Annons

”Ogrundade insinuationer av Akademieförfattarna”

Sven-Göran Malmgren riktar kritik mot författarna av Akademieboken, vilka han menar har använt sig okritiskt av Lars Gyllensten som källa. På bilden: Gyllensten 1984.
Sven-Göran Malmgren riktar kritik mot författarna av Akademieboken, vilka han menar har använt sig okritiskt av Lars Gyllensten som källa. På bilden: Gyllensten 1984. Foto: Börje Thuresson/Aftonbladet/TT

KULTURDEBATT | Insinuationerna om ”otillbörliga sidoinkomster” faller platt till marken. Det menar språkprofessorn Sven-Göran Malmgren i ett svar till Christian Catomeris och Knut Kainz Rognerud, författarna till Akademiboken.

Under strecket
Publicerad

Christian Catomeris och Knut Kainz Rogneruds svar på min kritik mot deras Akademibok (”Svenska Akademien: Makten, kvinnorna och pengarna”) visar tyvärr att de inte har förstått kärnan i mina invändningar. De beskyller mig för att flytta fokus från det väsentliga i boken, men gör själva samma sak när det gäller min kritik.

Jag har inte haft några synpunkter på deras skildring av konflikterna och nepotismen inom Akademien, alltifrån Wirséns sekreterartid till affären med Kulturprofilen. Tvärtom har jag läst dessa delar med behållning. Boken är dessutom välskriven, och jag har inte anmärkt på några ”språkfel” – man måste skilja mellan språkfel och sakfel. Jag har visserligen inte, som författarna påstår, skrivit att boken innehåller flera goda poänger (felcitat igen), men har ingenting emot den formuleringen.

De stora problemen uppstår i kapitel IV, ”Akademien och pengarna”. En viktig källa – givetvis inte den enda, jag har inte påstått det – är här den tidigare sekreteraren Lars Gyllenstens memoarbok ”Minnen, bara minnen”. Av skäl som framgick av mitt första inlägg (17/9) är detta en mycket problematisk källa, som borde ha använts med största försiktighet. Det räcker att kasta en blick i det kommenterade ”personregistret” för att förstå att Gyllensten var mycket negativt inställd till flera av de akademiledamöter som var verksamma runt sekelskiftet. Tre av dem förses där med epiteten ”arrivist”, ”intrigör” respektive ”prestigelysten myglare”. Gyllenstens anklagelser vederlades till stor del i Akademiens handlingar för år 2000, en källa som Catomeris och Rognerud tydligen inte besvärat sig med att konsultera.

Annons
Annons

Ännu allvarligare är dock ett annat grundläggande missförstånd som leder författarna till insinuationer om otillbörliga sidoinkomster.

Felaktigheterna i kapitel IV beror delvis på att författarna litar helt på Gyllenstens vinklade framställning, men också på att de ibland missförstår vad Gyllensten skriver. Dessa felaktigheter kulminerar på sidorna 157–160, och åtminstone dessa sidor måste faktiskt omarbetas, om inte Catomeris och Rogneruds trovärdighet som journalister ska äventyras.

Det är inte bara det att Svenska Akademiens ordlista (SAOL) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB) hela tiden sammanblandas, ibland på ett sätt som leder till motsägelser i deras egen text.

Ännu allvarligare är dock ett annat grundläggande missförstånd som leder författarna till insinuationer om otillbörliga sidoinkomster. I början av 1980-talet inleddes ett projekt (”OSA-projektet”) som syftade till digitalisering av den då 30-bandiga SAOB. Det var förvisso ett dyrt och mödosamt projekt, men i slutet av 1990-talet kunde den digitala versionen av SAOB läggas ut på nätet, så att vem som helst kunde söka på årtal, fackområde, långivande språk etcetera i hela ordboken och snabbt få svar. Det är lätt att inse att detta innebar något av ett kvalitativt språng för den språkhistoriska forskningen i Sverige.

En ursäkt från deras sida vore på sin plats.

Catomeris och Rognerud påstår nu två saker, dels – efter Gyllensten – att ingen ny forskning grundad på OSA-databasen publicerades, dels att en mängd ordböcker baserade på OSA-databasen sammanställdes. I själva verket var det precis tvärtom: det kom flera viktiga undersökningar som hade varit otänkbara utan OSA-databasen, och veterligen publicerades inga ordböcker baserade på OSA-databasen.

De ordböcker som nämns av Catomeris och Rognerud, bland annat Förnamnsboken (!), Svensk baklängesordbok, Svensk ordlista och Nationalencyklopediens ordbok, har ingenting med OSA-databasen att göra. En av dem, Nationalencyklopedins ordbok, innehåller uppgifter hämtade från SAOB, men väl att märka från dess pappersversion.

Därmed faller Catomeris och Rogneruds insinuationer om otillbörliga sidoinkomster relaterade till OSA-databasen platt till marken.

De bör inte bara arbeta om kapitel IV, utan också be om ursäkt.

Sven-Göran Malmgren

Professor i svenska språket, bland annat huvudredaktör för 14:e upplagan av SAOL.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons