Annons

FN-larmet: Aldrig tidigare skådade effekter på haven

Rapporten visar även vilka svåra konsekvenser som klimatförändringarna får för livet i haven.
Rapporten visar även vilka svåra konsekvenser som klimatförändringarna får för livet i haven. Foto: JOSH HANER/AP

Risken är överhängande för negativa och aldrig tidigare skådade effekter när arktiska isar smälter och vattennivån höjs. I IPCC:s nysläppta rapport om haven målas ett alarmerande framtidsscenario upp.

– Klimatkrisen är en havskris, säger Dima Litvinov, ledare för Greenpeace havskampanj.

Under strecket
Publicerad

Rapporten släpps två dagar efter det extrainkallade klimatmötet i FN-högkvarteret i New York.

IPCC, FN:s klimatpanel, har samlat forskarläget om världshavens tillstånd och framtidsutsikterna om den globala uppvärmningen inte bromsas.

– Rapporterna från IPCC är golvet vi står på, den minsta gemensamma nämnaren från vetenskapssamhället, säger professor Johan Rockström, chef för Potsdams institut för klimatpåverkansforskning och SvD-medarbetare.

I rapporten går 100 forskare i 30 länder igenom vad som redan har skett och vad som kan ske om, och om inte, Parismålet på två graders global temperaturökning hålls.

Det är sannolikt att världshaven kommer att genomgå tidigare icke skådade förändringar, står det i rapporten. Om ingenting görs kommer haven att bli varmare och surare, havsnivån kommer att öka och extremt havsväder kommer att bli allt vanligare.

Risken för globala förluster av glaciäris, smältande arktiska isar och upptinad permafrost bedöms som överhängande och sannolik. Om utsläppen inte minskar kan det smälta vattnen leda till att den genomsnittliga havsvattennivån höjs med 15 millimiter per år, enligt rapporten.

Annons
Annons

Rapporten visar även vilka svåra konsekvenser som klimatförändringarna får för livet i haven.

De smältande isarna och den höjda vattennivån och temperaturen kan få starkt negativa konsekvenser för samhällen och ekosystem på höga höjder och för vattennära städer och regioner. Runt 680 miljoner människor, tio procent av jordens befolkning, bor i dag i sådana områden.

Efter reklamen visas:
FN:s larmrapport om haven i 4 punkter

Risken för skogsbränder i tundraområden kommer även att öka till följd av den höjda globala medeltemperaturen.

– Rapporten visar tydligt att klimatkrisen är en havskris. Den visar vilka svåra effekter klimatförändringarna har nu, och att de kommer att förvärras, även om arbetet går bra, säger Dima Litvinov, ledare för Greenpeace havskampanj.

Så kallade akvatiska ekosystem riskerar även att påverkas negativt av förändringarna. Sannolikheten är relativt stor att den globala mängden havslevande djur och fiskar minskar betydligt.

Hårdast väntas tropiska områden drabbas, men den höjda havstemperaturen kan leda till att fiskbeståndet rör sig norrut även på breddgrader längre bort från ekvatorn.

Grafik: Thomas Molén

– Vad som är nytt i rapporten är att den även visar vilka svåra konsekvenser som klimatförändringarna får för livet i haven. Man har läst om smälta isar och höjda havsnivåer, men inte vilken effekt det har på marina ekosystem, säger Dima Litvinov.

Det handlar inte bara om global uppvärmning utan även andra former av mänsklig aspekt.

– Man ser i rapporten hur drabbade korallrev, våtmarker och det mikroskopiska livet i haven blir. Och de områdena är viktiga som grund för livet i haven, fortsätter han.

IPCC går även igenom vad som redan har skett. Det är praktiskt taget fastställt att global uppvärmning har lett till omfattande krympning av kryosfären – områden på jorden som är täckt av is och snö – och att den genomsnittliga havstemperaturen har ökat sedan 1970-talet.

Detta har lett till förändrat beteende hos många havslevande arter och att de tvingats förflytta sig geografiskt, enligt rapporten.

Men rapporten lägger även fram möjligheter för att minska de negativa effekterna. Framför allt är det viktigt med marina reserverat.

– Rapporten visar även att det inte bara handlar om global uppvärmning utan även andra former av mänsklig aspekt, som fiske och oljeborrning. Och det ger mig faktiskt hopp, att man kan minska effekterna om man skyddar havsområdena, säger Dima Litvinov.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons