Annons

Jonas Gummesson:Ökat kärnvapenhot – och försvarsbeslut i långbänk

Ryske presidenten Vladimir Putin med försvarsminister Sergei Shoigy på en militärparad den 28 juli i år.
Ryske presidenten Vladimir Putin med försvarsminister Sergei Shoigy på en militärparad den 28 juli i år. Foto: Alexei Nikolsky/TT

I helgen kan rysk militär kalibrera kärnvapenbärande medeldistansrobotar mot mål i stora delar av Europa inklusive Östersjöområdet utan att bryta mot INF-avtalet – som då inte längre existerar. Samtidigt väljer regeringen att dra nästa försvarsbeslut i långbänk.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Redan under Obamaadministrationen började USA protestera mot att Ryssland bröt mot avtalet som förhandlades fram av presidenterna Reagan och Gorbatjov 1987 och som under drygt 30 år begränsade antalet markbaserade medeldistansrobotar i Europa.

In i det sista pågick nu fruktlösa samtal mellan ryska och amerikanska nedrustningsförhandlare på hög politisk nivå i Genève. Under fredagen går INF slutgiltigt i graven efter ett halvårs uppsägningstid.

”Detta är en utveckling som får direkta konsekvenser för säkerhetssituationen i Sveriges närområde”, ansåg försvarsberedningen i en framåtblickande kommentar till konsekvenserna.

Utan INF är det fritt fram för rysk militär att använda det omstridda SSC-8-systemet som man finner lämpligt. Än så länge finns 64 kryssningsmissiler vid fyra baser, enligt Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung: öster om Moskva, vid Svarta havet och två i centrala Ryssland. Systemet är mobilt och svårt att spåra.

Vid sidan av SSC-8 pågår utvecklingen av en markversion av den marina kryssningsmissilen Kalibr med en räckvidd på 450 mil. I Kaliningrad vid Östersjön och utanför St Petersburg finns sedan tidigare det ballistiska Iskandersystemet med flera brigader och hundratalet stridsspetsar.

Annons
Annons

Försvarsberedningens förslag för att möta det ökade militära hotet är en höjning av anslagen till totalförsvaret. 20 miljarder till det militära försvaret på fem år, totalt 84 miljarder, och ytterligare drygt fyra till det civila försvaret under perioden 2021–25, totalt 1,6 procent av BNP.

När regeringen vägrade godkänna finansieringen hoppade de borgerliga partierna av och undertecknade inte slutrapporten.

Regeringens replik kom med ett regeringsbeslut under Almedalsveckan med stora delar av det försvarsindustriella etablissemanget på plats. Uppdraget till Försvarsmakten och FMV smular sönder försvarsberedningens förslag. Den begärda redovisningen ska nu göras på fyra nivåer: 5, 10, 15 och 20 miljarder i kombination med ett myller av detaljerade anvisningar.

Direktiven offentliggjordes först veckan efter Almedalen och därför slapp regeringen ta den diskussionen i Visby.

Nu ligger avgörandet i en dunkel framtid och i händerna på försvarsminister Peter Hultqvists (S) eventuella fingerfärdighet och förmåga att bryta den borgerliga enigheten. Tillsammans med SD har M, KD, C och L en betryggande majoritet i riksdagen för försvarsberedningens rapporter, både för det militära och civila försvaret.

Regeringen vill nu ha svar från försvarsmyndigheterna i den militära delen i november. Innan dess ska S och MP försöka enas med samarbetspartierna C och L om budgetramarna 2020–22. Redan då kommer försvarsberedningens planerade anslagsökningar upp till ytan.

Nästa steg är ett fullvärdigt försvarsbeslut för perioden 2021–25. En knäckfråga är hur totalförsvaret ska organiseras.

Under alliansregeringarna låg det samlat under försvarsministern. Stefan Löfven (S) bröt sönder den ordningen redan 2014 när det civila försvaret placerades under justitiedepartementet. I försvarsberedningens första delrapport förra året enades partierna om en återgång.

Än så länge har ingenting hänt. I stället har inrikesminister Mikael Damberg (S) delat ut direktiv att utvärdera försvarsberedningens förslag till 20 myndigheter på den civila sidan, precis som Hultqvist i den militära delen. Uppdraget handlar om allt från energiförsörjning och transporter till livsmedelsförsörjning och finansiell beredskap, att befolkningen kan skyddas och att samhället fungerar även i kris- och krigssituationer.

Tidsgränsen för myndigheterna att redovisa sina slutsatser i den civila delen är satt till i mars 2020. Innan dess är det svårt att se en uppgörelse om ett nytt försvarsbeslut. Regeringen agerar i en verklighet, omvärlden och rysk militär i en annan.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons