Annons

Också Åland måste försvaras mot Ryssland

Finlands försvarsminister Jussi Niinistö har startat en debatt om Ålands säkerhetspolitiska framtid, vilket väckt förstämning i vissa kretsar i Finland. Yrsa Grüne rapporterar.

Under strecket
Publicerad

Ålandsfrågan måste diskuteras med anledning av det nya osäkerhetsläget i Östersjön, anser Finlands försvarsminister Jussi Niinistö.

Foto: All Over Press Bild 1 av 1

Ålandsfrågan måste diskuteras med anledning av det nya osäkerhetsläget i Östersjön, anser Finlands försvarsminister Jussi Niinistö.

Foto: All Over Press Bild 1 av 1
Ålandsfrågan måste diskuteras med anledning av det nya osäkerhetsläget i Östersjön, anser Finlands försvarsminister Jussi Niinistö.
Ålandsfrågan måste diskuteras med anledning av det nya osäkerhetsläget i Östersjön, anser Finlands försvarsminister Jussi Niinistö. Foto: All Over Press

HELSINGFORS. Kan det integrerade militära samarbetet mellan Finland och Sverige leda till att Finland och Sverige tillsammans tar sig an försvaret av Åland i fall av krig?

”Även om saken hade diskuterats så skulle jag inte kommentera det”, var det lakoniska svar Finlands försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) gav när han i Yles tv fick frågan. Mer gick det inte att få ur honom om den saken. Men visst sådde han ett frö i tv-sändningen den 15 oktober.

Försvarsministern sade också att det närmast är ”naivt” att tro att Ålands demilitariserade ställning skulle bidra till att hålla området utanför en eventuell militär konflikt. ”Historien ger inga som helst belägg för att det skulle vara så, tvärtom”, fyrade ministern av i sin blogg ett par dagar senare.

Annons
Annons

Mer behövdes inte, och så var karusellen i full gång.

På riksdagens frågetimme förra veckan fick försvarsministern flera gånger precisera vad han egentligen menade med sina uttalanden. Tyckte han att avtalen om det demilitariserade området borde rivas upp? Nej, sade han.

Förre utrikesministern Erkki Tuomioja (SDP) sade att försvarsministern med sina uttalanden skapar farliga hotbilder. Republikens president Sauli Niinistö, statsminister Juha Sipilä (C) och utrikesminister Timo Soini (Sannf) försäkrade med en mun att Finland respekterar de avtal man har ingått och det inte finns några som helst planer på att ändra Ålands ställning. Allt som gäller Åland diskuteras först och främst med ålänningarna själva.

Det ligger en viss kuslig symbolik i att Ålandsfrågan dyker upp just nu. Det första demilitariseringsavtalet går tillbaka till det första Krimkriget.

Flera avtal reglerar självstyret och demilitariseringen. Det avtal man vanligen hänvisar till är från 1921 – men detta undertecknades inte av Sovjetunionen. Däremot slöt Finland och Sovjetunionen ett separat demilitariseringsavtal 1940 om Åland men det handlade mest om att Sovjetunionen befarade att tyska trupper skulle landstiga där. Demilitariseringen bekräftades i det fredsfördrag efter andra världskriget som ingicks i Paris 1947.

Det finns alltså inga ambitioner från Finlands sida att ändra på Ålands ställning, än mindre att befästa Åland. Oron gäller snarast risken för att någon annan inte respekterar dessa avtal. Forskaren Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet fick hård kritik när han i fjol sade att man åtminstone teoretiskt kunde tänka sig att Ryssland skulle ta en del av Åland tillfälligt i besittning, som en slags styrkedemonstration. I bakgrunden till hans resonemang låg naturligtvis Rysslands olagliga annektering av Krim.

Annons
Annons

I det finländska territorialförsvarets planering ingår givetvis Åland, men det förefaller som om pudelns kärna skulle gälla möjligheten att öva för olika krisscenarier på ort och ställe.

I den tidigare regeringens Utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse 2012 togs Ålandsfrågan upp och Justitieministeriet och Försvarsministeriet fick i uppdrag att utreda hur Försvaret kan fullfölja sin uppgift om handräckning till andra myndigheter inom ramen för gällande avtal.

De fördrag som gäller demilitarisering och neutralisering ger inte något svar på frågan om det är tillåtet att öva på Åland, heter det i utredningen från 2014. Då gällde det närmast oljebekämpning och terrorhot. Läget i Östersjön omfattar nu också andra krisscenarier.

Så tillbaka till det lite kryptiska svaret som försvarsministern levererade.

Det är Finlands uppgift att försvara Åland. Men geografiskt ligger Åland närmare Sverige än resten av Finland. Här går en viktig transportled för handel och passagerartrafik mellan våra länder. Åland är alltså av gemensamt intresse.

I regeringens Utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse från i våras, sägs det att inga gränser läggs för hur långt man kan utveckla det militära samarbetet mellan Finland och Sverige. Antagligen aktar man sig noga för att gå ut med uttalanden om att Åland eventuellt kunde vara ett gemensamt militärt projekt, även om saken skulle ha diskuterats. Som Jussi Niinistö låter förstå.

Om saken har diskuterats vet vi alltså inte.

Som bäst är den Försvarspolitiska redogörelsen – den första i sitt slag – under arbete. Den kommer att ges till riksdagen kring årsskiftet, enligt försvarsministern. Finland kommer att stå fast vid alla avtal och inte föreslå ändringar i Ålands status. Men med beaktande av Ålands strategiska läge, värdlandsavtalet, situationen i Östersjöområdet och den diskussion försvarsministerns uttalanden har väckt är det inte omöjligt att de juridiska tolkningarna omprövas.

YRSA GRÜNE är utrikes- och säkerhetspolitisk kommentator i Hufvudstadsbladet i Helsingfors.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons