Annons

Om han fått bestämma hade Sverige varit katolskt

Peder Månssons sigill.
Peder Månssons sigill.

”Idag är populärvetenskap ett viktigt begrepp. Många forskare och journalister söker föra ut egna och andras rön till allmänheten. Men hur länge har det varit så? Har vi exempel på populärvetenskap och folkbildning redan under medeltiden eller Vasatiden?”

Under strecket
Publicerad

Ja, det har vi, även om det är svårt att utvärdera vilket genomslag gärningarna fick. Ett lysande exempel är Peder Månsson. Han föddes omkring 1460 och gjorde karriär i Vadstena, där han blev skolrektor och 1499 vigdes till prästbroder i birgittinklostret.

År 1507 sändes Peder till Rom för att återställa ordenshuset i staden, som befann sig i ett eländigt skick, till ordens ägo. Efter många bekymmer – under resan fängslades han av danskarna, och när han väl kommit fram tvingades han gå igenom ett flertal rättegångsprocesser – lyckades Peder ta kontroll över Birgittahuset och bli dess föreståndare. Under åren i Rom ägnade han sig åt ett omfattande författarskap på svenska samtidigt som han studerade kanonisk rätt och uppnådde doktorsgraden.

Peder Månssons böcker handlade om allt möjligt. I ”Bergsmanskonst” redogör han för utvinning av silver, koppar och järn i Sverige; den har betecknats som den äldsta kända europeiska handboken i hyttebruk överhuvudtaget. Hans studier av antika författares synpunkter på lanthushållning och krigföring resulterade i ”Bondakonst” och ”Stridskonst”. Han översatte Erasmus av Rotterdams bok om furstebarns uppfostran till ”Barnabok” och gav svensk språkdräkt åt katalanska rättsregler för handel och sjöfart i ”Sjökonsulatet”.

Annons
Annons

Framför allt hade han ett stort tekniskt, mineralogiskt, alkemiskt och medicinskt intresse och samlade på sig mängder av recept, bland annat i ”Läkebok”. Peder Månssons övergripande syfte med skribentverksamheten var folkbildande: han hoppades att all den lärdom han på detta sätt gjorde tillgänglig på svenska skulle komma fäderneslandet till gagn. På denna punkt hade han tyvärr ingen större framgång. Peder Månsson tog visserligen med sig skrifterna till Sverige efter att han blivit biskop i Västerås 1524, men de trycktes inte förrän hundratals år senare.

Förutom att han var sin tids störste svenske populärvetenskapsman var Peder Månsson efter återkomsten till Sverige en av landets mest prominenta andliga ämbetsinnehavare, och därmed en politisk kraft att räkna med. Under de år då reformationen började glida in över Sverige kombinerade han den svåra rollen som kungatrogen och katolsk biskop över Västmanland och Dalarna, ett stift vars präster länge var hårdnackade motståndare till religiösa nymodigheter.

Teologiskt sett kan Peder Månsson närmast karaktäriseras som reformkatolik. Han blev aldrig protestant, men han menade att kyrkan var i stort behov av förnyelse och att den bibliska originalkällan skulle prioriteras framför andra skrifter. Av detta följer att han inte motsatte sig vissa kärnpunkter på reformationens program, som översättningen av Bibeln till svenska. Däremot hade han föga till övers för Martin Luthers brytning med Rom, och han såg med förstämning på Gustav Vasas och andra furstars tendens att använda reformatorernas lära som alibi för att ta kontroll över kyrkan och konfiskera kyrkojord. Inte förrän efter Peder Månssons död år 1534 kunde den svenska reformationen inledas på allvar.

Efter reklamen visas:
Harrisons grundkurs – detta bör du kunna om svensk historia
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons