Annons

Ny terrortrend: Politiker bombas – från drönare

Två drönare av typen DJI M600, lastade med ett kilo var av sprängmedlet C4, användes i lördags i en attack mot Venezuelas president Nicolas Maduro. Det hävdar landets militär. Att drönare används i politiska attentat utfört av terrorister eller upprorsstyrkor är relativt nytt.

Under strecket
Publicerad

Fotot, släppt av kinesiska nyhetsbyrån Xinhua visar en skadad militär strax efter den misstänkta drönarattacken.

Foto: Xinhua/APBild 1 av 3

En sådan här drönare, DJI M600, som är konstruerad för att bära kamerautrustning misstänks ha använts i ett bombdåd.

Foto: DJIBild 2 av 3

En utredare salar tekniska bevis efter attacken med drönare.

Foto: Scott Smith/APBild 3 av 3

Fotot, släppt av kinesiska nyhetsbyrån Xinhua visar en skadad militär strax efter den misstänkta drönarattacken.

Foto: Xinhua/APBild 1 av 1
Fotot, släppt av kinesiska nyhetsbyrån Xinhua visar en skadad militär strax efter den misstänkta drönarattacken.
Fotot, släppt av kinesiska nyhetsbyrån Xinhua visar en skadad militär strax efter den misstänkta drönarattacken. Foto: Xinhua/AP

OSLO I attentatet i Venezuelas huvudstad Caracas på lördagseftermiddagen lokal tid höll president Nicolas Maduro ett tal för att markera ettårsdagen en grundlagsändring som gav honom ännu mer makt. Enligt landets justitieminister Néstor Revelol hade de två drönarna vardera ett kilo av C4 sprängmedel.

Det har enligt honom en dödlig effekt i en radie av 50 meters avstånd. Störningssändare fick dock drönarna delvis ur kurs.

– Drönarna var fjärrstyrda och manövrerades för att flyga över Bolívar-avenyn, men de desorienterades av störsändare som aktiverades av presidentens vakter, sa Néstor Revelol på en presskonferens.

Han beskrev drönarna som tillverkade för att användas inom industrin eller för att kunna lyfta en tv-kamera.

Annons
Annons

En sådan här drönare, DJI M600, som är konstruerad för att bära kamerautrustning misstänks ha använts i ett bombdåd.

Foto: DJIBild 1 av 2

En utredare salar tekniska bevis efter attacken med drönare.

Foto: Scott Smith/APBild 2 av 2
En sådan här drönare, DJI M600, som är konstruerad för att bära kamerautrustning misstänks ha använts i ett bombdåd.
En sådan här drönare, DJI M600, som är konstruerad för att bära kamerautrustning misstänks ha använts i ett bombdåd. Foto: DJI

För den allt större drönarindustrin är drönarattacker något som kan göra att lagstiftningen blir hårdare och att det därmed leda till mindre efterfrågan.

Drönare är fjärrstyrda flygande farkoster som kan väga allt från några få gram till tio ton; de kan hålla sig stilla i luften eller flyga i 1 000 km/h beroende på hur avancerade de är.

Sedan terrorattentatet mot World Trade Center i New York september 2001 har USA exempelvis använt militära drönare i attacker mot det som beskrivs som terrorister i länder som Pakistan och Afghanistan. Enligt The Bureau of Investigative Journalism, som är en av tre organisationer som försöker hålla reda på hur många attacker som sker, har USA sammanlagt dödat mellan 7 700 och 11 000 personer i drönarattacker. Enligt byrån är ungefär 10 procent av detta civila offer och minst 250 av dem var barn.

Men attacken i Venezuela visar att det inte bara är militären som tagit till sig den nya tekniken. SvD har tidigare rapporterat om hur terrororganisationen IS använde egentillverkade drönare i Irak och Syrien.

I Sverige finns det redan 200 000 civila drönare och det potentiella hotet att de kan användas i en terrorattack är därför något myndigheterna förbereder sig på.

En utredare salar tekniska bevis efter attacken med drönare.
En utredare salar tekniska bevis efter attacken med drönare. Foto: Scott Smith/AP
Annons
Annons

Enligt forskarna Simon Ahlberg och Karl-Göran Stenborg på Totalförsvarets forskningsinstitut är det både dyrt och svårt att försvara sig mot drönare, eller UAS (Unmanned Aerial Systems) som de också kallas.

– Om vi i nuläget ser enskilda UAS som ett hot och har svårt att värja oss mot dem så är ett framtida scenario svärmar av drönare, skriver de i en strategisk utblick om drönarhotet.

De vapen som hittills använts mot drönare är inte särskilt högteknologiska. Hagelgevär för att skjuta ned dem är ett exempel. Vissa länder har också tränat upp falkar till att angripa mindre drönare.

Drönarna kan också mer oavsiktligt orsaka skador, som när de används i närheten av flygplatser.

– Påföljderna för att bryta mot lagstiftningen är extremt små jämfört med den potentiella skada eller effekt som kan ha orsakats. Att flyga en drönare i reglerat luftrum nära en flygplats ger en bötespåföljd på några tusen kronor och möjligen konfiskering av utrustningen. Detta är fullständigt oproportionerligt ställt mot kostnaden för att stänga ner flygtrafiken kring en flygplats i en timme, skriver de två forskarna.

För att öka skyddet av militära anläggningar och flygplatser har drönarindustrin satsat på det som kallas geo-fencing. Då kan ett elektroniskt ”stängsel” upprättas runt ett område. När en drönare närmar sig ett sådant är den programmerad att landa och slås av.

– Sådana inbyggda säkerhetslösningar kommer alltid att vara möjliga att forcera för en begåvad användare med onda avsikter, men de skulle kunna mildra effekterna och skadorna som orsakas av oförstånd eller ovarsamhet hos en operatör, skriver Ahlberg och Stenborg.

Systemet fungerar inte heller bra i en krissituation när nya områden snabbt behöver skyddas.

I USA arbetas därför olika former av elektroniska vapen mot drönarna, som mikrovågssändare med hög effekt, HPM (High Power Microvawe), som kan slå ut elektroniken i en drönare och få den att störta.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons