Annons

Janerik Larsson:Om faktagranskande

 2018-01-02 Anslag informerar om ny rutiner på grund av mässlingsutbrott vid barnakuten på Östra Sjukhuset Sahlgrenska i Göteborg
2018-01-02 Anslag informerar om ny rutiner på grund av mässlingsutbrott vid barnakuten på Östra Sjukhuset Sahlgrenska i Göteborg Foto: Thomas Johansson
Under strecket
Publicerad

David Ahlin på Ipsos skriver i sin krönika i Sydsvenskan idag ett försvarstal för mediala faktagranskningar.

Han tar sin utgångspunkt i en mycket tragisk utveckling i Italien:

Italiens senat har just röstat igenom ett lagförslag från den nya regeringen om att sluta med vaccinering av italienska skolbarn. Lagstiftningen om vaccinering, som alltså nu försvinner, kom till efter utbrott av den smittsamma sjukdomen mässlingen bland italienska barn. Förra året upptäcktes drygt 5 000 fall av mässlingen i Italien, en ökning från 870 fall året innan. Men Lega och Femstjärnerörelsen, de två partier som nu styr Italien, gick till val på att slopa vaccinationsplikten. De tror inte på vaccinering och vill vinna väljare från den växande gruppen av vaccinationsmotståndare i Italien.

Verkar det smått osannolikt att detta händer 2018? Är det inte väl känt att vacciner är ett av de viktigaste medicinska framstegen och att vaccinering av barn räddar tusentals liv? Nej, vaccinationsmotståndarna vinner ökat stöd och råden från forskare och experter avfärdas som lögner.

Annons
Annons

"Friska små barn går till doktorn, där de pumpas i en enorm dos med många vaccin, mår dåligt och förändras – AUTISM. Många sådana fall!" Så skrev Donald Trump på Twitter 2014 och gav därmed stöd till en mycket spridd, men bevisat falsk, teori om att det finns en koppling mellan barnvaccin och autism.

Hans slutsats:

Vi vet från globala studier att människor runt om i världen är rejält felinformerade om grundläggande förhållanden i samhället. Och det finns ett mycket tydligt mönster i de felaktiga uppfattningarna. Vi tror ofta att saker och ting är värre än de är. Den viktigaste förklaringen handlar om att vi tenderar att överskatta omfattningen av sådant som vi känner oro inför. Beteendevetenskaplig forskning visar att vi oftare uppfattar negativa nyheter som något vi behöver reagera på som en slags skydds- eller överlevnadsmekanism

Det är ett högaktuellt ämne inför riksdagsvalet om mindre än en månad. Men precis som Ahlin skriver kräver faktagranskandet kompetens.

Jag skrev om detta för några veckor sedan:

We’re hard-wired for pessimism as a defence mechanism. 
Vi är "hårdkopplade" för pessimism som en försvarsmekanism.

Så sammanfattar David Aaronovitch i The Times idag huvudbudskapet i en ny bok av Bobby Duffy som varit chef för opinionsinstititutet Ipsos Mori men som nu ska bli professor på King’s College London.

Bokens titel: The Perils of Perception: Why We’re Wrong About Nearly Everything.

I krönikan plockas olika missuppfattningar fram:

All countries hugely overestimate unemployment, but the Italians think 49 per cent of people are out of work, whereas the true figure is 12 per cent. Americans imagine it to be 32 per cent (a figure close to that used by Donald Trump in his election campaign) against a reality of 6 per cent.

Annons
Annons

Overestimation of the number of Muslims in the population now and what it is likely to be in four years’ time is almost universal. The French imagine a Muslim population of 32 per cent compared with a reality of 7.5 per cent. Here we reckon it’s 15 per cent against the actual figure of 4.8 per cent.

Italienarna tror att arbetslösheten är 49% medan den i verkligheten är 12%. Amerikaner tror att arbetslösheten är 32% mot verklighetens 6% (än lägre idag). Andelen muslimer i Frankrike är 7,5% men i opinionsundersökningarna är svaret 32% och i Storbritannien tror man att siffran är 15% mot verklighetens 4,8%.

Förklaringen: much of our response is located in our emotions rather than in our reason. Vi tänker inte rationellt utan emotionellt.

Det är en viktig insikt inte minst nu när vi befinner oss i början av slutet på årets valrörelse.

Jag förundras över att det på en del håll riktas så mycket kritik mot försök att redovisa fakta i frågor som är viktiga för den politiska sakdebatten. Det är säkert så att en del faktagranskning tyvärr används med politiska syften, men jag tror i grund och botten att det är viktigt att kolla fakta.

Jag följer ju dagligen amerikansk samhällsdebatt och där gör olika faktagranskare ett lysande jobb. De snedsteg som tagits upp i den svenska debatten tycks i stort sett aldrig inträffa där.

Washington Posts Fact Checker hade en bra sammanfattning igår av deras löpande granskning av Donald Trumps uttalanden. Här en annan amerikansk faktagranskare: Politi Fact.

Den amerikanska situationen är förvisso speciell mot bakgrund av president Trumps milt sagt sällsamma förhållningssätt till sådana fakta som inte ens kan debatteras, men jag är övertygad att kvalificerat faktagranskande arbete utan politiska bitoner gör nytta. Hur stor nytta vet såklart ingen - men eftersom alternativet är sämre (osanningar sprids okommenterat) är det av stor vikt med god faktakoll.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons