Annons

Nya vapensystem förändrar stridsfältet

Johanne Hildebrandt, om behovet av en mer framtidsinriktad försvarsdebatt.

Under strecket
Publicerad

NASA:s Robonaut 2 (R2) är utrustad med över 350 sensorer, och drivs av 38 power PC processorer.

Foto: Mark Malmström Bild 1 av 1

NASA:s Robonaut 2 (R2) är utrustad med över 350 sensorer, och drivs av 38 power PC processorer.

Foto: Mark Malmström Bild 1 av 1
NASA:s Robonaut 2 (R2)  är utrustad med över 350 sensorer, och drivs av 38 power PC processorer.
NASA:s Robonaut 2 (R2) är utrustad med över 350 sensorer, och drivs av 38 power PC processorer. Foto: Mark Malmström

Försvarsdebatten har i åratal mest handlat om Försvarsmaktens brist på pengar och behov av upprustning, vilket visserligen är viktigt och nödvändigt men ganska tråkigt i längden. 

För i en inte alltför avlägsen framtid kan Sverige vaktas av sensorer som skjuter ner AI-styrda drönare som försöker ta sig över gränsen.

I storstäderna kan elektromagnetiska vapen sitta i gathörnen som vid en eventuell terrorattack får både fordon och sprängladdningar att sluta fungera på en mikrosekund. Krig på marken kan utkämpas med obemannade stridsfordon och soldater kan stridsdräkter med exoskelett och vara ständigt uppkopplade.

Tekniken kommer i alla fall att finnas och med den kommer en rad frågor:

* Är sådana vapensystem etiska?

* Ska Sverige satsa på bemannat eller obemannat?

Annons
Annons

* Hur stor ska graden av autonomi vara?

* Vem är ansvarig?

* Hur stor roll kommer cyber och rymden ha i framtidens försvar? 

”Vi kommer att behöva fatta en lång rad svåra vägvalsbeslut”, säger generalmajor Michael Claesson, chef för ledningsstabens inriktningsavdelning, i en intervju i min Youtubekanal 2025 - Framtidens teknik och försvar

I samma avsnitt förklarar Magnus Carlsson, utvecklingschef på Bofors/BAESystems, att vi kommer se en rad ”gamechangers”, teknik som vi inte ens kan föreställa oss i dag. 

Vapenindustrin, som i princip varit densamma i 150 år, kommer gå från krut till elektromagnetiska vapen, dvs laservapen och mikrovågsvapen och kanske något annat som ännu inte är uppfunnet.

Vi befinner oss alltså mitt i en teknikrevolution och flera länder har redan gjort cyber till en egen vapengren.

Det är klokt med tanke på att vi lever i en digitaliserad värld där datorer inte bara ett verktyg för påverkanskampanjer utan kan även hackas eller kapas och därmed användas som vapen.

Ändå finns det tiotusentals datorer hos myndigheter, kommunala bolag, föreningar och företag som inte har de senaste säkerhetsuppdateringarna, och som därmed är öppna mål för både brottslingar och främmande makt. Det är inte rimligt i en digitaliserad värld och visar på behovet av en mer framåtblickande diskussion om försvar och säkerhet. 

Därför har jag, tillsammans med Annika Avén, startat 2025 som på lyfter de frågor om framtidens teknik och försvar som alla borde fundera över. Kanalen sponsras av SOFF, som dock inte har något inflytande över innehållet. I varje avsnitt analyserar experter från myndigheter, företag och universitet den teknik som kommer att ha revolutionerat vårt samhälle och vårt försvar 2025.

Deras slutsatser är både fascinerande och skrämmande, för oavsett om vi vill det eller inte är framtiden redan här.

JOHANNE HILDEBRANDT är författare och skapare av 2025 – Framtidens teknik och försvar.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons