X
Annons
X

”Olämpligt att talmannen tar hänsyn till budgeten”

Det bör inte vara upp till enskilda aktörer att själva ändra de grundläggande politiska spelreglerna efter behag. Principerna för regeringsbildningen är en för viktig fråga för talmannen att besluta om, skriver Johan Hellström, docent i statsvetenskap.

Stefan Löfven och dåvarande talmannen Per Westerberg (M) vid regeringsbildningen 2014.
Stefan Löfven och dåvarande talmannen Per Westerberg (M) vid regeringsbildningen 2014. Foto: Lars Pehrson

DEBATT | REGERINGSBILDNINGEN

Är det talmannens uppgift att hitta en statsministerkandidat som kan få igenom sin budget? Det menar före detta riksdagens talman Per Westerberg i SvD:s valstudio (SvD 11/9). Westerberg ställde även det kravet för fyra år sedan då Stefan Löfven skulle bilda regering. I rollen som talman tycktes han tolka det som sin uppgift att sondera möjligheterna för en regering att kunna få igenom sin budget. Den typen av tolkning har dock inget direkt stöd i regeringsformen och ligger relativt långt ifrån praxis i Sverige. Westerbergs tolkning bemöttes därför också av en omfattande kritik i media från bland annat statsvetare.

Efter reklamen visas:
Valspecial: Hur blir nästa regering?

Är det rimligt att talmannen ska ta hänsyn till budgeten vid sonderingen av ny statsministerkandidat? Jag menar att detta är olämpligt. För det första finns det inget budgetförslag att ta ställning till vid tiden för regeringsbildningen eftersom budgetomröstningen är 2–3 månader efter statsministeromröstningen. Vilka partier utanför den tilltänkta regeringen som kan tänka sig att stödja en budget med okänt innehåll blir därför en ytterst hypotetisk fråga. För det andra, och relaterat, är oppositionspartiers stöd till en regeringsbudget beroende av förhandlingar. Är det tänkt att en statsministerkandidat ska förhandla med andra partier om budgeten innan denna ens har tillträtt som statsminister? Det hela faller på sin egen orimlighet.

Om vi tänker oss att detta krav skulle bli en ny praxis – vilka skulle konsekvenserna bli? En sak är säker. Det skulle innebära att Sverige övergav den så kallade negativa parlamentarismens principer där det räcker att en statsministerkandidat (och regering) "tolereras" av en riksdagsmajoritet. Det vill säga att en statsministerkandidat inte har en riksdagsmajoritet emot sig. I stället skulle vi i praktiken få en variant av det som kallas för positiv parlamentarism, det vill säga att en majoritet av riksdagen aktivt måste stödja en ny regering för att denna ska få tillträda. Om detta verkligen är önskvärt kan diskuteras. Regeringsbildningen skulle troligtvis ta betydligt längre tid än i dag och vi skulle därmed få långa perioder utan en ny regering på plats efter riksdagsvalen. För att få ihop en riksdagsmajoritet skulle det även tvinga de politiska partierna att ha långtgående formella samarbeten med partier som de normalt inte skulle samarbeta med. Men förutsättningarna för att få igenom en budget skulle vara goda.

Annons
X

Samtidigt är det också en demokratifråga. De grundläggande politiska spelreglerna som politiska aktörer ska förhålla sig till i en demokrati bör anges i grundlagen och inte vara upp till enskilda aktörer att själva ändra efter behag. Jag menar att principerna för regeringsbildningen helt enkelt är en för viktig fråga för talmannen att besluta om. Vill vi främja bildandet av regeringar som både klarar en statsministeromröstning och senare även en budgetomröstning bör istället den svenska grundlagen (regeringsformen) ändras. Sverige bör med andra ord avskaffa den negativa parlamentarismen och införa positiv parlamentarism. Det kan göras indirekt i regeringsformen genom att specificera att talmannen ska ta hänsyn till huruvida en statsminister anses kunna få igenom sin budget innan denna tillträder. Eller direkt genom att kräva att en majoritet av riksdagen röstar ja till en tillträdande statsminister. Om detta är önskvärt eller inte bör dock riksdagen och inte talmannen besluta om.

Johan Hellström
docent i statsvetenskap, Umeå universitet

Annons
X
Annons
X

Stefan Löfven och dåvarande talmannen Per Westerberg (M) vid regeringsbildningen 2014.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X