Annons

Olof Ehrenkrona:Nyföretag har svårt att växa

Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT

Det är svårt för små företag att växa till sig i Sverige. Det höjer kraven på sänkt kapitalbeskattning och en politik som gör att utbildning lönar sig.

Under strecket
Publicerad

Har vågen av nyföretagande och entreprenörskap i Sverige stannat av? Tecken tyder på det. Medan 90-talet bjöd på en explosion i antalet nya företag som fortsatte även efter att bubblan sprack i början på 00-talet har de senaste åren inneburit en tydlig avmattning. Saken uppmärksammades i en rapport från Svenskt Näringsliv i början av året och har i dagarna följts upp av näringslivsägda f-plus som i ett par intervjuer har belyst problemet närmare.

Det handlar om antalet nystartade företag och deras möjligheter att växa till stora företag som syns på världsmarknaderna. De intervjuade är professorerna Karl Wennberg i Linköping och Lars Persson från Institutet för Näringslivsforskning och adjungerad professor i Lund. De menar att den positiva utvecklingen har avstannat efter finanskrisen. Antalet nystartade företag har inte sjunkit mer än ”en aning”, men det verkar vara betydligt svårare för dem att växa sig stora.

Det är naturligtvis svårt att skilja ut vad som är riktiga orsakssamband och enbart data som korrelerar med varandra. Men att det är företagens möjligheter att växa på andra marknader som har minskat förefaller de vara överens om.
Lars Persson menar att 90-talets starka utveckling kan förklaras av de avregleringar och strukturreformer som följde efter de svaga decennierna under 70- och 80-talen. Sverige hade svåra problem då och när de politiska lösningarna väl infann sig uppstod en ketchupeffekt.

Annons
Annons

Det är sannolikt en förklaring också till att utvecklingen stannat av. Det går bara att avreglera telemarknaden en gång och när fördelarna är konsumerade så går utvecklingen in i nya och mer stabila banor. Entreprenörsvinsterna i första ledet upphör och lönsamheten normaliseras.

Karl Wennberg betonar betydelsen av att ha access till stora marknader. Det är också en viktig observation. De svenska stjärnskotten från digitaliseringens inledningsskede har inte kännetecknats av att vara några vinstmaskiner. För att ta till vara sin potential har de tvingats att gå ihop med företag som redan har stora kundstockar.

Globaliseringen och digitaliseringen drar åt samma håll och det ger fördelar för företag med stora hemmamarknader och verkar i stora språkområden. Det betyder att goda affärsidéer, smarta algoritmer och geniala tekniska lösningar måste planteras om i ny jord för att kunna växa till sig.

Förr skedde det genom att man etablerade dotterbolag och försäljningskontor i andra länder. I den digitala världen är logiken annorlunda. Företag och affärsidéer scoutas ungefär som lovande fotbollspelare och köps över för att spela på andra hemmaarenor.

Innebörden av utvecklingen är att anpassningskraven blir annorlunda också här hemma. Omsorgen om humankapitalet blir viktigare. En konkurrenskraftig företagsbeskattning måste kompletteras med en beskattning av människor som stödjer investering i utbildning och kompetens.

Konkurrens på tjänstemarknaderna blir allt viktigare liksom det lilla landets integration i den stora europeiska marknaden. Kunskaper i de stora världsspråken blir viktigare och lyxen av att hålla sig med en egen valuta blir dyrare. Överhuvudtaget blir jakten på transaktionskostnader en alltmer betydelsefull del av den allmänna kostnadsjakten, såväl i den nationella kontexten som för företaget.

Brist på lämplig arbetskraft och brist på främmande kapital är det vanligaste svaret från företagen på frågan om vad som hindrar dem att växa. Det är en god nyhet. Reformer som hjälper mot detta gör ju livet bara rikare.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons