Annons

Nya narkolepsifall: ”Läkare har inte ställt rätt frågor”

Minst åtta personer som sökt sig till Akademiska sjukhuset i Uppsala har levt med fel – eller ingen – diagnos. Anne-Marie Landtblom, professor i neurologi, säger att nya fall av narkolepsi som kan kopplas till massvaccinationen för snart tio år sedan fortfarande upptäcks.

Under strecket
Publicerad

Anne-Marie Landtblom, professor i neurologi och överläkare vid Akademiska sjukhuset.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 1

Anne-Marie Landtblom, professor i neurologi och överläkare vid Akademiska sjukhuset.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 1
Efter reklamen visas:
Vaccinationen mot svininfluensan – på 2 minuter

Läkare på vårdcentralen har ställt en mer vanlig diagnos, och inte ställt de frågor som krävs för att upptäcka sjukdomen.

Närmare 60 procent av befolkningen vaccinerades mot svininfluensa för snart tio år sedan. Det stora bakslaget kom 2010, när barn och unga som tagit Pandemrix-sprutan började uppvisa olika trötthetssymptom.

Det skulle visa sig att ungdomarna fått den kroniska sjukdomen narkolepsi. I dag finns över 500 anmälda fall till Läkemedelsförsäkringen.

Anne-Marie Landtblom, är en av Sveriges främsta experter på narkolepsi. Hon är professor vid Uppsala universitet och överläkare på Akademiska sjukhuset.

Landtblom uppger att minst åtta personer som sökt sig till sjukhuset i Uppsala har blivit diagnostiserade med narkolepsi först på senare år. Samtliga är kvinnor, som tagit vaccinet, och som länge varit odiagnosticerade eller haft fel diagnos.

– Läkare på vårdcentralen har ställt en mer vanlig diagnos, och inte ställt de frågor som krävs för att upptäcka sjukdomen, säger Anne-Marie Landtblom.

Anne-Marie Landtblom, professor i neurologi och överläkare vid Akademiska sjukhuset.
Anne-Marie Landtblom, professor i neurologi och överläkare vid Akademiska sjukhuset. Foto: Malin Hoelstad
Annons
Annons

Narkolepsi är en neurologisk sjukdom som rubbar hjärnans reglering av sömn och vakenhet. En person med narkolepsi kan också få kataplexier – musklerna tappar kraft vid känslomässiga reaktioner, som skratt, och man kan falla ihop.

De som fått sin diagnos sent har i regel haft svaga eller inga kataplexier, åtminstone till en början.

Läkare bör fråga rätt frågor till patienten med trötthet, om man är trött hela tiden eller om det är kortare sömnattacker.

Flera ungdomar som sökt vård för tröttheten har fått diagnoser som blodbrist, astma eller så har vården misstänkt att psykiatriska sjukdomar ligger bakom.

– Läkare bör fråga rätt frågor till patienten med trötthet, om man är trött hela tiden eller om det är kortare sömnattacker. Personer med narkolepsi brukar nicka till snabbt och sedan vakna efter ett par minuter och må bra.

Anne-Marie Landtblom beskriver unga personer som fastnat i långa utredningar. Det har varit en lättnad för samtliga när de fått svar på vad som egentligen orsakar deras trötthet.

– Efter ett tag kan omgivningen börja reagera på de här personerna. Ofta i samband med kataplexierna. Tonåringar kan vara trötta, men de flesta ramlar inte ihop på skolgården av det.

När staten tog på sig ansvaret att ersätta de som fick narkolepsi skrev Alliansen tillsammans med Socialdemokraterna en debattartikel om att de drabbade inte skulle ”ägna framtiden åt segdragna rättsprocesser”.

Om Försäkringskassan inte tycker att mina läkarintyg är tillräckligt bra, vem kan skriva tillräckliga då?

Men flera drabbade som SvD pratat med beskriver en hopplös kamp mot Försäkringskassan. Anne-Marie Landtblom menar att Försäkringskassan blivit mycket svåra att ha att göra med de senaste två åren. De godkänner inte läkarintygen, enligt Landtblom.

– Om Försäkringskassan inte tycker att mina läkarintyg är tillräckligt bra, vem kan skriva tillräckliga då? Det verkar finnas en okunskap kring den funktionsnedsättning som narkolepsisjuka lever med.

De som lider av narkolepsi måste dessutom äta starka mediciner för att hålla sjukdomen i schack. Vissa tål inte medicinen, andra upplever starka biverkningar, och endast i få fall fungerar det bra.

– Många patienter får inte en bra behandling. Det finns inte tillräckligt bra läkemedel ännu. Det behövs läkemedel som lättare går in i hjärnan, men vi har en skyddande blodhjärnbarriär som gör detta svårt, säger Anne-Marie Landtblom.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons