Annons

Marie Cronqvist:Nytt kapitel i klassiker om kommande krig

Under andra världskriget lanserades broschyren ”Om kriget kommer” – en ”vägledning för rikets medborgare” i händelse av krig – som ända fram till 90-talet utkom i nya upplagor. När det nu är dags för en ny beredskapskampanj återkallar den ett Sverige som som inte längre är.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Den första upplagan av broschyren ”Om kriget kommer” ­sammanställdes 1943. Till vänster bild ur 1961 års upplaga.

Bild 1 av 3

SvD den 16 juli 1943 – strax innan ”Om kriget kommer” började distribueras.

Bild 2 av 3

Broschyren "Om krisen eller kriget kommer" är sammanställd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Foto: Pontus Lundahl/TTBild 3 av 3

Den första upplagan av broschyren ”Om kriget kommer” ­sammanställdes 1943. Till vänster bild ur 1961 års upplaga.

Bild 1 av 1
Den första upplagan av broschyren ”Om kriget kommer” ­sammanställdes 1943. Till vänster bild ur 1961 års upplaga.
Den första upplagan av broschyren ”Om kriget kommer” ­sammanställdes 1943. Till vänster bild ur 1961 års upplaga.

I dessa digitala tider ligger det snart en artefakt i din brevlåda. ”Om krisen eller kriget kommer” skickas ut till 4,8 miljoner svenska hushåll som en del av krisberedskapskampanjen sista veckan i maj. Enligt förhandsinformation från ansvariga Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kommer detta ”nationella informationsmaterial” att omfatta 20 sidor och på enkel svenska med pedagogiska faktarutor och illustrationer beskriva hur vi kan för­bereda oss för allvarliga samhällsstörningar, naturkatastrofer eller krig.

Det finns anledning att fundera över denna återlansering av 1900-talsdevisen ”Om kriget kommer”, som – även om den nu alltså kompletterats med vår egen tids krisbegrepp – i sig utgör en historisk förtätning. Koncipierad och lanserad under beredskapstiden ­färdades den genom atomålderns kalla krig för att sedan skrotas under 90-talet, till förmån för den något mindre ominösa och lätt tautologiska ”totalförsvaret angår alla”. 

Annons
Annons

Budskapet ”Om kriget kommer” har med andra ord materialiserats i broschyrform och delats ut i miljontals svenska brevlådor förut. Att den nu återkommer i en ny tid inbjuder till historiska jämförelser. Hur tilltalas en befolkning år 2018?

Idén till den första versionen av skriften föddes då andra världskriget nått sin vändpunkt och det direkta hotet mot Sverige minskat i takt med tyska motgångar på östfronten vid årsskiftet 1942–43. Under beredskaps­tidens sista två år grundades det kalla krigets svenska totalförsvar och här var idén om befolkningsskydd och civilförsvar en vital del. Upplysningsverksamheten fick hög prioritet; civilbefolkningens kunskaper skulle vidgas och dess engagemang fördjupas. ”Om kriget kommer. Vägledning för rikets medborgare i händelse av krig” från 1943 samlade ihop denna strävan. Skriften hade 16 sidor och trycktes i 2,25 miljoner exemplar, som därefter distribuerades till alla svenska hem. 

I pressen fick skriften snabbt smeknamnet ”Krigskatekesen”, och att arvprins Gustav Adolf också varit involverad i dess tillkomst sågs som ett tecken på fullständig enighet inom riket. Den hade en officiell och högtidlig framtoning med riksvapnet på framsidan som enda bild. Redan på första sidan uppdrog Kungl. Maj:t åt Statens informations­styrelse att ”utgiva och till allmän kännedom bringa bilagda vägledning för rikets med­borgare i händelse av krig”. Det viktigaste budskapet var det om motstånd i alla lägen och civilbefolkningen bar en betydande del av ansvaret för motståndet i det lilla. 

Annons
Annons

SvD den 16 juli 1943 – strax innan ”Om kriget kommer” började distribueras.

Bild 1 av 1

Skriften måste sättas i relation till dramatiska sociala förändringar i krissamhällets spår. Den militära beredskapen under kriget skapade möten mellan samhällsklasser i en dittills oanad utsträckning och i detta sammanhang kan man tveklöst läsa krigsårens upplaga som ett av det gamla myndighetsspråkets sista monument. Den officiösa kanslisvenskans tid var nämligen utmätt och krav ställdes på att offentlig information skulle kunna begripas av personer utan högre utbildning. Bredare strömningar i samhället spelade också in: på bara några år ströks verbens ­pluraländelser i såväl skolundervisning som dagstidningar, och latinska språkmönster ­förbleknade till förmån för ett ”vårdat talspråk”.

Läs vad SvD skrev om broschyren 1943

SvD den 16 juli 1943 – strax innan ”Om kriget kommer” började distribueras.
SvD den 16 juli 1943 – strax innan ”Om kriget kommer” började distribueras.
Läs hela artikeln härsvd.se

Hur befolkningen tilltalades – och inte främst budskapet i sig – kom därför att bli den stora förändringen i de två kommande versioner av skriften som delades ut 1952 och 1961 med undertiteln ”Vägledning för Sveriges medborgare”. Idén om det totala försvaret var fortsatt stark och suddade ut de förut så tydliga gränserna mellan militärt och civilt. Och det totala kriget var ett krig som också skulle komma att utspelas inne i människors huvuden; begrepp som psykologiskt försvar, motståndsanda och inre front är alla pro­dukter av de tidiga efterkrigsåren. Tilltalet
i broschyrerna behövde vara tydligt, rakt och öppet inkluderande.

Annons
Annons

Broschyren "Om krisen eller kriget kommer" är sammanställd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Foto: Pontus Lundahl/TTBild 1 av 1

Redan 1952 års version, utgiven av Civilförsvarsstyrelsen, tog ett stort kliv i riktning mot det som inom språk­forskningen kallats ”den svenska klarspråkskulturen”. Kunglig ynnest och Guds allmakt ersattes med ett ledigare och mer förtroligt tilltal. Pedagogiska illustrationer lades till och i stället för en överhetsretorikens kort­fattade krigskatekes fick nu skriften utformningen av en fyllig medborgarbok på 35 sidor, där statsministern undertecknat förordet tillsammans med konungen och där medborgaren på motstående sida i inledningen själv skulle anteckna sitt eget namn och sin adress. Texten ställde uppfodrande, retoriska frågor: ”Vad gör Du om kriget kommer?”, ”Kan Du larmsignalerna?”, ”Faran från luften – hur möter Du den?” 

1952 och 1961 års versioner framstår annars som medborgarböcker i första hand i egenskap av deras starka betoning på samförstånd och gemenskap. Hoten skrevs fram som riktade mot det som under kriget omnämnts ”den svenska livsformen”. Betoningen låg på ”samhällsmaskineriet” och medborgarplikten och så dess motbilder – panik, oordning, oro. 

Bekämpandet av oordning syns bland annat i beskrivningarna av den hygien som noga måste prioriteras i en tid av radioaktivitet. I 1961 års upplaga, med större fokus på kärnvapen och radioaktivitet, är budskapet att denna senare osynliga fara, inte sällan bes­kriven just som ”damm” eller ”smuts”, kunde neutraliseras (och inte minst hanteras psykologiskt) genom ett noggrant städande och tvättande i hemmet.

Broschyren "Om krisen eller kriget kommer" är sammanställd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Broschyren "Om krisen eller kriget kommer" är sammanställd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Foto: Pontus Lundahl/TT
Annons
Annons

1961 års upplaga, 2,8 miljoner exemplar för distribution och en halv miljon i reserv, ut­delades till samtliga svenska hushåll i början av oktober och omfattade nu 49 sidor. Innehållsligt tillkom en tonvikt på utrymning och inkvartering. Under senare delen av 1950-talet fanns en utbredd föreställning om att det var just vätebombens potentiella verkningar som måste ligga till grund för utformningen av civilförsvaret. Fullskaliga snabb­utrymningar skulle komma att krävas och i den nya civilförsvarsutredningen lades tonvikten på utrymning men också byggnation av stora befolkningsskyddsrum avsedda för tusentals människor. 

Efter de tre klassiska utgåvorna 1943, 1952 och 1961 producerades ingen ytterligare broschyr med sikte på samtliga svenska hushåll. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar fick i uppdrag att ­hålla broschyren aktuell för utgivning i den händelse säkerhetsläget skulle förvärras. 

Regeringen hade dock bestämt att bud­skapet skulle spridas kontinuerligt på andra sätt och en viktig kanal under ett antal år blev annonspubliceringen i landets alla telefon­kataloger. Den första annonsen i telefonkatalogen infördes 1970. En tidigare kortfattad information om larmsignaler utökades nu till åtta katalogsidor och innehöll det mesta av budskapet från ”Om kriget kommer”. Redan 1978 skars emellertid informationen ned och landade på två katalogsidor, främst av ekonomiska skäl. 

Som enskild skrift fortlevde ”Om kriget kommer” däremot i så kallade ”skrivbordsupplagor” i liggande A5-format som utgavs under 80-talet. Upplagorna var begränsade och skriften användes framför allt i övnings- och undervisningssammanhang. Krig mot Sverige uppfattades då inte alls som särskilt sannolikt, men av hoten skrevs ändå kärn­vapenkriget fram tydligare än andra. För­enklingarna av språket fortsatte i snabb takt under denna period; i 1989 års version konstaterades det exempelvis kort och gott att kärnvapen ”skadar mycket mer än andra ­vapen”. 

Annons
Annons

I 80-talets civilförsvarsupplysning stod också individen mer i centrum än någonsin förr. Det moderna livets alla dimensioner fördes in – ”Vad händer med mitt husdjur?”, ”Vilka av mina värdefulla saker betalar staten ersättning för?”. Budskapet var nu formulerat snarare i termer av råd än instruktioner och pliktretoriken avlöstes av en uppmuntrande självskyddsretorik.

Under den period som omfattar de tre klassiska versionerna av ”Om kriget kommer”, men också senare beskrivningar i telefon­katalogen och 80-talets mer begränsade ­versioner av skriften, var bilden av det homogena Sverige i det närmaste orubblig. Från politiskt håll ansåg man att verksamheten inom totalförsvaret och civilförsvaret underlättades av att det i Sverige inte fanns några direkta motsättningar i fråga om språk, religion eller ens politiska värderingar. Tidens katastrofmedvetande artikulerade en uppslutning bakom den nationella identiteten, som i sin tur laddades med tydliga värden: ansvar, enighet, gemenskap, trygghet. Till och med i kärn­familjens beredskapsövningar skulle en avsevärt större svensk gemenskap träda fram. 

Folkhemsmetaforen och idén om neutraliteten har mer än en gång beskrivits som den svenska efterkrigstidens fundament och föreställningar om social och politisk trygghet var detta fundaments armering. För några år sedan visade jag i ett antal forskningsartiklar hur svensk civilförsvarsinformation – i synnerhet serien uppdaterade versioner av ”Om kriget kommer” från 1943 års ”krigskatekes” via 1952 och 1961 års ”medborgarböcker” till 80-talets självskyddsretorik – på många sätt handlade mer om fred och välfärd än om hot och krig. Tanken på en djupgående moralisk fostran och folkbildning samt ett fokus på kollektiv samhörighet och myndighetstillit genomsyrade svensk civilförsvarsupplysning under hela denna period. 

Annons
Annons

Frågan är var denna berättelse tar vägen i dagens återbruk av en ­paroll så till den grad marinerad i 1900-talet och dess bild av ett ­homogent Sverige. På 90-talet, som psykförsvarsexperten Eino Tubin finurligt har formulerat det, ”marscherade den sista av beredskapstidens trio av kluriga och folkkära sentenser till historiens papperskorg: spionen lägger pussel, en svensk tiger, om kriget kommer”. 

Men från denna historiens papperskorg har alltså åtminstone en av dem nu plockats upp. Och den återkallar – åtminstone delvis – en värld som inte längre är.

Laddar…
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons