Annons

Omställningen till sommartid livsfarlig

Att sova en timme mindre, som vid övergången till sommartid, innebär en för­färande uppgång i antalet hjärtinfarkter.
Att sova en timme mindre, som vid övergången till sommartid, innebär en för­färande uppgång i antalet hjärtinfarkter. Foto: Panther Media GmbH/IBL

I medelåldern stärks de negativa effekterna av otillräcklig sömn på hjärt-kärlsystemet. Vuxna från 45 år och uppåt som sover mindre än sex timmar per natt löper en 200 procent högre risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke under sitt liv, jämfört med de som sover sju till åtta timmar.

Under strecket
Publicerad

En gång i tiden brukade jag säga att ”en god hälsa vilar på tre pelare – kost, motion och sömn”. Men jag har fått ändra på det där. Sömn är inte bara en av flera pelare, det är själva grunden som de andra två pelarna står på. Tar man bort den eller låter den förfalla bara en aning, så försvagas effekterna av också den flitigaste kosthållning och träning, vilket vi nu ska få se.

Sömnförlust och hjärt-kärlsystemet

En osund sömn ger ett osunt hjärta. Enkelt men sant. Ta till exempel en studie som presenterades 2011 och som var gjord på mer än en halv miljon män och kvinnor av varierande ålder och etnisk bakgrund i åtta olika länder. Reslutatet visade på att försämrad sömn hade ett samband med en upp till 45-procentig ökning av risken för att utveckla och/eller dö i kranskärlssjukdomar inom sju till tjugofem år från det att studien inleddes. Ett liknande samband märktes i en japansk studie på mer än 4 000 manliga arbetare. De arbetare som sov sex timmar eller mindre löpte 400 till 500 procent större risk att drabbas av en eller flera hjärtinfarkter under en 14-årsperiod, jämfört med dem som sov mer än sex timmar. Jag bör kanske påpeka att många studier av det här slaget visar på en stark koppling mellan kort sömn och hjärtsvikt också om man räknar bort för andra riskfaktorer som rökning, fysisk aktivitet och vikt. Sömnbristen kan alltså på egen hand utföra en helt självständig attack på hjärtat.

Annons
Annons

Sömnbristen kan alltså på egen hand utföra en helt självständig attack på hjärtat.

Då vi kommer upp i medelåldern och våra kroppsfunktioner börjar försämras och motståndskraften mot sjukdomar avtar, stärks de negativa effekterna av otillräcklig sömn på hjärt-kärlsystemet. Vuxna personer från 45 och uppåt som sover mindre än sex timmar per natt löper en 200 procent högre risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke under sitt liv, jämfört med liknande personer som sover sju till åtta timmar per natt. De här resultaten understryker hur viktigt det är att prioritera sömnen under medelåldern, vilket dessvärre är den tid då familjeliv och yrkesliv ofta tvingar oss att göra precis det motsatta.

En delförklaring till varför hjärtat drabbas så hårt av sömnbrist har att göra med blodtrycket. Ta en titt på din högra underarm och sök rätt på några blodådror. Om du tar med vänster hand runt höger underarm strax under armbågen och kniper åt som ett tryckförband, då ser du nog att ådrorna snart börjar svälla. Det kanske verkar lite oroande? Då ska du veta att det kan räcka med bara en liten dos dålig sömn för att trycket i hela ditt blodsystem ska pumpas upp så att kärlväggarna tänjs ut och utsätts för påfrestning. Högt blodtryck är numera så vanligt att vi glömmer hur dödligt det är. Bara i år kommer högt blodtryck att skörda mer än sju miljoner liv genom hjärtfel, kranskärlssjukdomar, stroke och njurfel. Otillräcklig sömn bär skulden för många av våra förlorade fäder, mödrar, far- och morföräldrar och vänner.

Annons
Annons

Precis som vid så många andra följder av sömnförlust krävs det inte en hel sömnlös natt för att det ska uppstå mätbara försämringar i ditt hjärt-kärlsystem. En natt med ganska blygsam sömnminskning – bara en timme eller två – skyndar tydligt på en persons hjärtsammandragningar och ökar väsentligt det systoliska trycket i blodsystemet. Man får föga tröst av vetskapen om att de undersökningar som gjorts på det här fältet har utförts på friska, vältränade personer som hade välfungerande hjärt-kärlsystem bara timmar innan sömnbristen slog till. Att någon är i fysisk trim är alltså ingen utmaning för sömnbristen – den mejar ner allt motstånd.

Förutom att öka din hjärtfrekvens och höja ditt blodtryck orsakar sömnbristen slitage på dessa utsatta kärl, i synnerhet på kranskärlen, som matar in blod till hjärtat. Kranskärlen kan liknas vid ett slags livets korridorer – de måste hållas öppna och rena för att blodet utan hinder ska kunna passera till ditt hjärta. Om du minskar eller helt blockerar framkomligheten kan du drabbas av en kraftig, ibland dödlig hjärtinfarkt orsakad av syrebrist − det som brukar kallas ”massiv hjärtinfarkt”.

En vanlig orsak till att kranskärl blockeras är åderförkalkning, alltså då dessa hjärtkorridorer slammar igen med stelnat plack som innehåller kalcium. Forskare vid University of Chicago har utfört en studie på nästan 500 friska, medelålders personer, varav ingen tidigare haft hjärtproblem eller visat tecken på åderförkalkning. De följde hur kranskärlen förändrades hos dessa personer under ett antal år, samtidigt som de också kartlade hur de sov. De som endast sov fem till sex timmar per natt (eller mindre) löpte 200 till 300 procents högre risk att drabbas av åderförkalkning i kranskärlen under de efterföljande fem åren, jämfört med personer som sov sju till åtta timmar. Den bristfälliga sömnen hos den första gruppen var alltså något som sammanföll med att det fria utrymmet i kranskärlens livsviktiga korridorer hade minskat, så att kärlen fick det svårare att mata in friskt blod i hjärtat, vilket ökade risken för hjärtinfarkt.

Annons
Annons

Sömnbrist tycks påverka hjärt-kärlsystemet på flera olika sätt, men alla verkar ha en sak gemensam: det så kallade sympatiska nervsystemet. Benämningen är vilseledande, för systemet ifråga har inget som helst med kärlek eller medkänsla att göra. Det sympatiska nervsystemet är tvärtom starkt aktiverande, eggande, närmast uppviglande i alla sina funktioner. Vid behov kan det mobilisera kroppens evolutionärt sett uråldriga flykt- och kamprespons som på bara några sekunder kan påverka stora delar av organismen. Likt en erfaren general som för befäl över stora militärstyrkor kan det sympatiska nervsystemet blixtsnabbt mobilisera förband i de mest olikartade kroppsfunktioner – från andning till immunisering och stressämnen, och det påverkar också blodtryck och hjärtfrekvens.

En akut stressreaktion från det sympatiska nervsystemet pågår normalt bara under begränsad tid (minuter eller timmar). Evolutionärt har det varit mycket viktigt för att bemöta direkta hot. Då är överlevnad målet och alla de reaktioner som systemet utlöser bidrar till att ge ett omedelbart svar på hotet. Men om man låter samma apparat stå och tugga under lång tid, så kommer det sympatiska nervsystemet att bli starkt kontraproduktivt. Till slut kommer det att ta ditt liv.

Att sömnbrist leder till ett överaktivt sympatiskt nervsystem är en återkommande observation i nästan alla undersökningar som gjorts under det senaste halvseklet på sömnbristens följder för människokroppen. Så länge det undersövda tillståndet håller i sig och under viss tid därefter är kroppen i viss mån kvar i sin flykt- och kamprespons. Och så kan det fortsätta i åratal hos personer som inte får behandling för sina sömnproblem, hos personer vars extrema arbetstider begränsar sovtiden och sömnkvaliteten, samt hos personer som bara slarvar med sömnen. Sömnbrist gör ungefär samma sak med ditt sympatiska nervsystem som om du skulle låta en bilmotor stå på för högvarv i långa perioder utan avbrott. Den oavbrutna påfrestning som din kropp därigenom utsätts för, får konsekvenser i form av en rad hälsoproblem, precis som en misskött bilmotor får problem med trasiga kolvar, packningar och ventiler.

Annons
Annons

Då sömnbristen angriper din kropp är ett överaktivt sympatiskt nervsystem dess viktigaste uppmarschområde. Sömnbristen utlöser så en hälsovådlig dominoeffekt som sprider sig genom din organism. Det börjar med att en bromsfunktion faller bort som annars hindrar ditt hjärta från att hålla en för hög sammandragningsfrekvens. När bromsen väl är bortkopplad får du med jämna mellanrum hjärtklappning.

Och när ditt undersövda hjärta börjar slå fortare ökar massflödet i det blod som pumpas runt i din kropp, och med det höjs blodtrycket. Samtidigt orsakar det överaktiva sympatiska nervsystemet en kronisk ökning av stresshormonen kortisol. En följd av det ihållande kortisolregnet är att blodkärlen dras samman, vilket orsakar ett ännu högre blodtryck.

Den krutdurk som byggts upp exploderar i form av en hjärtinfarkt eller en stroke.

För att förvärra läget ytterligare gör sömnbristen att utsöndringen av tillväxthormon – som har en viktig läkande funktion i kroppen och vanligtvis bildas om natten – upphör. När det inte finns tillräckligt med tillväxthormon som kan lappa och kitta på blodkärlens insidor i det cellager som kallas endotel, så kommer kärlen gradvis att nötas ut och börja luckras upp. Och som för att vrida om kniven gör det höga blodtrycket att kroppen inte kan reparera de skadade kärlen på ett effektivt sätt. Hjärt-kärlsystemet är nu skadat och försvagat och blir alltmer benäget att åderförkalkas. Kärlen kommer slutligen att brista. Den krutdurk som byggts upp exploderar i form av en hjärtinfarkt eller en stroke.

Annons
Annons

Jämför detta förödande angrepp med alla de läkande effekter som en full natts sömn normalt för med sig för hjärt-kärlsystemet. Under sömnen, och i synnerhet under den djupa NREM-sömnen, skickar hjärnan ut en lugnande signal till den flykt- och kampbenägna, sympatiska delen av nervsystemet, något som sker i långa, upprepade följder natten igenom. På så vis förhindrar djupsömnen en ökning av den fysiologiska stress som är synonym med ökat blodtryck, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke. Bland annat har den en stillande effekt på hjärtfrekvensen. Man kan tänka på den djupa NREM-sömnen som på en naturlig blodtrycksbehandling som sker varje natt, en som specifikt riktar in sig på att avvärja högt blodtryck och stroke.

När jag förmedlar vetenskapliga rön till allmänheten under föreläsningar och genom att skriva, så försöker jag alltid tänka på att inte bombardera åhörarna och läsarna med ändlösa förklaringar av hur farligt och dödligt allting är, om inte annat så för att de inte genast ska tappa livslusten. Det är inte alltid så enkelt, givet att de studier som gjorts på sömnbristens konsekvenser är så entydiga. Men ofta kan det räcka med ett enda talande forskningsexempel för att folk ska fatta poängen. Inom kardiovaskulär hälsa tror jag att det bästa exemplet är det ”globala experiment”, i vilket man årligen tvingar en och en halv miljard människor att sova en timme mindre under en enda natt. Förmodligen har du själv deltagit i det som försöksperson − det kallas för sommartid.

På norra halvklotet orsakar övergången till sommartid i mars varje år att de flesta människor förlorar en timmes sömnmöjlighet. Om du går igenom den statistik som sjukhusen producerar vid denna tid, vilket forskare gjort, så upptäcker du att denna till synes triviala sömnminskning följs av en förfärande uppgång i antalet hjärtinfarkter nästa dag. Och effekten märks, anmärkningsvärt nog, åt båda håll. På hösten, när man på det norra halvklotet vrider tillbaka klockan och vi ges en extra timmes sömnmöjlighet, så sjunker antalet hjärtinfarkter nästa dag. Liknande negativa och positiva effekter har uppmätts också i antalet trafikolyckor, vilket visar att hjärnan – närmare bestämt dess benägenhet för uppmärksamhetsbortfall och mikrosömn − är lika känslig som hjärtat för mycket små sömnstörningar. De flesta som förlorat en timmes sömn en natt tänker inte ens på det utan uppfattar det som i princip betydelselöst. Sanningen är en helt annan.

ur ”Sömngåtan” av Matthew Walker, professor i neurovetenskap och psykologi vid Berkeley University i USA. Översättning: Nils Håkanson.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons