Annons

Mårten Schultz:Nya bevis ska övertyga om att Arnault talar sanning

Jean-Claude Arnault dömdes för våldtäkt i Stockholms tingsrätt. På måndag tar Svea hovrätt upp målet.
Jean-Claude Arnault dömdes för våldtäkt i Stockholms tingsrätt. På måndag tar Svea hovrätt upp målet. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Försvaret måste nu övertyga Svea hovrätt om att Jean-Claude Arnault, som dömdes för våldtäkt i tingsrätten, ger den korrekta versionen av vad som hänt. Inför hovrättsförhandlingen, som inleds på måndag, har ny bevisning åberopats.

Under strecket
Publicerad

”Tingsrättsdomen var fel i sak och fel i juridik.” Så förklarar Björn Hurtig, Arnaults försvarsadvokat, varför han tror på en friande dom i hovrätten när jag ringer. Hurtig är kritisk mot vittnesredogörelserna i tingsrättsdomen, som han menar inte korrekt återspeglar vad som sagts under förhandlingen, och mot tingsrättens uppsåtsbedömning ”som saknar ett led”. Men framför allt är det den nya bevisningen som han tror kommer att medföra en annan bedömning.

Det är i och för sig inte ovanligt att hovrätten kommer till en annan slutsats än tingsrätten. I en undersökning som SvD gjorde för några år sedan framgick att Svea hovrätt ändrar överklagade brottmålsdomar i 44 procent av fallen. Dåvarande hovrättspresidenten Fredrik Wersäll konstaterade att ändringen ofta beror på att hovrätten gjort en annan bedömning av bevisningen än tingsrätten.

Det är bevisprövningen som står i centrum även i Arnaults fall. Tingsrättens dom mynnade i ut i en fällande dom avseende en åtalspunkt och i ett frikännande avseende en annan. Domen är, enligt min mening, gedigen och övertygande. Den redogör, med avstamp i ett prejudikat från Högsta domstolen, på ett pedagogiskt sätt för hur bevisprövningen ska göras i våldtäktsmål.

Annons
Annons

Om målsägandens berättelse är alltigenom trovärdig, så kan det tillsammans med annat som framkommit i målet, till exempel vittnesredogörelser för hur målsäganden agerat efter händelsen, räcka för en fällande dom. Det ställs med andra ord inte upp några krav på teknisk bevisning eller vittnesuppgifter från någon som var närvarande vid händelsen.

Ansvar förutsätter att domstolen kommit fram till att det står utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort det som åklagaren tillskrivit honom (eller henne). Men det krävs inte full säkerhet. Möjligen är det denna öppning för viss osäkerhet som fick ledamoten av Svenska Akademien Horace Engdahl att bryta staven över den svenska rättvisan i en intervju i The Times Literary Supplement tidigare i höst.

”Det överraskar att en människa kan skickas i fängelse utan att några substantiella bevis på hans skuld redovisats i rätten”, sa Engdahl. Men vittnesuppgifter i kombination med målsägandens redogörelse kan mycket väl anses vara robust bevisning. Som tingsrätten gjorde i detta fall.

Principerna för bevisprövning har emellertid inte ändrats på något avgörande sätt sedan förra hösten.

Det här är heller inget nytt. Flera som har kommenterat domen mot Arnault tolkar den som ett utflöde ur den atmosfär som präglat Sverige efter #metoo-uppropen. Det gör även Engdahl som i den nämnda intervjun associerar avgörandet till anklagelserna om incest som riktades mot Marie Antionette. Principerna för bevisprövning har emellertid inte ändrats på något avgörande sätt sedan förra hösten. Tingsrättens avgörande innehöll inga juridiska nyheter.

Tingsrättens domskäl är övertygande. Det betyder inte att hovrätten kommer att landa i samma slutsats. Olika domare kan uppfatta och värdera vittnesmål på olika sätt. Vidare kommer hovrätten, som framgått, att behöva ta hänsyn till ny bevisning. Om det räcker för att förvandla två års fängelse till ett fullständigt frikännande återstår att se.

Efter reklamen visas:
Här är turerna kring Arnault
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons