Annons

Teresa Küchler:Nyinvalda svenskars planer kan leda till åtal

Jessica Stegrud (SD)
Jessica Stegrud (SD) Foto: Fredrik Persson/TT

Flera av de nyinvalda svenska EU-parlamentarikerna planerar att använda sina kontorspengar på sätt som är helt emot regelverket. Det kan leda till framtida återbetalningskrav och i värsta fall åtal, skriver SvD:s Teresa Küchler.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

De nyvalda EU-parlamentarikernas första möte i Strasbourg genomfördes den 2 juli 2019.

Foto: Jean-Francois Badias/TT Bild 1 av 1

BRYSSEL När SvD nyligen träffade några av Sveriges nya EU-parlamentariker fick de frågan om de tänker redovisa de så kallade kontorspengar på cirka 48 000 kronor (4 513 euro) som de får varje månad.

Summan är ersättning ”för allmänna utgifter” men kallas kontorspengar, eftersom de ursprungligen skulle gå till att driva parlamentarikernas kontor i hemlandet. I dag får de även användas till att anordna konferenser och seminarier exempelvis.

De 48 000 kronorna betalas ut till alla 751 EU-parlamentariker utan krav på kvitton eller annan redovisning. Men det finns trots allt regler för hur de ska användas. Det verkar ha gått flera av de svenska nykomlingarna förbi.

– Jag vet inte vad de ska användas till riktigt. Har inte fått några instruktioner än så länge. Men vi, Charlie Weimers och jag, vill använda dem till att utveckla ungdomsförbundet, att sponsra dem på olika sätt för event och bildning, svarade SD:s nya EU-parlamentariker Jessica Stegrud.

Det är olagligt att använda EU-pengar till partiverksamheter på hemmaplan. Om SD sänder pengar från Bryssel till partiets ungdomsgren, Ungsvenskarna SDU, för ”event och bildning”, som Stegrud säger, riskerar de inte bara att bli återbetalningsskyldiga. De kan också åtalas för bedrägeri och svinn med EU-pengar.

Annons
Annons

De nyvalda EU-parlamentarikernas första möte i Strasbourg genomfördes den 2 juli 2019.

Foto: Jean-Francois Badias/TT Bild 1 av 1
De nyvalda EU-parlamentarikernas första möte i Strasbourg genomfördes den 2 juli 2019.
De nyvalda EU-parlamentarikernas första möte i Strasbourg genomfördes den 2 juli 2019. Foto: Jean-Francois Badias/TT

”Denna schablonersättning är avsedd att täcka utgifter för ledamöternas parlamentariska verksamhet, såsom hyres- och förvaltningskostnader för kontor, telefon och abonnemang, representation, datorer och telefoner samt anordnande av konferenser och utställningar”, lyder EU-parlamentets regelverk för pengapotten.

Kontorspengarna är alltså helt och hållet knutna till den enskilda ledamotens parlamentariska verksamhet och får inte delas ut hur som helst inom partiet. Såvida inte ”event och bildning” för Ungsvenskarna SDU i praktiken innebär att Jessica Stegrud själv reser runt och träffar partiungdomar och berättar om sitt arbete och EU, så är denna användning av kontorspengar olovlig.

Franska extremhögerns ledare Marine Le Pen har fällts i fransk domstol för missbruk av EU-pengar. Enligt EU:s antibedrägerirotel, Olaf, hade hon satt i system att ge EU-pengar till sina partiverksamheter och partilöner i Frankrike. I Le Pens fall lämnade utredarna i Bryssel lämnade över sin utredning till fransk åklagare.

Även förre danske EU-parlamentarikern Morten Messerschmidt, från Dansk Folkeparti, har fällts för användning av EU-pengar till partiverksamheter i Danmark, och har tvingats betala tillbaka omkring 400 000 euro till EU-parlamentets kassor.

Annons
Annons

Parallellen mellan kontorspengarna och partibidrag är något som kan få EU-institutionernas bedrägerigranskare att spetsa öronen.

Sara Skyttedal (KD) upprepade för SvD vad hon svarat under EU-kampanjen i våras: att pengarna ska redovisas internt, till en särskild revisor, men att medier och allmänheten inte ska få ta del av kvittona.

– Precis som med partibidragen i Sverige så röjer man inte strategiska avvägningar och målsättningar för sina politiska motståndare.

Skyttedal nämner konferenser och seminarier som man kan använda ersättningen till, och som man inte vill att motståndarna ska veta om.

Förutom att det är svårt att föreställa sig vilka slags konferenser och seminarier som KD:s EU-parlamentariker skulle vilja hålla hemliga så är den öppna parallellen mellan kontorspengarna och partibidrag ett tydligt tecken på att KD tänker gå emot reglerna.

Socialdemokraterna i EU-parlamentet har för första gången lovat att redovisa sina utgifter med kontorspengarna. Men de ska också inrätta ett system som går ut på att deras EU-parlamentariker varje månad sätter in hälften av de 48 000 kronorna i en gemensam pott.

Om nu dessa pengar ska vara knutna till den enskilde ledamoten och inte till partiet – varför då stycka upp potten och skapa gemensamma kassor?

Uppenbarligen har en hel del tankemöda lagts ned på hur man ska hantera kontorspengarna – som för varje enskild EU-parlamentariker uppgår till nära 600 000 kronor årligen – men många får nog ta och tänka till en sväng till.

Fotnot: Efter denna publicering har Sara Skyttedal (KD) kontaktat SvD för att understryka att partiet kommer att följa regelverket och att "parallellen till partibidragen i Sverige handlar om hur man skall se på transparensen, inte om hur pengarna skall användas". 

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons