Annons

”Nytt läge i vårt land – samtala om välfärden”

Foto: Tomas Oneborg, Karin Malmhav/TT

Svensk välfärd står inför sin största utmaning på 100 år. Vi uppmanar samtliga partiledare att inleda ordentliga samtal om dess utveckling och finansiering, skriver en rad S-företrädare.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | VÄLFÄRDEN

Aldrig tidigare i Sveriges moderna historia har antalet barn och äldre ökat så snabbt som nu. De som arbetar blir färre i relation till barnen och pensionärerna. Alla kommuner och regioner i landet påverkas mycket tydligt av att andelen äldre ökar, framförallt de delar av landet som har stor utflyttning. Kommuner som attraherar arbetsför befolkning måste dessutom öka sina åtaganden för bra skolor och förskolor.

Det är i grunden utmärkt. Det är resultatet av ett välfärdssamhälle, där vi lever längre och där barn välkomnas av förväntansfulla föräldrar. Samtidigt skapar det ett helt nytt läge i vårt land. Det behöver byggas 125 nya äldreboenden i Sverige fram till 2022. Under samma period behövs också 590 förskolor, 310 grundskolor och 30 gymnasieskolor. Dessa verksamheter ska försörjas med nya medarbetare, samtidigt som blivande pensionärer ska ersättas på sina olika arbetsplatser. Utvecklingen är densamma i regionerna som hanterar sjukvården. Också det privata näringslivet står inför utmaningen att hitta nya medarbetare i takt med pensioneringarna ökar. Behovet av välfärd ökar alltså samtidigt som kostnaderna för lokaler, ny teknik och löner skjuter uppåt.

Annons
Annons

Är detta möjligt att hantera? Självklart är det möjligt. Sverige är ett av världens bästa välfärdsländer. Det finns ett grundmurat folkligt och politiskt stöd för att välfärden ska prioriteras. Världens bästa välfärd skapas över tid genom ständiga innovationer och nya arbetssätt. Så måste vi fortsätta att arbeta. Men för oss lokalt aktiva politiker runt om i landet är det helt uppenbart att den politiska diskussionen om förutsättningarna för välfärdens utveckling behöver startas om. Bara under den innevarande mandatperioden, fram till 2022, saknas upp mot 40 miljarder kronor för att Sveriges kommuner och regioner ska få ekonomin att gå ihop. Därefter fortsätter behoven att växa.

Medborgarnas förväntningar på en fungerande skola, vård och omsorg är självklar – och fullt berättigad. När Sveriges lärarkår demonstrerar mot att resurserna till skolan minskar har de naturligtvis en viktig poäng som samhället måste lyssna på. När sjuksköterskor och socialsekreterare höjer sina röster i oro över hur resurser ska räcka till har de lika rätt. Därför måste vi ute i kommunerna prioritera och se över alla intäkter och utgifter. Vi måste våga vara tydliga med att alla kostnader inte ryms i kommunernas budget under de närmaste åren.

Alternativet är lokala skattehöjningar. De bidrar till att klyftorna i samhället ökar, då den kommunala skatten inte är progressiv. Det är inget val vi socialdemokrater vill göra, så länge det finns andra alternativ. Oaktat om vi samarbetar med politiska partier till höger eller vänster är det en viktig utgångspunkt för oss. Att ta bort saker ur budgeten som inte är absolut nödvändiga är en rimlig tanke. Men det svenska folket kommer heller inte att acceptera ett förändrat samhällskontrakt där insatser för trygghet, folkhälsa, kultur, bildning och goda livsmiljöer undantas.

Annons
Annons

Kommunsektorns ekonomiska utmaning är den största på 100 år. Staten skjuter till medel, men glappet mellan kostnadsutvecklingen och det statliga tillskottet är fortfarande för stort. Om kommunsektorn ska kunna ta sitt ansvar, vilket är en självklarhet, är det ett rimligt krav att också staten gör sitt eftersom att utmaningen också har en nationell karaktär. Det vill vi höra fler partiledare tala om. Men allra helst ska det samtalet ske mellan partierna.

Här är våra medskick:

  • Ta ett helhetsgrepp för finansieringen av välfärden i Sverige. Statens verktygslåda är bredare än kommunernas. Med gemensamma insatser nationellt och lokalt klarar vi utmaningen.
  • Se skillnaderna i landet. Glesbygden har sina utmaningar, större orter har sina. Hur formar vi ett statligt stöd till välfärden som inte bygger på att statsbidrag riktas mot varje enskild utmaning?
  • Hur ska de nationella respektive lokala försäkringssystemen hänga samman? När de statliga resurserna till arbetsmarknadsinsatser ändras, riskerar kommunerna ökade kostnader för försörjningsstöd i nästa lågkonjunktur. Hur får vi insatserna att hänga ihop?

Vår uppmaning till landets partiledare är att – på samma sätt som man eftersträvar samsyn runt energifrågor, försvaret och polisens utmaningar – eftersträva ett samtal om välfärdens största utmaning på 100 år.

Låt välfärdssamtalet börja!

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S)
kommunstyrelsens ordförande i Malmö
Anders Teljebäck (S)
kommunstyrelsens ordförande i Västerås
Erik Pelling (S)
kommunstyrelsens ordförande Uppsala
Niklas Nordström (S)
kommunstyrelsens ordförande i Luleå
Ebba Östlin (S)
kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka
Johan Persson (S)
kommunstyrelsens ordförande i Kalmar
Peder Björk (S)
kommunstyrelsens ordförande i Sundsvall
Jimmy Jansson (S)
kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna
Åsa Wiklund Lång (S)
kommunstyrelsens ordförande i Gävle
Lars Stjernkvist (S)
kommunstyrelsens ordförande i Norrköping
Lorents Burman (S)
kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå
Kenneth Nilsson (S)
kommunstyrelsens ordförande i Örebro 

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons