Annons

Strid om telekomnätet i kallt krig

En åtalad grundardotter. En dödsdömd kanadensare. En kamp om världsherravälde. USA:s kalla krig mot Kina och telekomjätten Huawei förs på flera fronter och i stora delar av världen. SvD:s Birgitta Forsberg reder ut.

Under strecket
Publicerad

Huaweis finansdirektör Meng Wanzhou.

Foto: APBild 1 av 1

1 / 6

Flanken: den häktade grundardottern

Efter reklamen visas:
Konflikten om Huawei på 60 sekunder

I måndags, amerikansk tid, offentliggjorde USA ett åtal mot Huaweis finansdirektör Meng Wanzhou, som även är dotter till företagets grundare.

Det hela började med att USA begärde henne häktad och utlämnad från Kanada, där hon befann sig. Amerikanska myndigheter misstänker att hon har misslett banker och USA om Huaweis affärer i Iran.

USA har ett handelsförbud mot Iran och slår ner på företag som bryter mot det.

Kina har tidigare krävt att Kanada låter Meng Wanzhou lämna landet och har häktat två kanadensare, en affärsman och en före detta diplomat, för att ha hotat Kinas nationella säkerhet.

Huaweis finansdirektör Meng Wanzhou.
Huaweis finansdirektör Meng Wanzhou. Foto: AP

Dessutom ändrade en kinesisk domstol straffet för en kanadensare som dömts till 15 års fängelse för knarksmuggling och överklagat. Nu blev det dödsstraff.

Och i lördags sparkade Kanadas premiärminister Justin Trudeau sin ambassadör i Kina, John McCallum, för att ambassadören sagt att Meng kunde anföra starka skäl mot att bli utlämnad.

Men fallet med Meng Wanzhou handlar egentligen mera om Iran och är ett sidospår i USA:s stora strid mot Huawei. Men eftersom det hela accentuerar huvudstriden genom att reta upp Kina spelar det roll.

Annons
Annons

USA:s militära högkvarter, Pentagon.

Foto: Charles Dharapak/APBild 1 av 1

2 / 6

Huvudfronten: kallt krig om världsherravälde

USA:s militära högkvarter, Pentagon.
USA:s militära högkvarter, Pentagon. Foto: Charles Dharapak/AP

Kina och USA kapprustar inom ett nytt vapenslag – teknik. De farligaste vapnen, exklusive kärnvapen, kontrolleras i cyberrymden. Den som tar makten över cyberrymden kommer att vara ledare inom ekonomi, försvar och spioneri. Det är en kamp om världsherravälde.

År 2014 slog Kinas president Xi Jinping fast att Kina måste vara med i kapplöpningen om teknisk innovation. Det ledde till planen Made in China 2025, som handlar om att landet ska vara självförsörjande inom avancerad teknik år 2025.

Kinesiska företag började köpa upp bolag, många av dem högteknologiska, i väst. Så även i Sverige där kinesiska företag har köpt upp tre avancerade halvledarbolag.

Kinas avancemang har lett till att flera västländer som redan har en granskning av utländska investeringar har skärpt sin lagstiftning, däribland USA, Tyskland, Frankrike Storbritannien, Japan och Finland. Och flera länder utan lagstiftning inom området funderar på att införa regler.

Samtidigt har USA:s president Donald Trump även satt press på Kina genom handelstullar, investeringsrestriktioner samt åtal mot flera kineser för datorhackning och cyberspioneri.

Annons
Annons

Ryan Ding på Huawei håller upp ett 5G-chip.

Foto: Andy Wong/APBild 1 av 1

3 / 6

Ingenjörstrupperna: striden om telekomnätens rörledningar

Ryan Ding på Huawei håller upp ett 5G-chip.
Ryan Ding på Huawei håller upp ett 5G-chip. Foto: Andy Wong/AP

Den som vill dominera världen via teknik måste först och främst ha kontroll över internet. Och nästa generations telekom, 5G, är datanördarnas våta dröm. All möjlig teknik – bilar, fabriker, renrum, el, vatten, järnvägssignaler – ska gå att koppla upp mot internet. Därmed kan allt möjligt fjärrstyras. Det talas om en fjärde industriell revolution.

Allt blir alltså lättare att styra. Och därmed lättare att manipulera. Det öppnar för hackare, även statliga sådana. Någon illasinnad kan alltså slå ut elen eller vattnet eller få Volvos robotar att "glömma" att skruva i tre skruvar i en lastbil.

Oron gäller att Huawei via 5G – till exempel genom att bygga in bakdörrar i telekomnäten – ska kunna hjälpa den kinesiska staten att fjärrstyra, eller sabotera, viktig infrastruktur i andra länder.

Kina har nämligen en lag som säger att alla kinesiska bolag, oavsett om de är privata eller statliga, är skyldiga att på statens begäran möjliggöra spioneri för statens räkning.

Det senaste året har USA bedrivit en global kampanj för att hindra Huawei från att delta i den mest dramatiska förändringen av telekomnätens ”rörledningar” någonsin.

Annons
Annons

Xi Jinping och Donald Trump när de möttes i Peking i november.

Foto: Andy Wong/APBild 1 av 1

4 / 6

Stabsstriden: Trump vs Xi

Xi Jinping och Donald Trump när de möttes i Peking i november.
Xi Jinping och Donald Trump när de möttes i Peking i november. Foto: Andy Wong/AP

USA:s president var länge ensam herre på täppan. Men Kinas president Xi Jinping har klivit fram som en stark ledare.

På den 19:e partikongressen i fjol poängterade Xi att det var dags att förvandla Kina till "en mäktig kraft" som kan leda världen inom politik, ekonomi, försvar och miljö.

Xi Jinping gjorde också klart att Kina inte ska ta efter västerländska system. Rättssystemet ska inte vara självständigt utan en del av partiet. Och partiets konstitution står över landets konstitution. Civila och militära ändamål ska integreras. Staten ska ha större kontroll över både statliga och privata bolag.

Under Xi har repressionen ökat. Det handlar bland annat om kameror med ansiktsigenkänning och ett socialt poängsystem som påminner om författaren George Orwells dystopi 1984.

Kort sagt står slaget mellan en alltmer hårdför diktatur och demokratin USA, som i sin tur är delad i två läger: för eller emot landets president Donald Trump.

Annons
Annons
Foto: Mark Schiefelbein/APBild 1 av 1

5 / 6

De allierade: lyder USA

Foto: Mark Schiefelbein/AP

USA drar åt tumskruvarna på sina vänner för att få dem att porta det privatägda Huawei och den statliga kinesiska telekombolaget ZTE från 5G.

I Polen har USA indikerat att framtida stationering av amerikanska trupper, inklusive en eventuell framtida bas kallad Fort Trump, kan hänga på Polens beslut om Huawei och 5G, enligt New York Times.

Vissa av USA:s allierade, läs Australien och Nya Zeeland, har redan stängt ute Huawei och ZTE från 5G.

Den brittiska mobiloperatören Vodafone pausar alla inköp och installationer av utrustning från Huawei till sina kärnnätverk. Och den brittiska teleoperatören BT (som tidigare hette British Telecom) går ännu längre genom att slänga ut Huaweis utrustning från befintliga 3G- och 4G-nätverk.

Annons
Annons
Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1

6 / 6

Åskådaren: Sverige yrvaket

Foto: Lars Pehrson

Alla utländska investeringar och all handel har setts som bra i vårt lilla frihandelssinnade land i norr. I början av 1990-talet tog Sverige bort den lag som gjorde det möjligt att granska säkerhetskänsliga utländska uppköp.

SvD avslöjade nyligen att det helstatliga Rymdbolaget skrivit kontrakt med en kinesisk militär om en antenn på satellitmarkstationen Esrange i Kiruna. Antennen skickar styrsignaler till satelliter och Kina äger den. Dessutom använder Kina exklusivt ytterligare tre antenner på Esrange, som är en världens största markstationer.

När det gäller avancerad teknik sålde, som nämns, Sverige tre avancerade halvledarbolag till Kina, trots att deras teknik går att använda militärt. Två av dem såldes av staten.

Och delstatliga Telias vd Johan Dennelind har inga planer på att slänga ut Huawei.

Men näringsdepartementet granskar situationen. Nyligen kom en utredning som bland annat föreslår att myndigheterna ska kunna stoppa utländska uppköp av onoterade bolag som sysslar med saker som har med Sveriges säkerhet att göra.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons