Annons

”Nyanlända ska klara prov i lagar och värderingar”

Hedersförtrycket är ett av Sveriges största integrations- och jämställdhetsproblem. För att bekämpa förtrycket behövs reformer inom flera områden, skriver riksdagsledamoten Tina Ghasemi (M).

Under strecket
Publicerad

Artikelförfattaren Tina Ghasemi (M) delar ut valmaterial i tunnelbanan i Stockholm under valrörelsen 2014.

Foto: Åke Ericson/IBLBild 1 av 1

Artikelförfattaren Tina Ghasemi (M) delar ut valmaterial i tunnelbanan i Stockholm under valrörelsen 2014.

Foto: Åke Ericson/IBLBild 1 av 1
Artikelförfattaren Tina Ghasemi (M) delar ut valmaterial i tunnelbanan i Stockholm under valrörelsen 2014.
Artikelförfattaren Tina Ghasemi (M) delar ut valmaterial i tunnelbanan i Stockholm under valrörelsen 2014. Foto: Åke Ericson/IBL

DEBATT | HEDERSFÖRTRYCK

Hösten 2016 påbörjade en moderat arbetsgrupp en resa runtom i Sverige i syfte att identifiera några av vår tids viktigaste jämställdhetsutmaningar. Vi har besökt över 25 verksamheter, däribland myndigheter, ideella organisationer, vård, skola, kvinno- och tjejjourer. Och så de mest gripande besöken – möten med utsatta. Allt inom ramen för hedersrelaterat våld och förtryck. Sveriges största jämställdhetsutmaning.

Rapporten vi presenterar i dag, ”De tysta ropen – våld och förtryck i hederns namn”, sammanfattar våra erfarenheter kring hedersrelaterat våld och förtryck. Slutsatserna är till största delen baserade på lärdomar från våra besök. Vidare baseras en stor del av rapportens innehåll på relevant forskning och rapporter från myndigheter och organisationer. I den här artikeln presenterar vi några av slutsatserna från rapporten.

Annons
Annons

Sveriges värdegrund vilar på ideal om individens frihet, jämställdhet mellan kvinnor och män, barns rätt till liv och utveckling, samt respekt för människors särart. Dessa ideal har bidragit till att bygga vårt land starkt och framgångsrikt. De utgör grunden för vår sammanhållning och gemenskap.

Den omfattande utbredningen av hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige ställer dock idealen inför svåra utmaningar. Begreppet hedersförtryck avser gärningar som inskränker enskilda människors fri- och rättigheter i syfte att skydda en släkts heder. Det kan till exempel röra sig om olika typer av begränsningar i vardagen, så kallad vardagsheder. De drabbade, som främst är kvinnor, får inte klä sig hur de vill, umgås med vem de vill, gå vart de vill, plugga vad de vill, jobba med vad de vill eller gifta sig med vem de vill. Men det kan också handla om betydligt mer brottsliga handlingar, som barn- och tvångsäktenskap, misshandel och i värsta fall mord.

Olika studier har visat att så många som över hundratusen kan vara utsatta för någon form av hedersförtryck. Siffrorna utmanar bilden av Sverige som ett öppet och jämställt land och pekar tydligt ut hedersförtrycket som ett av Sveriges största integrations- och jämställdhetsproblem.

För att bekämpa förtrycket behövs reformer inom främst tre områden.

1. Bättre förebyggande insatser

Nyanlända måste tidigt utbildas i våra lagar och värderingar om jämställdhet och individens okränkbarhet. Vi vill att undervisningstiden i samhällsorienteringen förlängs så att mer utrymme kan ges åt värderingsfrågor. Att delta ska vara obligatoriskt och frånvaro leda till sänkt bidrag. En examination ska införas och den som inte klarar den måste gå om hela eller delar av samhällsorienteringen.

Annons
Annons

Integrationsprocessen måste även involvera kontakter med det svenska samhället i ett långsiktigt värdegrundsarbete. Det måste finnas en utbyggd plattform där det svenska samhällets värderingar kan förmedlas genom diskussion och samtal. Olika typer av föräldrastödsprogram kan ge föräldrar nödvändig kunskap om det svenska samhällets värdegrund samt hjälpa dem att hantera flera av de värderingskonflikter som kan uppstå i mötet mellan olika kulturer i vardagen. Genom fler brobryggare kan integrationsprocessen kortas och fler vägar in i samhället öppnas.

Länsstyrelserna bör därför få i uppdrag att stötta och bistå kommunerna att verka för föräldrastödsprogram i samarbete med den ideella sektorn.

2. Bättre utbildning och samordning

En av hedersförtryckets främsta bundsförvanter är okunskap bland de myndigheter som kommer i kontakt med det. Det leder till att många fall inte upptäcks och att utsatta inte får rätt hjälp i förhållande till de hotbilder som finns, vilket potentiellt kan få ödesdigra konsekvenser. Därför måste moment om hedersrelaterat våld och förtryck utgöra obligatoriska inslag i grundutbildningen till berörda yrkesgrupper som polis, socialsekreterare, lärare, vårdpersonal och personal tillhörande elevhälsan.

Vidare måste berörda myndigheter förbättra sin samverkan i ärenden med kopplingar till hedersförtryck. När någon varit utsatt för hedersförtryck under en längre period är det nämligen inte ovanligt att flera myndigheter involveras. Avsaknaden av effektiv samverkan kan leda till att utsatta personer inte får det stöd som de behöver. Därför måste berörda myndigheter tilldelas ett tydligt uppdrag att förbättra sin samverkan rörande ärenden med hedersanknytning.

Annons
Annons

3. Skärpt lagstiftning

Fler fall av hedersförtryck bör leda till utvisning. Nuvarande lagstiftning kräver att gärningsmannen döms till minst ett års fängelse för att utvisning ska komma ifråga, om det inte kan antas att han eller hon kommer att återfalla i brott. Den gränsen bör sänkas så att brott med ett straffvärde på sex till tolv månaders fängelse kan leda till utvisning. Motarbetar man svenska värderingar om jämställdhet, individualism och mångfald – då har man förverkat sin rätt att fortsätta vistas i Sverige.

Vidare måste brott med hedersmotiv medföra strängare straff för att markera brottens allvar. Även lagen om äktenskapstvång måste skärpas då den i dagsläget inte erbjuder ett fullgott skydd åt offer för barnäktenskap. Det finns nämligen fall då rättsinstanser konstaterat att det minderåriga offret befunnit sig i en utsatt position och ingått en äktenskapsliknande förbindelse men då de åtalade gått fria för att man inte med säkerhet kunnat konstatera att offret tvingats till det mot sin vilja. I praktiken innebär detta att barnäktenskap fortfarande inte är helt förbjudet i Sverige.

För att skydda barn i hederskontexter måste därför detta kryphål täppas till. Att medverka till att en äktenskapsliknande förbindelse som inkluderar ett barn kunnat äga rum ska vara straffbart.

Vidare bör straffansvaret vid tvångsäktenskapsresor utökas. I dag är stämpling, förberedelse eller försök till vilseledande till tvångsäktenskapsresa inte kriminaliserat. Det måste ändras så att även den som planerar för att vilseleda någon att till en tvångsäktenskapsresa kan straffas för det. Det finns också skäl att överväga om underlåtenhet att avslöja ett planerat tvångsäktenskap bör vara kriminaliserat.

Alla dessa åtgärder skulle ge förstärkta incitament att anmäla misstankar om planerade barn- och tvångsäktenskap och förhoppningsvis leda till att fler utsatta får hjälp av samhället.

Sverige ska vara ett sammanhållet land som är öppet för influenser och människor från andra länder. Vår öppenhet har bidragit till att bygga vårt land starkt. Men öppenhet mot omvärlden förutsätter att vi står fast förankrade i våra egna värderingar. Annars kommer vi inte att klara av de utmaningar som integrationen ställer oss inför.

Tina Ghasemi
riksdagsledamot Moderaterna

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons