Annons

Ny trend på börsen kostar miljarder – expert varnar

Trenden på Wall Street är att företag köper tillbaka egna aktier – för miljarder kronor.
Trenden på Wall Street är att företag köper tillbaka egna aktier – för miljarder kronor. Foto: Mary Altaffer/AP

Svenska företag plöjer in miljarder för att köpa tillbaka egna aktier. Trenden skapar snabbt värde för ledning och aktieägare – men gör de flesta andra till förlorare.

Under strecket
Publicerad

Återköpen var som störst när aktiebolagslagen reformerades år 2000, och gjorde det möjligt för företagen att köpa egna aktier. Under finanskrisen föll återköpen – för att nu vara på väg upp igen. Grafik: TT

Företagsledningar har ett jobb: maximera den kortsiktiga vinsten åt aktieägarna.

Sedan ekonomen Michael C Jensen formulerade budskapet i början av 1980-talet har det snabbt blivit ett maxim som de allra flesta företag i världen arbetar efter.

Att mottot är rådande än i dag manifesteras inte minst med den rådande trenden på Wall Street – företags återköp av bolagens egna aktier.

Och det är inte bara ett fåtal aktier som köps tillbaka. De senaste nio åren har amerikanska företag valt att investera i egna aktier till ett värde av 3 800 miljarder dollar. Enligt vissa analytiker har 40–60 procent av förtjänsten från president Trumps skattelättnader för företag gått direkt till att köpa tillbaka bolagets egna aktier.

Återköp av aktier må låta torrt och ointressant. I själva verket är det en finurlig mekanism som tillåter företag att driva upp sitt eget börsvärde genom att reducera antalet tillgängliga aktier på marknaden, och således berika aktieägarna.

Ett smart komplement till kontantutdelning enligt vissa – ett defensivt tillvägagångssätt som hämmar utveckling och långsiktiga investeringar, hävdar andra.

Annons
Annons

Återköpen var som störst när aktiebolagslagen reformerades år 2000, och gjorde det möjligt för företagen att köpa egna aktier. Under finanskrisen föll återköpen – för att nu vara på väg upp igen. Grafik: TT

– Det är som Percy Barnevik brukar säga, att företag återköper egna aktier är en passiv åtgärd, vilket inte borde vara ett företags roll. Köper man tillbaka aktier riskerar företaget att tappa i produktivitet, och tappar du i produktivitet tappar du också i marknadsandelar, säger Adri de Ridder, docent i finansiell ekonomi vid Uppsala universitet, som i flera år forskat om företags utdelningar till ägare.

Återköpen var som störst när aktiebolagslagen reformerades år 2000, och gjorde det möjligt för företagen att köpa egna aktier. Under finanskrisen föll återköpen – för att nu vara på väg upp igen. Grafik: TT
Återköpen var som störst när aktiebolagslagen reformerades år 2000, och gjorde det möjligt för företagen att köpa egna aktier. Under finanskrisen föll återköpen – för att nu vara på väg upp igen. Grafik: TT

Trenden med återköp syns inte bara på Wall Street. Även på Stockholmsbörsen har antalet återköp ökat kraftigt de senaste åren. Bara under 2018 köpte svenska företag tillbaka aktier för 13,2 miljarder kronor – en ökning med nästan 42 procent från föregående år.

Inget pekar heller på att återköpen kommer att minska i år. Swedish Match, ett av de mer flitiga återköparföretagen, har bara i år återköpt aktier till ett värde av drygt 850 miljoner kronor.

– Swedish Match är ett av de företagen som mer eller mindre återköpt konstant sedan återköp avreglerades. Och det företaget har mestadels utländska ägare, vilket innebär att förtjänsten av återköpen för det mesta hamnar utanför Sverige, säger de Ridder.

Enligt företaget själva beror de stora återköpen på att man ska få till en önskvärd kapitalstruktur.

”Aktieåterköp är ett mer flexibelt sätt att upprätthålla en önskvärd kapitalstruktur än utdelningar, då utdelningar bara sker en gång per år medan aktieåterköp kan ske mer frekvent”, skriver Swedish Match Investor relations-chef Emmet Harrison i ett mejl till SvD.

Annons
Annons

Svenska företag lade i snitt cirka 3,5 procent av sitt kapital under fjolåret på återköp av aktier, vilket även ligger i nivå med amerikanska börsnoterade företag. Och ifall fördelarna med återköp är att börsvärdet drivs upp, är nackdelarna att man inte kan använda kapitalet till nya investeringar och produkt- och produktivitetsutveckling.

– Det är den ena risken, att företagen tappar i konkurrenskraft. Den andra stora farhågan är att kursen stiger, fast det i själva verket är ett luftslott. Jag tror inte att folk förstår det här, den dagen bubblan spricker kan marknaden se en sättning med 30–40 procent. Utan problem, säger de Ridder.

En annan uppenbar konsekvens som återköpen leder till är att företagen får mindre kapital över till lönesatsningar i personalen. I USA har bland annat de vänsterorienterade presidentkandidaterna Bernie Sanders och Elisabeth Warren lyft ämnet, och menat att aktieåterköp leder till en ökad klyfta mellan vanliga arbetare och bemedlade aktieägare.

Dock hakar inte alla storföretag på trenden. H&M är ett svenskt bolag som ställt sig utanför återköpshysterin, och den amerikanska jätten Amazon har inte gjort ett återköp på sju år.

Varför företag som H&M och Amazon ställer sig utanför återköpen vet inte de Ridder, men han ser problem – inhemska såväl som internationella – om svenska företag fortsätter investera kapital i sina egna aktier.

– Investerar du inte i företaget kommer du att göra en produktivitetsförlust förr eller senare. Det gäller att hänga med för företagen, slackar du efter tappar du marknadsandelar som både är tunga och dyra att ta tillbaka. Då blir återköpen en dyr och dålig affär för ägarna.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons