuppkycklingar. Nu pågår försök för att redan på äggstadiet särskilja befruktade ägg med avseende på deras kön.
Är du lönsam lille vän? I Sverige dödas varje år miljontals tuppkycklingar. Nu pågår försök för att redan på äggstadiet särskilja befruktade ägg med avseende på deras kön. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Frågan om hönan och ägget är inte bara ett klassiskt tankeproblem. Den är också ett etiskt dilemma för äggindustrin, eftersom den innebär att miljarder små tuppkycklingar dödas varje år, till synes helt i onödan.

Men ny teknik är på väg. I Tyskland går det redan att köpa ägg som inte har producerats som en följd av massavlivningar.

Under strecket
Johan Nilsson / TT
Publicerad

På senare år har värphönsens levnadsbetingelser förbättrats avsevärt. I dag finns regler för både strö, sittpinnar och för hur mycket golvet inuti burarna får luta, samtidigt som andelen frigående höns, både inomhus och utomhus, ökat kraftigt.

Men det finns ett kvarstående etiskt dilemma som äggindustrin inte gärna talar högt om – och som långt ifrån alla konsumenter känner till. Vår äggproduktion förutsätter en massaker på miljarder tuppkycklingar varje år.

För det är nämligen så att inom äggindustrin så är tuppkycklingar i praktiken värdelösa. De kan, av naturliga orsaker, inte födas upp till att bli värphöns och till mat duger de heller inte, eftersom de inte går upp i vikt tillräckligt fort. Så de miljontals tuppkycklingar som föds varje år inom äggindustrin måste kasseras. De sorteras ut, ofta av specialutbildade japaner, och slängs sedan i en kvarn alternativt gasas ihjäl. Enligt en uppskattning från industrin går häpnadsväckande sju miljarder tuppkycklingar världen över detta öde till mötes varje år.

– I Sverige handlar det nog om fyra till fem miljoner tuppkycklingar som dödas varje år, säger Marie Lönneskog Hogstadius, verksamhetsledare vid branschorganisationen Svenska ägg, till TT.

Annons
Annons

Problemet anses vara så pass stort att USA:s jordbruksdepartement och dess Foundation for Food and Agriculture Research i Washington DC är med och finansierar ett pris på sex miljoner dollar till den eller de som kan komma på en fungerande metod att sortera kycklingarna redan på äggstadiet.

Försök pågår. I Tyskland, till exempel, säljs redan ägg med ett litet hjärta och ordet "respeggt" stämplat på dem, där konsumenten för några cent extra vet att äggen inte har producerats som ett resultat av ett massdödande av hankycklingar, skriver tidskriften Science.

Tyska forskare knutna till Universität Leipzig har nämligen upptäckt att honembryon vid dag nio i utvecklingen utsöndrat hormonet östronsulfat i detekterbara mängder i den vätska som finns inuti äggen.

– I praktiken är det embryots kiss, säger Almuth Einspanier, som forskar inom veterinär endokrinologi vid Universität Leipzig, till Science.

Ett tyskt företag har nu byggt en robot baserat på denna kunskap. Roboten gör små hål i äggen med hjälp av en laserstråle. Därefter sugs en ytterst liten droppe ut ur ägget, som analyseras med avseende på halten östronsulfat. Honäggen åker vidare till en inkubator för att utvecklas vidare, medan hanäggen mals ner till djurfoder.

På så sätt kan man sortera 3 000 ägg per timme på den nederländska kycklingfarm där systemet nu testas. Detta är dock ingenting jämfört med de 50 000 ägg som de större farmerna hanterar varje timme, något dagens system helt enkelt inte klarar av.

En annan lösning står forskare vid Technische Universität Dresden för, där man redan vid dag fyra kan särskilja äggen genom att mäta en fluorescerande signal från embryonas blodceller, en signal som skiljer sig åt beroende på dess kön. Denna teknik kräver dock ett tumnagelstort hål i ägget, ett hål som sedan klistras igen med hjälp av medicinsk tejp. Tekniken fungerar, men är ännu inte helt färdigutvecklad, säger en forskarna till Science.

Annons
Annons

I Sverige pågår också försök, berättar Marie Lönneskog Hogstadius.

– Tillsammans med forskare vid Linköpings universitet påbörjade vi ett projekt för ett år sedan och man har nu utvecklat en metod där vi kan särskilja äggen redan dag ett, det vill säga samma dag som hönan lägger det, vilket är det mest optimala. Nu i sommar fick vi bekräftat att metoden verkligen fungerar, säger hon.

Metoden består av att man analyserar de små, små skillnader i de gaser som äggen ger ifrån sig och som skiljer sig beroende på embryots kön. Enda problemet är att gasanalysen tar flera minuter för varje ägg.

– Det är ju alldeles för lång tid. Jag ser framför mig att den här sorteringen måste gå lika snabbt som när äggen rullar förbi på packeriet. Det är det som blir utmaningen nu, att hitta en metod som är effektiv och kommersiellt gångbar. Men om man gör det finns oerhört mycket att vinna. Hanteringen blir så mycket enklare, eftersom antalet ägg som måste kläckas och därmed antalet kycklingar bara blir hälften så många, säger Marie Lönneskog Hogstadius.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons