Annons

”Onödigt lämna vissa utvisningar till polis”

Cirka 1 000 utvisningsärenden som kräver tvångsåtgärder har inte lämnats över till polisen.

Det handlar om personer som vägrar samarbeta till sin egen utvisning och vars hemländer enbart tar emot egna medborgare som återvänder frivilligt.

Under strecket
Publicerad
Foto: Stina Stjernkvist/TTBild 1 av 1
Foto: Stina Stjernkvist/TTBild 1 av 1
Foto: Stina Stjernkvist/TT

Minst en av fyra personer som polisen ska utvisa från Sverige kan inte tvingas att återvända till sitt hemland, visar en kartläggning som SvD har gjort. Det handlar om medborgare från länder som enbart tar emot dem som återvänder frivilligt. 

SvD:s kartläggning visar att cirka 2 900 personer från Uzbekistan, Irak, Iran, Somalia, Eritrea och Libanon som fått avslag på sin asylansökan, eller dömts till utvisning på grund av ett brott de begått, enbart kan utvisas om de samarbetar med svenska myndigheter.

Enligt polisen innebär det att en del av dem kan bli kvar i landet i flera år.

Nu kan SvD avslöja att Migrationsverket sedan några år tillbaka inte lämnar över vissa utvisningsärenden som kräver tvångsåtgärder till polisen.

Annons
Annons

Det handlar om ärenden till samma typ av länder som ingår i SvD:s kartläggning – det vill säga länder som enbart tar emot egna medborgare som återvänder frivilligt.

Efter dialog med polisen kom Migrationsverket fram till att det är ”onödigt” att lämna över dessa ärenden till polisen eftersom polisiära resurser ändå inte kan användas för genomförande av utvisning.

– Vi lämnar fortfarande över ärenden som rör dessa länder där personer som har utvisningsbeslut är avvikna, annars kan man inte efterlysa dem. Men vi har cirka 1 000 ärenden som vi gjort bedömningen att behålla eftersom personerna inte medverkar, säger Kristina Rännar processledare för återvändande vid Migrationsverket.

Det är en jättesvår situation. Vi upplyser om vad vi, från myndigheternas sida, kan hjälpa till med vid återvändande.

Enligt henne kan det vara så att en del av de 1 000 individer redan lämnat landet.

– Det Migrationsverket kan göra i dessa fall är att ha motiverande samtal. Det är en jättesvår situation. Vi upplyser om vad vi, från myndigheternas sida, kan hjälpa till med vid återvändande men också att stöd som erbjuds försvinner om man vägrar samarbeta.

Ett exempel på det är så kallat återetableringsstöd för personer som frivilligt återvänder till bland annat Somalia och Eritrea. Stödet motsvarar 30 000 svenska kronor för varje person över 18 år och 15 000 kronor för barn under 18 år. En familj kan få högst 75 000 kronor.

Personer som har ett laga kraftvunnet utvisningsbeslut får i normalfallet fyra veckor på sig att lämna landet.

De som inte återvänder till sina hemländer inom den perioden förlorar bland annat rätten till boende och bistånd, om det inte rör sig om en barnfamilj.

Kristina Rännar påpekar att en person, som fått sin asylansökan prövad, fått avslag och ett beslut om utvisning, har skyldighet att rätta sig efter det beslutet.

– Vi försöker berätta för personen att beslutet inte kommer att ändras och det bästa som han eller hon kan göra är att åka hem. Vi assisterar och är behjälpliga med till exempel inköp av biljett, men vi har inga mirakulösa medel att ta till när hemlandet inte tar emot för att personen vägrar.

Kristina Rännar säger att lösningen är en regerings- och en EU-fråga.

– Det görs en hel del från EU:s sida men det är oerhört komplicerat, säger hon.

SvD har sökt migrationsminister Morgan Johansson (S).

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons