Annons

”Olyckligt att så mycket fokus hamnar på kött”

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Visst finns det många nyanser i sambandet mellan rött kött och hälsa som ofta missas i media, men den samlade vetenskapen visar att hälsoriskerna ökar med ökat intag. Det skriver forskarna Line Gordon, Malin Jonell och Johan Rockström i en replik.

Under strecket
Publicerad
Foto: Pressbilder Bild 1 av 1

REPLIK | LIVSMEDEL

I en debattartikel publicerad i SvD den 18 oktober sammanfattar professor Johan Frostegård sina argument kring huruvida rött kött är hälsosamt eller ej med att ”måttfullhet är […] att rekommendera både när det gäller mat och dryck”. Vi drar precis samma slutsats, trots att vi har fundamentalt olika bild av både Livsmedelsverkets kostråd och EAT-Lancet-studiens slutsatser.

Huvudbudskapen i både Livsmedelsverkets kostråd och EAT-Lancet-studien är att människor mår bäst av att äta en varierad kost (och i EAT-Lancet-studiens fall att en sådan kost också är möjligt att producera till 10 miljarder människor på ett hållbart sätt). Varken EAT-Lancet eller Livsmedelsverket förespråkar ”en kost helt eller nästan utan kött eller animaliskt protein”. Livsmedelsverket säger dock att man bör begränsa mängden rött kött till max 500 gram i veckan och EAT-Lancet att man bör äta max cirka 1,5 kilo animalier i veckan (plus max 3,5 liter mejeriprodukter), av vilket cirka 600 gram kött (inkl kyckling), 700 gram fisk och cirka 175 gram ägg. Detta är långt ifrån ”en stor köttbulle i veckan” som professor Frostegård påstår. Vidare rekommenderar EAT-Lancet-rapporten inte att intaget av fisk och annan sjömat bör minska varken globalt eller i Sverige. Både Livsmedelsverkets och EAT-Lancets studier säger också att det går att äta en hälsosam kost helt utan animalier, men även den kosten måste vara välbalanserad.

Annons
Annons

I sökandet efter en hälsosam och hållbar kost är det olyckligt att så mycket fokus hamnar på kött. Den mycket omfattande globala studien ”Global burden of disease” från Institute for health metrics and evaluation, University of Washington, pekar på att den allra största riskfaktorn när det gäller kosten i Sverige är att vi äter för lite av de hälsosamma matgrupperna; fullkorn, frukt, nötter och frön, och grönsaker, precis de matgrupper EAT-Lancet föreslår en kraftig ökning av.

Visst finns det många nyanser i sambandet mellan rött kött och hälsa som ofta missas i media, men den samlade vetenskapen visar att hälsoriskerna ökar med ökat intag. Frostegård hävdar att kött kan vara nyttigt, och refererar till de studier som kom ut i Annals of Medicine för några veckor sedan. Det är dock en feltolkning av studierna då de bekräftade ett samband mellan konsumtion av rött kött och negativ hälsopåverkan. Dock valde författarna att ändå dra slutsatsen att kostråd inte bör begränsa intaget av rött kött, då de menade att sambandet var svagt och att människor gillar att äta kött. Studierna har fått omfattande kritik. När det gäller PURE-studien kommer mycket av datan från låginkomstländer där konsumtionen av rött kött är relativt låg och där matintaget i stort är obalanserat eller otillräckligt med ett högt intag av ohälsosamma kolhydrater. Ett begränsat intag av rött kött kan då visa goda effekter på livslängd och hälsa. Detta innebär inte att ett högt intag av rött kött, i synnerhet om det är processat, är hälsosamt eller riskfritt till exempel för oss i Sverige där mer hälsosamma alternativ är tillgängliga.

Annons
Annons
Foto: Pressbilder Bild 1 av 1

Vi ser det som bekymmersamt att professor Frostegård kraftigt tillbakavisar forskning som bygger på ”statistiska samband och inte på orsakssamband”. Samtidigt avslutar han artikeln med att man som läkare med fördel kan luta sig ”mot beprövad erfarenhet… och då ge råd att äta kött av god kvalitet”. Vad ”kött av god kvalitet” är lämnar han odefinierat och vi undrar om det är hans egna beprövade erfarenhet han syftar på. Eller menar han just den erfarenhet som samlats i de analyser som ligger till grund för rekommendationerna i både EAT-Lancet och Livsmedelsverkets kostråd?

Frostegård hänvisar till ”bristen på evolutionärt inspirerat tänkande” i EAT-Lancets och Livsmedelsverkets rekommendationer, dock utan att beskriva hur ett sådant evolutionärt inspirerat tänkande skulle ha påverkat resultaten. Det är viktigt att komma ihåg att vi inte i modern historia har ätit i närheten av så mycket kött som vi äter i Sverige i dag. Bara sedan mitten av 1980-talet har köttkonsumtionen i Sverige fördubblats och den ökar oerhört snabbt på de flesta håll i världen. Den omställningen av kosten som förespråkas i EAT-Lancet är alltså inte dramatisk om den sätts i ett historiskt perspektiv.

Slutligen tycker vi att Frostegård uttrycker sig väl raljerande över EAT och EAT-Lancet samt den uppmärksamhet initiativet och studien fått. Vi önskar tvärtemot hans insinuationer att mer forskning uppmärksammades med samma självklarhet och utrymme som de senaste storfilmerna. Dock vill vi ta tillfället i akt och betona att arbetet med EAT-Lancet skedde helt baserat på medel från forskningsfinansiären Wellcome trust, och från de deltagande forskarnas institutioner. Det rådde givetvis vattentäta skott gentemot företag både när det gällde inflytande över det vetenskapliga arbetet och finansieringen av studien.

Foto: Pressbilder

Line Gordon
docent och föreståndare, Stockholm resilience centre (SRC), Stockholms universitet (SU)
Malin Jonell
forskare SRC/SU och Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Kungliga vetenskapsakademien
Johan Rockström
professor och föreståndare, Potsdam institute of climate impact, professor SRC/SU
Samtliga är författare till EAT-Lancet-studien.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons