Annons

Högsta militära nivån sedan kalla kriget

Ryssland drar ned sina satsningar på militären medan USA och Kina ökar. Det gör att de samlade militära satsningarna i världen nu är uppe på den högsta nivån sedan det kalla kriget avslutades. Det visar de senaste siffrorna från forskningsinstitutet Sipri.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Nordkorea bidrar till att öka oron i östra Asien där flera länder nu satsar mer på militären.

Foto: Yvonne Åsell Bild 1 av 1

Nordkorea bidrar till att öka oron i östra Asien där flera länder nu satsar mer på militären.

Foto: Yvonne Åsell Bild 1 av 1
Nordkorea bidrar till att öka oron i östra Asien där flera länder nu satsar mer på militären.
Nordkorea bidrar till att öka oron i östra Asien där flera länder nu satsar mer på militären. Foto: Yvonne Åsell

Totalt sett satsade världens länder 17 000 miljarder kronor på militären under 2018. Det är en ökning med 2,6 procent jämfört med året före, enligt en ny genomgång från Stockholms fredsforskningsinstitut, Sipri.

Ökningen förklaras till stor del av de stora satsningar som USA och Kina gör. De två stormakterna står på egen hand för hälften av de globala satsningarna på militären.

– Ökningen av de amerikanska utgifterna drevs på av införandet av 2017 års vapeninköpsprogram införda av Trump-administrationen, säger Aude Fleurant, chef för Sipris projekt om vapen och militärutgifter, i en kommentar.

USA är som vanligt helt dominerande på den militära sidan. Landet står för en dryg tredjedel av de pengar som världens länder lägger på militären.

Annons
Annons

Generellt är det ett fåtal länder som står för de riktigt stora satsningarna. De fem toppländerna USA, Kina, Saudiarabien, Indien och Frankrike stod exempelvis tillsammans för 60 procent av världens militärutgifter.

Ryssland ingår inte längre bland topp-fem-länderna. Den ryska ledningen började satsa stort på militären under 2010 och fortsatte med det i flera år. Men från 2016 har den ryska militärbudgeten dragits ned när det allmänna ekonomiska läget i landet försämrats.

Efter reklamen visas:
Svenskt försvar – från särintresse till högprioriterat

Nu handlar det inte bara om vad som satsas i pengar utan minst lika mycket hur ett land beter sig. Och den ryska ledningens agerande kring Krim, Ukraina och Syrien väcker oro i omvärlden.

I Sverige pratas det exempelvis mycket om att den ökade osäkerheten kring Ryssland kräver ökade satsningar på militären.

Fast än så länge har allt prat inte lett till någon egentlig ökning av hur mycket som satsas på försvaret. Enligt Sipris genomgång ligger Sverige stilla och satsar motsvarande 1,0 procent av BNP, den totala ekonomins storlek, på försvaret.

Norge ligger som jämförelse på 1,6 procent medan både USA och Ryssland ligger på över 3 procent.

I genomsnitt lägger världens länder nu ned motsvarande 2,1 procent av den samlade ekonomin på sin militär. Men skillnaderna är som sagt stora och flera länder i Östeuropa, bland andra Polen, ökade kraftigt sina militärutgifter under 2018.

– Ökningarna i Central- och Östeuropa beror till stor del på växande uppfattningar om ett hot från Ryssland, säger Pieter Wezeman, forskare vid Sipri.

Fast det är framför allt i Asien det sker stora förändringar. Kina har i ett kvarts sekel konsekvent ökat sina satsningar på militären.

Annons
Annons

Det har skett genom att den kinesiska ledningen låtit militären växa i takt med den kinesiska ekonomin. Och många år av stark ekonomisk tillväxt har även stärkt militären rejält.

Siemon Wezeman, även han forskare på Sipri, pekar på att spänningen ökat både mellan länderna i Asien och mellan Kina och USA. Det handlar inte minst om konflikterna kring Sydkinesiska sjön där Kina expanderar snabbt och bland annat bygger upp öar för att få militära baser och kunna göra anspråk på havsområdena runtomkring.

Det skapar i sin tur oro bland grannländerna som gör anspråk på samma områden. Samtidigt ser den amerikanska ledningen hur deras dominerande ställning hotas när Kina avancerar.

Nu kan man alltid mäta på olika sätt. Även om satsningarna på militären ökar till en ny hög nivå så minskar faktiskt militärutgifterna långsiktigt om man räknar dem som andel av den samlade ekonomin i världen.

Enligt Sipris siffror har militärutgifterna gått ned från 2,6 procent av BNP under 2009 till förra årets 2,1 procent.

Det är länderna i Mellanöstern som lägger störst andel av sin ekonomi på det militära försvaret medan länderna i Nord- och Sydamerika är den region som räknat på det här sättet satsar minst.

I militärutgifterna ingår allt vad ett land satsar på militären med personal, inköp av vapen, underhåll, militär forskning och så vidare.

Ländernas andel av världens samlade satsningar på militären
i procent
1USA36
2Kina14
3Saudiarabien3,7
4Indien3,7
5Frankrike3,5
6Ryssland3,4
33Sverige0,3
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons