Annons

Nytt metoo-upprop: ”Ingen har känts vid våra krav”

Representanter för 65 #metoo-upprop samlades i mars 2018 för att lämna över förslag på åtgärder till dåvarande jämställdhetsminister Åsa Regnér (S).
Representanter för 65 #metoo-upprop samlades i mars 2018 för att lämna över förslag på åtgärder till dåvarande jämställdhetsminister Åsa Regnér (S). Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Två år efter metoo har rörelsen fått effekt. Det menar advokaten Agnes Hammarstrand som var en av de som stod bakom uppropet #medvilkenrätt som publicerades i SvD 2017. Samtidigt är metoo-gruppernas besvikelse över de politiska åtgärderna som gjorts stor. Nu samlas en mängd grupper i ett gemensamt upprop.

Under strecket
Publicerad

Agnes Hammarstrand menar att metoo förändrat konsensus i juristbranschen. Hennes byrå har inrättat en egen JämO, som är ett skyddsombud för jämställdhetsfrågor.

Foto: Peter Nilsson

Representanter för 65 olika #metoo-upprop lämnade över sina förslag till Åsa Regnér under ett möte på Historiska museet i Stockholm.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

”I slutändan är det tyvärr så att problemet med mäns våld, övergrepp och trakasserier är så enormt och så djupt rotat i våra samhälleliga strukturer att det mesta av arbetet för att motverka det kommer att kännas futtigt”, säger Hanna Kaiser Barnes.

Foto: Tomas Oneborg

På dagen två år efter metoo-rörelsens start vill Samordningen Metoouppropen och representanter från metoo-uppropen påminna om att kampen mot sexuella övergrepp och trakasserier är långt ifrån över, i ett samlat upprop.

Foto: @teamhawaiidesign

Rollspel om hur man bemöter härskartekniker, uppdaterade affärsmål och en egen JämO, dit anställda kan vända sig med jämställdhetsrelaterade problem. På advokatbyrån Delphi i Göteborg har arbetet för jämställdhet och mot sexuella trakasserier trappats upp sedan metoo-rörelsen startade för två år sedan.

Advokaten Agnes Hammarstrand är delägare i Delphi och var en av de som stod bakom juristbranschens upprop #medvilkenrätt som publicerades i SvD den 14 november 2017. Hon menar att metoo-rörelsen har förändrat juristbranschen.

– Konsensus för vad som är okej och inte har förflyttats i hela branschen. Tidigare ansåg många exempelvis att användningen av härskartekniker inte var så farligt, men i dag är det allmänt accepterat att det inte längre är okej att kalla sin kollega för ”lilla gumman” på ett möte.

Vår bransch har historiskt varit anpassad för män med hemmafruar och de är många som aldrig tänkt på de här problemen tidigare.

För att en arbetsplats ska kunna förebygga övergrepp och trakasserier måste chefer och anställda förstå maktperspektivet, menar Agnes Hammarstrand – det räcker inte att upprätta en lista där man förbjuder anställda att säga eller göra vissa saker.

Annons
Annons

Agnes Hammarstrand menar att metoo förändrat konsensus i juristbranschen. Hennes byrå har inrättat en egen JämO, som är ett skyddsombud för jämställdhetsfrågor.

Foto: Peter Nilsson

– Både övergrepp, trakasserier och användningen av härskartekniker handlar om makt och hör därför ihop. För att förhindra de allvarliga avarterna krävs ett aktivt arbete för jämställdhet i vardagen och att inte heller de mindre allvarliga problemen accepteras.

Agnes Hammarstrand menar att metoo förändrat konsensus i juristbranschen. Hennes byrå har inrättat en egen JämO,  som är ett skyddsombud för jämställdhetsfrågor.
Agnes Hammarstrand menar att metoo förändrat konsensus i juristbranschen. Hennes byrå har inrättat en egen JämO, som är ett skyddsombud för jämställdhetsfrågor. Foto: Peter Nilsson

Agnes Hammarstrand tror dock inte att hennes byrå är representativ, och att det är långt kvar till en jämställd bransch. Det är exempelvis fortfarande svårt för advokatbyråer att rekrytera kvinnliga delägare.

– Vår bransch har historiskt varit anpassad för män med hemmafruar och de är många som aldrig tänkt på de här problemen tidigare. Det håller på att förändras, men det går absolut att göra mer.

Under hösten 2017 publicerades över 60 upprop där kvinnor från olika branscher vittnade om sexuella övergrepp. I samma veva började uppropen samordnas – för att kunna sätta större tryck på politikerna. För ett år sedan blev Samordningen Metoouppropen ideell förening. Hanna Kaiser Barnes var en del av uppropet #bortabrahemmavärst, som drevs av personer som drabbats av sexuellt våld i hemmet, eller var närstående till offer. I dag är hon vice ordförande i Samordningen Metoouppropen.

– Metoo-rörelsen har skakat hela samhället, hela världen, i grunden. Vi har för första gången vågat prata om något som tidigare varit tabubelagt och lagt skulden där den hör hemma, i stället för att rikta den mot oss själva. Det är historiskt.

Annons
Annons

Representanter för 65 olika #metoo-upprop lämnade över sina förslag till Åsa Regnér under ett möte på Historiska museet i Stockholm.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

”I slutändan är det tyvärr så att problemet med mäns våld, övergrepp och trakasserier är så enormt och så djupt rotat i våra samhälleliga strukturer att det mesta av arbetet för att motverka det kommer att kännas futtigt”, säger Hanna Kaiser Barnes.

Foto: Tomas Oneborg

Ingen har känts vid ansvaret för våra krav sedan Åsa Regnér lämnade sitt uppdrag.

Representanter för 65 olika #metoo-upprop lämnade över sina förslag till Åsa Regnér under ett möte på Historiska museet i Stockholm.
Representanter för 65 olika #metoo-upprop lämnade över sina förslag till Åsa Regnér under ett möte på Historiska museet i Stockholm. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Men det är mycket som inte har hänt, menar Hanna Kaiser Barnes. I mars 2018 lämnade Samordningen Metoouppropen och representanter för 65 upprop över en kravlista till dåvarande jämställdhetsminister Åsa Regnér. Att utreda fler anmälningar om trakasserier i arbetslivet, införa en visselblåsarfunktion i skolan, satsa på stöd och behandling för utsatta och att förbättra sex- och samlevnadsundervisning var några av kraven. Att införa obligatorisk utbildning kring sexuellt våld för yrkesgrupper som möter sexualbrottsoffer och att skärpa kraven på arbetsgivare att förebygga och hantera övergrepp och trakasserier likaså.

Regeringen har gjort satsningar på alla dessa områden, bland annat genom en ”metoo-satsning” på 120 miljoner kronor för 2018. Även i år har regeringen skjutit till pengar, bland annat utökades Diskrimineringsombudsmannens (DO) och Arbetsmiljöverkets uppdrag att öka arbetsgivares kunskap om sexuella trakasserier i somras.

Nu är det politikernas plikt att inse att läget är akut.

”I slutändan är det tyvärr så att problemet med mäns våld, övergrepp och trakasserier är så enormt och så djupt rotat i våra samhälleliga strukturer att det mesta av arbetet för att motverka det kommer att kännas futtigt”, säger Hanna Kaiser Barnes.
”I slutändan är det tyvärr så att problemet med mäns våld, övergrepp och trakasserier är så enormt och så djupt rotat i våra samhälleliga strukturer att det mesta av arbetet för att motverka det kommer att kännas futtigt”, säger Hanna Kaiser Barnes. Foto: Tomas Oneborg
Annons
Annons

På dagen två år efter metoo-rörelsens start vill Samordningen Metoouppropen och representanter från metoo-uppropen påminna om att kampen mot sexuella övergrepp och trakasserier är långt ifrån över, i ett samlat upprop.

Foto: @teamhawaiidesign

Men satsningarna räcker inte, menar Hanna Kaiser Barnes. Att Sverige sedan 2017 har bytt jämställdhetsminister två gånger tror hon har påverkat.

– Ingen har känts vid ansvaret för våra krav sedan Åsa Regnér lämnade sitt uppdrag. Visst görs det satsningar som på kortare eller längre sikt kan bidra till ett mer jämställt samhälle, men de är alldeles för få och för små. Alla har ett ansvar att bidra, politiker såväl som resten av svenska folket.

På dagen två år efter metoo-rörelsens start vill Samordningen Metoouppropen och representanter från  metoo-uppropen påminna om att kampen mot sexuella övergrepp och trakasserier är långt ifrån över, i ett samlat upprop.
På dagen två år efter metoo-rörelsens start vill Samordningen Metoouppropen och representanter från metoo-uppropen påminna om att kampen mot sexuella övergrepp och trakasserier är långt ifrån över, i ett samlat upprop. Foto: @teamhawaiidesign

Samtidigt kan ansvaret inte ligga på ett enskilt statsråd, jämställdhet måste integreras i alla politiska frågor, menar Hanna Kaiser Barnes. På pappret görs det redan, men inte i praktiken.

– Inget av våra krav är på långa vägar uppnådda, och inte heller de jämställdhetspolitiska målen. Nu är det politikernas plikt att inse att läget är akut och att de inte finns en enda politisk fråga där jämställdhetsperspektivet kan ignoreras.

Att politikerna skulle använda metoo-uppropens expertis var ytterligare ett av samordningens krav – som inte heller har uppfyllts. 2018 spenderades bara hälften av de medel myndigheterna tilldelats ur regeringens metoo-satsning. Det hade förmodligen sett annorlunda ut om man involverat personer från uppropsgrupperna, menar Hanna Kaiser Barnes.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons