Annons

Ekonomens krav: Riksbanken måste byta fot

Ledande ekonomerna Anna Breman och Annika Winsth diskuterar räntebeskedet.
Ledande ekonomerna Anna Breman och Annika Winsth diskuterar räntebeskedet. Foto: Simon Rehnström

Riksbanken kommer inte kunna höja räntan så mycket som de själva säger, enligt Swedbanks chefsekonom Anna Breman. Nordeas motsvarighet Annika Winsth kräver att Riksbanken byter fot för att stärka kronan.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Efter reklamen visas:
Räntebeskedet

En enig Riksbanksdirektion lämnade på onsdagen beskedet om att lämna räntan oförändrad på minus 0,25 procent. Även ränteprognosen lämnades oförändrad, vilket tyder på en höjning mot slutet av året eller i början på nästa år.

I SvD:s debattpanel från Almedalen kommenterade både Swedbanks chefsekonom Anna Breman och Nordeas motsvarighet Annika Winsth beskedet.

– Jag trodde på en oförändrad ränta och reporäntebana. Men jag tror inte Riksbanken kan höja så mycket som de själva säger, säger Anna Breman.

Hon får medhåll från Annika Winsth som dock överraskades lite av den oförändrade ränteprognosen.

– Både den europeiska och amerikanska centralbanken har bytt fot och pratar om att stimulera mer. Det räknar marknaden också med att de ska göra ganska ordentligt, framförallt den amerikanska centralbanken.

Winsth pekar på att konjunkturen har nått sin topp och att den viker. Det får henne att tro att arbetslösheten kommer att öka, från en just nu väldigt låg nivå, i Sverige.

Samtidigt framhäver Breman att svensk ekonomi går bra.

– Alla tror att det ska gå illa för att vi har en orolig omvärld. Men lugnar det ner sig har vi en stark ekonomi i Sverige. Så jag ser fortfarande att räntehöjningar är möjliga.

Annons
Annons

Just omvärldsutvecklingen var något som Riksbanken uppgav skulle kunna påverka deras ränteprognos framöver.

För Winsth är det självklart att de måste byta fot.

– Höjer man när andra signalerar att de ska sänka är risken, för Riksbanken, att kronan stärks. Och blir kronan starkare så påverkar det inflationssiffrorna och gör att det blir svårare för dem att nå målet. Hittills har de varit väldigt angelägna om att det är inflationsmålet som de till varje pris vill uppnå.

För att klara inflationsmålet på 2 procent menar Winsth att Riksbanken är i behov att att fortsätta försvaga kronan.

Men enligt Breman är en höjd ränta ingen garanti för en stärkt kronkurs.

– Norges bank har höjt räntan flera gånger men inte sett en mycket starkare norsk krona. Även Riksbanken höjde i december, men trots det har kronan inte stärkts.

Hon anser att det främst vore önskvärt med en starkare krona, något som Winsth instämmer i. Däremot anser inte Winsth att det är rimligt att jämföra Norge, vars ekonomi är väg upp, med Sverige där ekonomin håller på att mattas av.

Hon oroas framförallt över instabiliteten som den svaga kronan skapar.

– Som företagsledare behöver man veta vad man ska räkna på. Om man ska man göra en stor investering men vet inte hur kronan står mot euron, vet man inte vad man ska räkna på. Och känner man en osäkerhet gör man inte det.

Den svaga kronan medför också en risk för att svenska bolag köps upp.

– Ericsson hänger löst. De är väldigt duktiga på 5g vilket det är många som är intresserad av. Många vill inte ha kinesisk leverans och därför blir många intresserade av att köpa upp dem, säger Winsth och fortsätter:

– Det vore förfärligt för svensk industri. Det ska man inte underskatta. Men jag tror att Ericssons stora ägare är kloka nog och inte säljer.

Även Breman anser att Ericsson är viktigt för Sverige med deras forskning och utveckling. Hon anser också att den svaga kronan medför en reell risk för uppköp av svenska företag.

De båda chefsekonomerna är också inne på att Riksbankens förtroende har skadats av att tidigare prognoser varit felaktiga.

– Det har skadat deras trovärdighet. De har inte samma trovärdighet som den amerikanska centralbanken har när det gäller prognoser och dess styrning, säger Breman.

Winsth anser att Riksbanken prioriterat inflationsmålet för starkt.

– Om man nu till varje pris ska nå det bygger man skuldrisker och bygger risk i kronan. De är större risker än att vi har 1,5 procent i stället för 2 procents inflation.

– Man har använt kronan som ett verktyg och dessutom trampat på den.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons