Efter reklamen visas:
IVA siffror_1.mp4

Okända kurvan visar hur äldre prioriteras bort

Andelen äldre som fått intensivvård för covid-19 minskade kraftigt när läget var som värst, visar SvD:s kartläggning. Samtidigt har bristande medicinsk kompetens förvärrat coronakrisen på äldreboendena. Ger vi våra äldsta andra klassens vård i Sverige?

Uppdaterad
Publicerad

Pressträffen lördagen den 21 mars skiljer sig inte nämnvärt från vad lyssnare och tv-tittare runt om i landet redan har börjat vänja sig vid. Ett par veckor efter sportlovet har sammanlagt 17 dödsfall i covid-19 rapporterats i Sverige och statsepidemiolog Anders Tegnell redogör återigen för strategin.

– Vi jobbar vidare på att plana ut kurvan så att vi inte går över gränsen för antal sjukvårdsplatser.

Två månader senare har dödstalen passerat 4 000, men kurvan över antalet patienter på intensivvården har varit flack och hela tiden legat under taket för den maximala vårdkapaciteten. Det beskrivs som en framgång.

Samtidigt grumlas bilden av rapporter om äldre som inte fått den kvalificerade vård de har rätt till. Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, rapporterar i slutet av maj att de sedan i mars fått in 3 000 anmälningar om risker och hittat allvarliga brister i var tionde verksamhet.

Flera anhöriga som SvD varit i kontakt med de senaste månaderna oroar sig över om deras föräldrar eller partner får den kvalificerade vård som de har rätt till.

En kvinna berättar att hennes 90-årige man fått hög feber på ett boende där smitta förekom. Han bedömdes vara en coronapatient och ingen vidare utredning gjordes. Men hustrun, som själv arbetat inom vården, protesterade och begärde att det skulle tas ett urinprov.

– Det visade att han hade fått en urinvägsinfektion och sedan han fått antibiotika blev han snabbt bättre. Jag kan inte sluta tänka på hur det hade gått om jag inte hade lagt mig i, säger hon.

Ulf Nilsson har svårt att hälsa på sin dementa mamma Maija Lena Nilsson som bor på demensboendet i Syrengården i Ljungbyhed.
Ulf Nilsson har svårt att hälsa på sin dementa mamma Maija Lena Nilsson som bor på demensboendet i Syrengården i Ljungbyhed. Foto: Lars Dareberg
Annons

Den och liknande historier väcker frågan om Folkhälsomyndighetens kurva har planats ut för att smittan hållits stången – eller om det beror på att inte alla behövande på äldreboenden fått en korrekt medicinsk bedömning och tillgång till intensivvård.

När SvD via Svenska intensivvårdsregistret, Sir, kartlägger antalet vårdtillfällen i intensivvård vid samtliga Sveriges sjukvårdsregioner sedan utbrottet tog fart, framträder en annan kurva.

Den visar att andelen personer över 70 år som fått intensivvård började på en hög nivå för att sedan falla då utbrottet nådde sin kulmen.

Minst chans att få intensivvård hade de äldre som insjuknade under påskveckan och resten av april. I Stockholm var från början varannan intensivvårdad coronapatient över 70 år, en andel som den 21 april hade sjunkit till 11 procent, vilket SVT tidigare avslöjat. Efter anonyma tips om fall där äldre prioriteras bort inledde Inspektionen för vård och omsorg då en utredning som fortfarande pågår.

SvD:s genomgång visar nu att nedgången i Stockholm var kraftigare och pågick under längre tid än vad som hittills rapporterats. Den visar också att andelen äldre covid-19-patienter som intensivvårdats åter ökade då tillströmningen av det totala antalet nya patienter avtog i maj.

Annons

Så har äldre använts som dragspel för att klara taket för kapaciteten inom intensivvården?

– Om det är så att äldre väljs bort från intensivvården av andra skäl än medicinska så är det väldigt allvarligt. Då har man gjort fel, vilket borde visa sig i den granskning som Ivo håller på med. Men jag har svårt att tro att det skulle ha hänt under pandemin eftersom vi hittills inte haft någon brist på IVA-platser i Stockholm, säger sjukvårdsregionrådet i Stockholm, Anna Starbrink (L).

För den som är äldre än 70 år och sjuk i covid-19 under våren varierar möjligheterna att få tillgång till intensivvård avsevärt även beroende på var i landet man bor.

Klart högst andel äldre i intensivvården hittar vi i Södra sjukvårdsregionen. När hela perioden fram till vecka 21 summeras visar det sig att andelen äldre som fått intensivvård där har varit dubbelt så hög som i Stockholm: 32,4 procent mot 16,3 procent.

Även vid en internationell jämförelse sticker Sverige ut.

Enligt det norska intensivvårdsregistret har 30 procent av de inskrivna varit äldre än 70 år. Det kan jämföras med det svenska riksgenomsnittet under hela utbrottet på 21 procent.

Annons

I Danmark är motsvarande andel 49 procent. Finland ligger på samma nivå som Sverige, men har samtidigt mycket färre sjuka och avlidna totalt.

Johnny Hillgren, ordförande för det svenska intensivvårdsregistret, säger sig inte heller kunna bedöma om äldre använts som dragspel för att undvika överbeläggningar, men det är inget han känner igen från sin egen verksamhet. Samtidigt bekräftar han att statistiken från de nordiska registren är jämförbar med den svenska.

– Kriterierna för urvalet av data skiljer sig inte mellan de nordiska länderna. I andra delar av Europa kan det finnas skillnader som gör det svårt att dra säkra slutsatser, säger Johnny Hillgren, som till vardags är verksamhetschef för anestesin inom Region Gävleborg.

Han menar att framtida utredningar får visa vad skillnaderna mellan de nordiska länderna beror på.

Den hårda sorteringen inom intensivvården är inte hela förklaringen till att så många äldre dött i covid-19 i Sverige. Brist på erfaren personal och medicinsk kompetens, och för många vikarier och outbildade timanställda, har förvärrat coronakrisen på många av landets 2 000 äldreboenden.

Annons

En undersköterska, som vill vara anonym av rädsla för att förlora jobbet, är upprörd när hon kontaktar SvD. Hon jobbar på ett kommunalt boende där 14 äldre har dött och två blivit inkörda till sjukhus och avlidit där under en av coronamånaderna. Normalt avlider en till tre i månaden på boendet.

På natten är vi tre undersköterskor och en sjuksköterska som ska hålla koll på totalt 54 äldre.

– Det gör ont i hjärtat att så många har dött. I början påstod ledningen att vi städat för dåligt. De fattade inte vad som pågick. Vi fick ingen skyddsutrustning eller information om smittspridningen. Munskydden fick vi fixa själva av tvättlappar, berättar hon.

Handsprit och plastkläder var inte självklart i början och många i personalen blev sjuka. Men det fylldes på med nya timanställda som aldrig varit på ett äldreboende förut.

– De flesta kunde ingen svenska och ingen brydde sig om att förklara för dem, berättar undersköterskan och fortsätter:

– En del var rädda och ville inte gå in till dem som var smittade. Det var hemskt för alla, men mest för de sjuka gamla. På natten är vi tre undersköterskor och en sjuksköterska som ska hålla koll på sex våningsplan med totalt 54 äldre. Det här går egentligen inte, men nu är en del rum tomma, ingen vill ju flytta hit.

Annons

Hon vittnar också om att läkarna är på plats högst en gång i veckan.

”De medicinska frågorna är tyvärr väldigt lågt prioriterade”, säger äldreforskaren Ingemar Skoog.
”De medicinska frågorna är tyvärr väldigt lågt prioriterade”, säger äldreforskaren Ingemar Skoog. Foto: Pressbild

Där sätter hon fingret på det allvarligaste problemet inom äldreomsorgen enligt flera av de experter som SvD talat med. Nämligen att det saknas kommunalt anställda läkare både i kommunledningen och på de enskilda boendena.

– Det är obegripligt att geriatrikerna som är experter på äldres sjukdomar inte finns på särskilda äldreboenden där våra allra sjukaste bor. Något som lett till att sjuka äldre har dött i onödan, tror äldreforskaren Ingemar Skoog, föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet.

Han menar att det är dags att förändra den så kallade Ädelreformen från 1992. Den innebar att kommunerna fick ett samlat ansvar för långvarig service, vård och omsorg för äldre. Fokus lades på det friska hos äldre, och inte det sjuka. Därför skulle kommunen inte ha några egna läkare. Den med högst medicinsk kompetens skulle vara en ”mas” – en medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Annons

– De äldre är oftast listade på en vårdcentral och sedan finns det allmänläkare man ringer efter när det behövs. Men det finns ingen läkare naturligt i organisationen trots att de äldre har blivit mer sjuka på våra äldreboenden, säger Ingemar Skoog, som nu vill få in den geriatriska expertisen precis som i Norge.

– Det behövs inte bara omvårdnad utan också kvalificerad sjukvård. Och då måste det medicinska kunnandet och ansvaret höjas.

1/2

Inga anhöriga får komma in på hemmet utan får stå utanför balkongerna, eller så får brukarna komma ut, där Ulf Nilssons mamma Maija Lena Nilsson bor.

Foto: Lars Dareberg
2/2
Foto: Lars Dareberg

Ulf Nilsson som bor i Ljungbyhed har sina 81-åriga mamma på ett alzheimerboende i Klippans kommun. Han har pressat på kommunen för att det ska genomföras tester av personalen och att det ska vara krav på munskydd.

– Det märkliga är att det blir en arbetsmiljöfråga där det handlar om att skydda personalen från att smittas av de gamla. Det handlar inte om att skydda de gamla från att smittas av personalen, säger Ulf Nilsson.

Han beskriver en utveckling där de äldre utsatts för ständiga besparingar. Ett nytt boende för alzheimersjuka lades ned av ekonomiska skäl och det är brist på specialutbildade sjuksköterskor.

Annons

Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen, håller med om att den medicinska kompetensen måste förstärkas i den kommunala vården.

– Den måste finnas i kommunledningen. Och på boendena behövs mer erfaren personal, både sjuksköterskor och undersköterskor. Om man sedan ska öppna för kommunerna att ha egna läkare är en politisk fråga.

Efter reklamen visas:
Ulfs mamma bor på alzheimerboende: ”Det är klart man är orolig”

Läkarförbundets vice ordförande Karin Båtelson anser att pandemin visat behovet av en chefsläkare i varje kommun, och att det finns en medicinskt ansvarig läkare i äldreomsorgen.

Genom Ädelreformen fick kommunerna ansvar för socialtjänsten och omsorgen, men också ett sjukvårdsuppdrag som motsvarar ungefär 25 procent av hela den svenska hälso- och sjukvården.

– Traditionellt har det betraktats som en andra klassens hälso- och sjukvårdsverksamhet. Men då har man inte förstått hur stora sjukvårdsbehoven är hos de äldre. Det viktigaste för dem är kontinuiteten, en fast läkarkontakt, säger Anna Nergård, regeringens särskilda utredare för en god och nära vård.

”Tiden från de kommer in till de dör på äldreboendet är numera väldigt kort eftersom de är så sjuka”, säger Margareta Winberg, som utreder framtidens socialtjänst.
”Tiden från de kommer in till de dör på äldreboendet är numera väldigt kort eftersom de är så sjuka”, säger Margareta Winberg, som utreder framtidens socialtjänst. Foto: Robert Henriksson/TT
Annons

Tidigare socialdemokratiska ministern Margareta Winberg utreder nu framtidens socialtjänst. Hon pekar på att äldreboendena kom till för att man skulle kunna laga lite mat och koka kaffe i sin egna lilla lägenhet. Det sociala var viktigare än det medicinska.

– Numera är många väldigt sjuka. Tiden från att de kommer dit och att de dör är väldigt kort och många beskriver det som ett hospice, säger hon.

I Norge har man inte alls haft så många dödsfall och det beror ju på att var femte anställd i äldrevården är sjuksköterska.

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro tycker också att kompetensen måste höjas för att klara multisjuka äldre på särskilda boenden. Men hon vill hellre ha fler sjuksköterskor än anställda läkare i kommunerna.

– Det är för få sjuksköterskor och särskilt avancerade specialistsjuksköterskor i äldreomsorgen. I Norge har man inte alls haft så många dödsfall på sina boenden och det beror ju på att var femte anställd i äldrevården är sjuksköterska. Det är tre gånger fler än i Sverige, påpekar Sineva Ribeiro.

Annons
”I första hand behövs många fler sjuksköterskor i äldreomsorgen”, anser Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro
”I första hand behövs många fler sjuksköterskor i äldreomsorgen”, anser Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro Foto: Thomas Johansson/TT

I Stockholmsregionen är Familjeläkarna ett av de största vårdbolagen och anlitas av 45 olika äldreboenden. Här har flera hundra äldre patienter konstaterats smittade av covid-19 och många har dött. Exempelvis på vård- och omsorgsboendet Berga i Solna där minst 27 av de 96 inneboende avlidit och nästan hälften av personalstyrkan varit eller är sjukskriven, enligt skyddsombudet. En förundersökning pågår om flera fall av arbetsmiljöbrott.

Stefan Amér, verksamhetschef för Familjeläkarna, vill inte kommentera ett enskilt boende som är under utredning. Men han tycker inte att coronautbrottet visar att det saknas fasta läkare på boendena.

– Det fungerar bra så länge läkaren blir en brygga mellan kommunal och regional sjukvård, säger han.

Annons
”Med kommunala chefläkare och läkare som finns på äldreboendena hade färre dött under pandemin”, menar Andreas Fischer, ordförande för Sjukhusläkarna i Stockholm.
”Med kommunala chefläkare och läkare som finns på äldreboendena hade färre dött under pandemin”, menar Andreas Fischer, ordförande för Sjukhusläkarna i Stockholm. Foto: Emma-Sofia Olsson

Andreas Fischer, ordförande för Sjukhusläkarna i Stockholm, tror däremot att anställningsformen är helt avgörande. Ett privat läkarbolag är bakbundet av sitt avtal.

– Som konsult har läkaren inget mandat att påverka. Bråkar man byts läkaren ut. Om vi däremot ingår i organisationen ska läkaren ytterst garantera patientsäkerheten. Att då strunta i vad en centralt placerad chefsläkare säger ser inte så bra ut i ett mötesprotokoll, säger Andreas Fischer.

Sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L) menar att det inte spelar någon roll var läkarna är anställda. Det viktiga är att deras kompetens finns i äldreomsorgen och att de oftare är på plats rent fysiskt.

– Men lika viktigt är att stärka kompetensen hos omvårdnadspersonalen, exempelvis måste vi ha en ordentlig examen för undersköterskorna, säger hon.

Annons

Yngve Gustafson, seniorprofessor i geriatrik, är inte förvånad över den höga dödligheten på äldreboenden. Han har arbetat i 35 år i äldreomsorgen och har en lång forskarkarriär med inriktning på äldre bakom sig.

– Region Stockholm har totalt misslyckats och har inte erbjudit många äldre en adekvat vård. Om du ger lugnande som morfin och Midazolam så är det andningshämmande. Har du redan covid-19 med risk för låg syresättning är du i praktiken dödsdömd, säger Yngve Gustafson.

Men det är inte bara den medicinska kompetensen som brister på äldreboendena. Yngve Gustafson säger att han är förundrad över att Folkhälsomyndigheten aldrig nämner de äldres näringsstatus.

– Omkring en tredjedel av alla på äldreboenden lider av näringsbrister som av protein och järn. För dem som är svårt sjuka kan det ta ett par månader att återställa, men för de flesta med måttlig undernäring kan det gå på några dagar.

Äldre har sämre upptag av protein men genom att dela upp måltiden på fler tillfällen under dagen kan upptaget ökas.

Annons

En äldre person som får hög feber blir dessutom snabbt uttorkad vilket kräver snabb insats.

– Undernäring och vätskebrist är den starkast riskfaktorn. Näring är oerhört avgörande för att förebygga och öka chansen att tillfriskna, säger Yngve Gustafson.

För honom är insikten om detta inte ny. Nyligen förklarade Socialstyrelsen att dödligheten på särskilda boenden inte är så väldigt mycket högre än andra år. Men Yngve Gustafson menar att dödligheten vid kräksjuka och säsongsinfluensa även ett vanligt år är oacceptabelt hög. De brister som blivit tydliga under coronakrisen har funnits länge.

– Vid kräksjuka skulle 90 procent överleva om de fick dropp i en till tre dagar, hävdar han.

– Region Stockholm borde stämmas. Det står jag för. På vissa boenden har risken att dö i covid-19 varit förhöjd 50 gånger. Natt- och helgbemanningen är på flera håll extremt låg. Personalen har fått springa mellan avdelningar och inte hunnit byta skyddsutrustning. Bedömningar har gjorts på telefon. Det är så skandalöst dålig kvalitet, säger Yngve Gustafson.

Annons

Siffrorna bakom den ”Dolda kurvan”

Antalet vårdtillfällen av covid-19-patienter i intensivvård från och med vecka 10 till och med vecka 20. Data är hämtade från svenskt intensivvårdsregister, SIR.

Siffrorna anger i absoluta tal antalet vårdtillfällen för i tur och ordning patienter i ålderspannet 70-79 samt i förekommande fall antalet patienter i ålderspannen 80-89 år respektive 90 år och äldre.

Detta följs av det totala antalet vårdtillfällen i alla åldrar under veckan och därefter den andel som patienter äldre än 70 år utgör av det totala antalet patienter i alla åldrar under veckan.

Antalet vårdplatser har under perioden byggts ut och var maximalt 1060 stycken.

I texten konstateras att andelen äldre covid-19-patienter i intensivvård minskat då trycket ökat. Med det ökade trycket avses den dagligen redovisade statistiken från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen som visar att antalet som testat positivt under dessa veckor gått från nära noll till nu över 37 000 och att 90 procent av de avlidna varit äldre än 70 år.

Ulf Nilsson har svårt att hälsa på sin dementa mamma Maija Lena Nilsson som bor på demensboendet i Syrengården i Ljungbyhed.

Foto: Lars Dareberg

”De medicinska frågorna är tyvärr väldigt lågt prioriterade”, säger äldreforskaren Ingemar Skoog.

Foto: Pressbild

Inga anhöriga får komma in på hemmet utan får stå utanför balkongerna, eller så får brukarna komma ut, där Ulf Nilssons mamma Maija Lena Nilsson bor.

Foto: Lars Dareberg
Foto: Lars Dareberg

”Tiden från de kommer in till de dör på äldreboendet är numera väldigt kort eftersom de är så sjuka”, säger Margareta Winberg, som utreder framtidens socialtjänst.

Foto: Robert Henriksson/TT

”I första hand behövs många fler sjuksköterskor i äldreomsorgen”, anser Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro

Foto: Thomas Johansson/TT

”Med kommunala chefläkare och läkare som finns på äldreboendena hade färre dött under pandemin”, menar Andreas Fischer, ordförande för Sjukhusläkarna i Stockholm.

Foto: Emma-Sofia Olsson