Annons

”Nya läkemedel förtjänar en ansvarsfull debatt”

Foto: Imaginechina

Det är viktigt med en jämlik och snabb tillgång till effektiva läkemedel. Men den snabba läkemedelsutvecklingen innebär också stora utmaningar, inte minst ekonomiska, skriver företrädare för NT-rådet med flera i en replik.

Under strecket
Publicerad

REPLIK | CANCERVÅRD

I en debattartikel i SvD den 7 januari framför Lise-Lott Eriksson, Susanne Dieroff Hay och Magnus Norin, företrädare för olika patientorganisationer, kritik mot modellen för godkännande och introduktion av nya läkemedel i Sverige. De anser att processen är onödig, tar för lång tid och att det marknadsgodkännande som beslutas av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) borde vara tillräckligt.

Vi är eniga med författarna om att det är viktigt med en jämlik och snabb tillgång till effektiva läkemedel. Men dagens läkemedelsutveckling innebär stora utmaningar – inte minst ekonomiska. Nya läkemedel måste därför göra en nytta som motsvarar priset.

Alla nya läkemedelsbehandlingar godkänns av EMA för att få marknadsföras i Sverige. EMA bedömer läkemedlets nytta, risk och kvalitet. Men för att veta om ett nytt läkemedel ger tillräckligt värde för vården och patienten behövs både en jämförelse med andra behandlingar och en hälsoekonomisk värdering.

Tvärtemot vad artikelförfattarna påstår, föregås alltid rekommendationer av rådgivning med kliniska experter. När det gäller cancerläkemedel samarbetar NT-rådet med regionala cancercentra (RCC) och nationella vårdprogramgrupper. Rådet informerar patientföreningar om aktuella ärenden och en process pågår för närmare samverkan med patienter.

Annons
Annons

Artikelförfattarna hävdar att den nationella processen inte har granskats, vilket inte stämmer. 2017 granskades arbetet av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Analysen ingick också i en regeringsutredning som lämnade sitt slutbetänkande januari 2019, och som gav stöd för vårt arbetssätt. Den nationella samverkansmodellen har gett ett mer strukturerat och ordnat införande av nya läkemedel, och processen ger en mer jämlik användning av medel till olika patientgrupper. Regionernas nära samarbete genom NT-rådet har under 2019 lett till nya avtal som gett mer än 3,5 miljarder i återbäring från läkemedelsföretagen.

En återkommande kritik är att det tar lång tid för ett läkemedel att nå patienten. Målsättningen för både Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och NT-rådet är att arbeta snabbt. TLV har en lagstadgad gräns på 180 dagar för sitt arbete och NT-rådets mål är att avge en rekommendation inom 3 månader. Ibland fördröjs arbetet på grund av att läkemedelsbolagen tar lång tid på sig att lämna underlag till den hälsoekonomiska värderingen.

Det exempel som författarna nämner när det gäller tid till introduktion gäller ett läkemedel som introducerades innan regionernas gemensamma arbete med införande av nya läkemedel fanns på plats (2011). För immunterapierna PD1- och PDL1-hämmare, som nämns i artikeln, kom NT-rådets rekommendation för malignt melanom 1,5 månad efter EMA:s marknadsgodkännande. Det är betydligt snabbare än vad som antyds i artikeln och dessutom mycket snabbare än i våra grannländer.

Annons
Annons

Läkemedelsmyndigheten, TLV, regionerna och läkemedelsföretagen delar på ansvaret att få snabb introduktion av nya läkemedel. Vi noterar att författarna inte nämner företagens ansvar. Detta är förvånande då de vid flera tillfällen fått möjlighet att förstå processen, dess syfte, fördelar och problem.

Vi tycker också att det är anmärkningsvärt att artikelförfattarna inte lägger något värde i att prioriteringsbeslut tas i enlighet med den etiska plattformen, som är beslutad av riksdagen. Den säkerställer att svaga patientgrupper inte glöms bort när vi ska fördela våra gemensamma resurser.

Som författarna påpekar så finns det en skillnad i läkemedelsanvändningen mellan olika regioner. Det kan bero på att vissa sjukdomar varierar mellan regioner, liksom tillgången till specialister. NT-rådets eget arbete med uppföljningar visar att för att förstå skillnader i försäljningsstatistik måste man ha betydligt mer kunskap om bakomliggande faktorer än bara försäljningssiffror.

Det är svårt att veta om en central styrning av sjukvården eller läkemedelsbudgeten skulle minska skillnaderna mellan regionerna. Vår tolkning, som stöds av Läkemedelsutredningen SOU 2018:89, är att det i dag inte finns någon enkel lösning vad gäller läkemedelsansvar.

Gerd Lärfars
docent, ordförande Rådet för nya terapier, NT-rådet
Hans Hägglund
nationell cancersamordnare, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Freddi Lewin
docent, ordförande Nationella arbetsgruppen nya cancerläkemedel

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons