Annons

”Onödigt dyster bild av framtida pensionerna”

Per H Börjesson.
Per H Börjesson. Foto: Veronica Johansson

Premiepensionssystemet är en stor succé med en genomsnittlig avkastning på 7,5 procent per år. De pensionsprognoserna som räknas fram är alltför försiktiga, och underskattar värdet av premiepensionerna. Det skriver Per H Börjesson, Investment AB Spiltan.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | PREMIEPENSIONEN

Ränta-på-ränta är världens åttonde underverk enligt Albert Einstein. Det innebär att det är just avkastningen på den tidigare avkastningen som ger de stora effekterna vid långa spartider. Dessutom får varje procentenhet som man kan spara i kostnader eller få via högre avkastning stor betydelse. Det blir speciellt viktigt i pensionsprognoser där man ofta har spartider på 30–40 år. En procentenhet i högre avgift kan faktiskt krympa månadspensionen med en fjärdedel!

Premiepensionssystemet, PPM, som infördes i början av 2000-talet har varit en stor succé. Den genomsnittliga avkastningen har varit 7,5 procent per år. Det här framgår dock inte om man försöker skaffa sig en uppfattning om sin framtida pension. Går man in på sajten www.minpension.se och gör en pensionsprognos så används procentsatsen 2,1 procent i real avkastning. Den siffran är rimlig för inkomstpensionen men underskattar värdet av premiepensionen och tjänstepensionen. Siffran 2,1 procent kommer från Pensionsmyndigheten och det är naturligt att en statlig myndighet måste vara konservativ när man gör prognoser för framtida pensioner. Samtidigt bidrar man till att ge en skev bild av hur den faktiska pensionen kan tänkas bli. Nedanstående räkneexempel med premiepensionen visar vilka stora effekter en konservativ prognossiffra ger med långa spartider.

Annons
Annons

Ett förenklat exempel är en person som börjar arbeta vid 25 års ålder och går i pension vid 65. Personen får 25 000 kronor i lön under hela arbetslivet, det vill säga i 40 år. Det innebär att 2,5 procent av lönen eller 625 kronor per månad sätts in i premiepensionen. Med 7 procent i avkastning under 40 år blir slutresultatet 1 600 000 kronor. Med 2 procent i avkastning per år blir slutresultatet 460 000 kronor. Det sistnämnda resultatet innebär att man kanske får 4 750 kronor mindre i pension varje månad om räknar med att man tar ut pensionen i 20 år (och inte får någon avkastning på kapitalet under utbetalningstiden). Detta räkneexempel täcker ju dessutom endast premiepensionen och ingen tjänstepension, som ungefär nio av tio anställda har i Sverige.

Sedan kan man givetvis fråga sig vilken avkastning som är rimlig i en prognos. Ingen kan ju förutsäga framtiden. Vi kan dock konstatera att med långa spartider är det nästan omöjligt att förlora pengar om man satsar på aktiemarknaden. Sedan 1871 har exempelvis den genomsnittliga årliga avkastningen under 30-årsperioder på aktiemarknaden i USA varit 9,2 procent. Under tidsperioden har den bästa 30-årsperioden gett 13,8 procent i avkastning och den sämsta 4,1 procent. Det finns inget som tyder på att den utvecklingen inte kan komma att fortsätta då aktiemarknaden både ger en årlig utdelning och fortsatt tillväxt för bolagen.

minpension.se, som är ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen, inte skiljer på avkastning mellan inkomstpension, tjänstepension och premiepension, blir effekten att många underskattar slutresultatet. Man visar upp en onödigt dyster bild av människors framtida pension.

Det är också tråkigt att en statlig utredning kommer föreslå minskad valfrihet i premiepensionen. Med minskad valfrihet kan möjligheten att få höga avkastningar i PPM minska. Sverige har ett av världens bästa pensionssystem och premiepensionen är en viktig del av detta. Eftersom man själv får ta ett ansvar för en mindre del av pensionen har PPM förutom den högre avkastningen också varit en viktig utbildningsinsats för svenska folket. Dessutom har PPM-systemet bidragit med kapital till svenska företag och många av de aktiva fondförvaltarna har investerat i bolag som satsar på en mer hållbar framtid. Istället för att begränsa valfriheten borde myndigheterna bli bättre på att informera och utbilda i pensionsfrågor – och som en del i detta börja presentera mer rättvisande prognoser.

Per H Börjesson
vd Investment AB Spiltan

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons