Annons

Erik Zsiga:Odemokratisk klimatpolitik har prövats

Planekonomisk rovdrift.
Planekonomisk rovdrift. Foto: PRESSENS BILD / APN
Under strecket
Publicerad

Klimatet är vår tids största utmaning och den kan inte skjutas på framtiden, menar 87 så kallade influencers i Expressen (24/1). I detta kan de flesta instämma. Artikelns vidare anslag är mer anmärkningsvärt.

Svenskarna ”kan uppenbarligen inte hantera friheten”. Därför behöver vi ”en statlig hockeytackling” och någon som styr om nationen. ”Vare sig vi vill eller inte.” Den omvalda statsministern måste köra ”över oss och våra klimatkatastrofala vanor”.

Klimatet har äntligen fått den uppmärksamhet det förtjänar. Men tanken om den starke ledaren är gammal. Det är inte första gången det längtas efter någon som uppfostrar människor som inte vet sitt eget bästa. Eller som det ropas efter någon som ”kör över” mänskliga rättigheter för ett syfte som anses viktigare än allt annat.

Annons

De demokratiskt beslutade klimatåtgärderna räcker inte för dessa influencers. Här krävs någon som kör över den som vanligt så mesiga demokratin. Kalla det statlig hockeytackling, men det kan också benämnas folkfördrivning eller vända sibiriska floder.

Överreagerar jag? Tja, jag verkar inte vara den enda som oroas över en möjlig normalisering av människoföraktande och antidemokratiska åsikter. Alla som gör det bör nog ta detta på allvar.

Tanken att demokratin bör underordnas klimatarbetet luftas allt oftare. Att några av våra mest inflytelserika tyckare har en så lättfotad hållning till demokratin är, för att ta ett aktuellt exempel, farligare än att det kanske sitter några få Maduro-kramare i riksdagen.

Odemokratisk klimatpolitik då? Det har prövats. Skillnaden mellan plan- och marknadsekonomi blir sällan så tydlig som i jämförelsen av Östeuropas miljö under och efter kommunism. I Baltikum har utsläppen av växthusgaser mer än halverats sedan 1990. I hela Östeuropa har de flesta miljöfarliga utsläpp minskat rejält, samtidigt som levnadsstandarden ökat. I de polska skogar där träden i slutet av 1980-talet dog av försurning, sjunger idag fåglarna. Luftkvaliteten är normal.

Planekonomins hänsynslösa resursförbrukning ersattes med marknadsekonomins effektiviseringar. De fabriker som slösade och släppte ut mest hade sämst lönsamhet. De försvann när de inte längre hölls uppe av politisk planering. Samtidigt närde mänsklig frihet ett miljötänkande.

Man kan tycka att klimatarbetet går för långsamt, men det senaste decenniet har det gått snabbare än någonsin. Om företag förr fick puttas framåt, har näringslivet i dag blivit drivande på miljöområdet. Skiftet beror nog delvis på att diskussionen har blivit mer pragmatisk. Att gå tillbaka till dogmatism är kanske inte det bästa för klimatet.

Vi svenskar är ”som en nation av tonåringar utan konsekvensanalys”, skriver dessa influencers. I Sverige har vi bland annat skapat ett långsiktigt pensionssystem, en budgetlag mot underskott och ett medlingsinstitut för en stabil arbetsmarknad. Jag inser att sådant nog inte biter på de 87, men är vi verkligen en nation utan konsekvensanalys?

Helt klart är vi en nation med de influencers vi förtjänar. De 87 har inte presenterat någon konsekvensanalys.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons