Annons

”Nyttan med läxor är långt ifrån självklar”

Verkligheten består av barn med olika förutsättningar och behov, diagnoser och pågående kriser, skriver Pernilla Alm.
Verkligheten består av barn med olika förutsättningar och behov, diagnoser och pågående kriser, skriver Pernilla Alm. Foto: Jens Alm, TT

Att kräva att barn och ungdomar ska lägga stora delar av sin fritid på läxläsning när de redan tillbringat större delen av dagen i skolan, är att spä på den psykiska ohälsan. Att arbeta läxfritt betyder inte att undervisningen är kravlös eller flummig, skriver Pernilla Alm i en replik.

Under strecket
Publicerad

REPLIK | SKOLAN

Henrik Birkebo skriver på SvD Debatt 12/10 att ”bra läxor är mycket bra, till och med oumbärliga, och detta behöver alla komma överens om”.

Nej, det behöver alla inte alls komma överens om, för det stämmer inte. Forskningen visar att nyttan med läxor är minimal, eller till och med obefintlig, upp till årskurs fem. Läxor kan i den här åldern till och med vara kontraproduktiva och göra mer skada än nytta. Det finns dock visst belägg för att läxor kan vara av nytta för äldre, redan studiemotiverade barn.

”Bra läxor ska nämligen inte behöva föräldrarnas hjälp”, hävdar Birkebo. Och det här är ett vanligt försvarstal från läxivrare. Nej, varken läxor, matsäcksförberedelser eller gympapåsepackning ska kräva hjälp från vårdnadshavare. Men verkligheten passar sällan in i ett ”ska” eller ”borde”. Verkligheten består av barn och ungdomar som av olika skäl inte lyckas få till det hur ”bra” läxan än är eller hur tydligt det än står i lärplattformen, på vita tavlan eller på notiscentrum i mobilen vad som ska göras eller packas. Verkligheten består av barn med olika förutsättningar och behov, diagnoser och pågående kriser.

Annons
Annons

Birkebo menar att tiden i skolan inte är tillräcklig. Där är vi helt eniga. Men precis som att vuxnas arbetstid sällan räcker till så räcker inte skolans tid till allt vi tycker att elever ska lära sig. Hemligheten är att göra det viktigaste. Om min arbetsgivare betalar mig för 40 timmars arbete per vecka är det inte meningen att jag ska arbeta ytterligare 20 timmar hemma gratis. Det är de flesta vuxna, både arbetstagare och arbetsgivare, överens om. Men att kräva av våra barn och ungdomar att de ska lägga stora delar av sin fritid på läxläsning när de redan tillbringat större delen av dagen i skolan, är att spä på den psykiska ohälsa som bara ökar. Birkebo hävdar att läxorna inte är att beskylla. ”Men att det skulle bero på för mycket läxor vore mestadels en vulgärtolkning. Skälen kan istället vara djupt existentiella.” Här blandar Birkebo eget tyckande och hypoteser.

Statistik från SCB visar att ett av tre barn i åldrarna 10-12 och varannan 16-årig flicka är stressade på grund av läxor. I min bok intervjuar jag personer som arbetar professionellt med elevhälsa och de vittnar om att elever slutar med aktiviteter för att hinna göra läxor. Detta i en tid där vi vet att återhämtning och fysisk aktivitet är av största vikt för inlärning och utveckling (läs till exempel hjärnforskaren Anders Hansens bok Hjärnstark).

Birkebo diskuterar i sin artikel vikten av att läsa romaner och hävdar att detta inte görs i skolor idag. Jag har under mina år som lärare läst minst en roman i engelska med varje årskurs under högstadiet. Under lektionstid. När eleverna har börjat på gymnasiet har jag mött dem och de har berättat att de får läxa att läsa romanerna hemma. ”Men Pernilla, ingen läser, alla bara googlar boken.” Är det så vi vill att våra ungdomar ska möta litteraturen? Genom en snabbgoogling som varken ger inlevelseförmåga, ordkunskap eller den viktiga läsförståelsen?

Att arbeta läxfritt betyder inte att undervisningen är kravlös eller flummig. Tvärtom. Läraren har högre krav på sig att hinna med, täcka in stoff och se allas behov. Att arbeta läxfritt betyder att man utnyttjar lektionstiden väl.

Birkebo vill föra en debatt på ”ett nyanserat sätt utan den tröttande dikeskörningen” men slinker själv ned i diket då han resonerar grunt i sin debattartikel och ignorerar att:

• Forskningen inte kan styrka nyttan med läxor annat än för redan studiemotiverade äldre elever.

• Styrdokumenten inte ens nämner läxor, än mindre reglerar dem.

• Läxor är den vanligaste orsaken till konflikter mellan föräldrar och barn.

• Skollagen begränsar barns skolplikt i grundskolan till max åtta timmar per dag och max 190 dagar per år.

• Läroplanen kräver - inte tycker, känner eller menar – att vi i skolan ska ta hänsyn till varje enskild individs behov och förutsättningar.

Pernilla Alm
biträdande rektor, legitimerad lärare, författare till boken ”Läxfritt – för en likvärdig skola”

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons