Annons

Nytt avtal upphäver krav på kubansk demokrati

Bara en vecka efter revolutionsledaren Fidel Castros begravning har EU och Kuba skrivit på en samarbetsplan – ett symboliskt mycket laddat dokument. EU-länder och företag som vill göra affärer med regimen i Havanna jublar, medan människorättsaktivister förfasar sig över hur EU blundar för bristen på demokratiska rättigheter.

Under strecket
Publicerad

EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini (mitten) tillsammans med Kubas utrikesminister Bruno Rodriguez Parilla som skakar hand med Slovakiens utrikesminister Miroslav Lajcak efter det nya avtalets undertecknande.

Foto: Francois Lenoir/APBild 1 av 2

Samarbetsavtalet måste fortfarande godkännas av EU-parlamentet innan det träder i kraft, och Civil Rights Defenders hoppas att EU-parlamentarikerna röstar ner given.

Foto: Yvonne ÅsellBild 2 av 2

EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini (mitten) tillsammans med Kubas utrikesminister Bruno Rodriguez Parilla som skakar hand med Slovakiens utrikesminister Miroslav Lajcak efter det nya avtalets undertecknande.

Foto: Francois Lenoir/APBild 1 av 1
EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini (mitten) tillsammans med Kubas utrikesminister Bruno Rodriguez Parilla som skakar hand med Slovakiens utrikesminister Miroslav Lajcak efter det nya avtalets undertecknande.
EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini (mitten) tillsammans med Kubas utrikesminister Bruno Rodriguez Parilla som skakar hand med Slovakiens utrikesminister Miroslav Lajcak efter det nya avtalets undertecknande. Foto: Francois Lenoir/AP

BRYSSEL Samarbetsplanen innebär att banden mellan EU och Kuba efter decennier av frostiga eller helt döda relationer nu kan normaliseras.

– Detta är en historisk dag. I dag bekräftar vi att det har skett en förändring i Kuba. Med detta nya avtal är EU redo att stödja Kubas ekonomiska och sociala moderniseringsprocess, sade EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini från ett podium i Bryssel som hon för dagen delade med Kubas utrikesminister Bruno Rodriguez Parrilla.

Avtalet förhandlades klart i våras och är vad som på EU-språk kallas för ett “ramverk” – allmänna förhållningsregler för samröret mellan parterna om allt ifrån handel och investeringar till terrorismbekämpning, narkotikatrafik, bistånd, migration och mänskliga rättigheter. Texten talar om fördjupad ”politisk dialog” mellan EU och Kuba, men ställer inga konkreta krav.

Annons
Annons

Samarbetsavtalet måste fortfarande godkännas av EU-parlamentet innan det träder i kraft, och Civil Rights Defenders hoppas att EU-parlamentarikerna röstar ner given.

Foto: Yvonne ÅsellBild 1 av 1

Problemet med avtalet är att det inte ställer några som helst krav kring mänskliga rättigheter.

Med ramverket på plats ska europeiska företag kunna verka fritt på ön, är tanken. I dag är Kuba det enda land i Latinamerika som inte har något formellt samarbetsavtal med EU, även om enskilda EU-länder har gjort affärer på ön under flera år.

De 28 EU-länderna har inte en gemensam utrikespolitik, men klubbade ändå år 1996 en nedtecknad, gemensam ståndpunkt om Kuba. I denna slog man fast att politiskt samarbete med Kuba förutsätter förbättringar vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati. År 2003 ströps de diplomatiska relationerna mellan parterna helt, efter att kubanska myndigheter slängt 75 regimkritiker i fängelse.

Men då president Raúl Castro tog över efter sin sjuka bror Fidel år 2008 och sakta började reformera landet ekonomiskt, juridiskt och vad gäller öns utlandskontakter, så inleddes återigen försiktiga samtal mellan Bryssel och Havanna.

För två år sedan beslutades att EU och Kuba ska förhandla fram en politisk och ekonomisk samarbetsplan; den plan som Mogherini och Parrilla alltså skrev under på måndagen.

Men kritiken mot samarbetsavtalet är hård. I och med dagens avtal så upphävs den gemensamma ståndpunkten från 1996, och med den paragraferna som säger att mer politiskt samarbete ska villkoras med mänskliga rättigheter och demokrati.

Samarbetsavtalet måste fortfarande godkännas av EU-parlamentet innan det träder i kraft, och Civil Rights Defenders hoppas att EU-parlamentarikerna röstar ner given.
Samarbetsavtalet måste fortfarande godkännas av EU-parlamentet innan det träder i kraft, och Civil Rights Defenders hoppas att EU-parlamentarikerna röstar ner given. Foto: Yvonne Åsell
Annons
Annons

Människorättsorganisationer menar att Kuba nu fått både lukrativa handelsmöjligheter och varmare politiska band till EU – helt gratis, utan motkrav.

– Problemet med avtalet är att det inte ställer några som helst krav kring mänskliga rättigheter. Kuba kan följa avtalet utan att ändra på något alls, säger Erik Jennische, som är programchef för Latinamerika hos människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.

– EU borde ha krävt att Kuba ratificerar FN:s två människorättskonventioner innan de började förhandla avtalet. Nu har man kommit överens om att hålla en ”dialog” – men en dialog innebär ingen förändring, säger Jennische.

Samarbetsavtalet måste fortfarande godkännas av EU-parlamentet innan det träder i kraft, och Civil Rights Defenders hoppas att EU-parlamentarikerna röstar ner given.

Vi kan fortsätta att stöta på för att det ska hända något, särskilt vad gäller mänskliga rättigheter på Kuba.

Vägen mot helt normaliserade kontakter mellan EU och Kuba kan också påverkas av USA:s kommande president Donald Trump, som tar makten i början av nästa år.

Även USA har i år försökt normalisera förbindelser med den förre ärkefienden. Barack Obama skrev politisk historia när han sade att det halvsekelgamla, amerikanska handelsembargot mot ön måste bort.

Trump har däremot hotat att backa bandet. Och en hårdare ton i Washington kan få följder för samarbetet mellan Kuba och EU. Framför allt de tidigare kommunistiska EU-länderna, som fruktar att för mycket medgörlighet mot en kommunistisk regim kan få politiska konsekvenser på hemmaplan, kan argumentera att EU och USA måste spela på samma planhalva.

På andra sidan av spektrat finns EU-länder som redan i många år och på tvärs med EU:s gemensamma position utökat sina affärskontakter och utbyten med ön rejält, som till exempel Nederländerna och Spanien.

Regeringen i Madrid har påpekat att europeiska företag snabbt måste in på den kubanska marknaden för att konkurrera med amerikanska konkurrenter, i tider då handelsembargon faller.

Utrikesminister Bruno Rodriguez Parilla sade i Bryssel på måndagen att relationerna mellan EU och Kuba inte går via Washington, något som Federica Mogherini bekräftade.

Utrikesminister Margot Wallström (S) försvarar Kuba-avtalet, trots människorättskritiken.

– Det är ju ett avtal som handlar om den demokratiska utvecklingen, som handlar om handel och om det som vi menar måste till för att Kuba ska kunna bli ett demokratiskt land, sade Wallström i Bryssel.

– Vi kan fortsätta att stöta på för att det ska hända något, särskilt vad gäller mänskliga rättigheter på Kuba, sade utrikesministern.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons