Annons

Mårten Schultz:Orättvis kritik mot polisen om nazister – utom i ett fall

Polisen har fått orättvis kritik för sitt agerande i samband med den nazistiska demonstrationen i Göteborg i helgen.

Men i ett avseende finns det anledning att vara kritisk: den tvärsäkra bedömningen av vad hets mot folkgrupp-brottet förbjuder.

Under strecket
Publicerad

Nazistiska Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Falun på första maj.

Foto: Ulf Palm/TT Bild 1 av 1

Nazistiska Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Falun på första maj.

Foto: Ulf Palm/TT Bild 1 av 1
Nazistiska Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Falun på första maj.
Nazistiska Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Falun på första maj. Foto: Ulf Palm/TT

Det finns mycket att säga om juridiken kring nazistdemonstrationen som Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) genomförde i Göteborg för några dagar sedan:

• Vad har det för betydelse att demonstrationen inte hade tillstånd?

• Varför ingrep inte polisen?

• Och vad gäller för den NMR-demonstration som ska hållas i samband med Bok- och biblioteksmässan?

Nazistdemonstrationerna aktualiserar flera juridiska regelverk. Sverige har ett folkrättsligt åtagande under FN:s rasdiskrimineringskonvention. De grundläggande fri- och rättigheterna, som yttrandefriheten, mötesfriheten och demonstrationsfriheten, regleras i våra grundlagar och i Europakonventionen. De praktiskt mest betydelsefulla reglerna finns i brottsbalken och i ordningslagstiftningen.

Just nu är det en särskild sak som föranlett juridiskt huvudbry. Vad säger regeln om hets mot folkgrupp om de symboler och uniformsliknande kläder som demonstrationsdeltagarna bar under den första marschen genom Göteborg?

Annons
Annons

Så länge polisen prioriterar en snäv JK-praxis framför öppnare HD-prejudikat kommer vi aldrig få något svar på vad som egentligen gäller.

Polisen har fått mycket skit för sina ställningstaganden och uttalanden rörande nazisters aktiviteter under senare tid. Här vill jag tydligt uttrycka att mycket av denna kritik har varit orättvis, och en del av den har varit väldigt orättvis. Men i ett avseende finns det skäl att om inte kritisera så i vart fall förhålla sig kritiskt. Och det rör polisens bedömning av om den så kallade tyrrunan skulle kunna utgöra hets mot folkgrupp.

"Än så länge är den inte att betrakta som en självständig symbol som skulle kunna utgöra hets mot folkgrupp." Så sammanfattade Erik Nord, polischef i Göteborg saken i GP, och framhöll samtidigt (och helt korrekt) att bedömningen av om något utgör hets mot folkgrupp ska göras utifrån sammanhanget.

Jag blir alltid nervös när någon uttalar sig tvärsäkert och generellt om huruvida ett visst uttryck kan utgöra brottet hets mot folkgrupp. Polisens ställningstagande bygger på ett antal beslut av Justitiekanslern (JK). Det är i sig en tveksam metod av polisen att använda sig av JK som en rättskälla av detta slag. JK är inte Högsta domstolen (HD). Dessutom sker JK:s prövningar inom ramen för det särskilda tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regelverket, där yttrandefriheten har en särskilt stark ställning.

Det finns härvid skäl att i detta sammanhang förhålla sig skeptisk även till JK:s beslut. HD, som alltså är den institution som har till uppgift att ge vägledning för hur rättsregler ska tolkas, har prövat liknande uttryck för en nazistisk övertygelse tidigare. I ett avgörande från 1996, som Göteborgspolisen också tagit stöd i, ansågs även "mindre kända" symboler från de nationalsocialistiska rörelserna under 1930 och 1940-talen utgöra hets-brott i sitt sammanhang. Tyrrunorna kan mycket väl rymmas i en sådan bedömning.

Men, som sagt, det beror på kontexten. Och så länge polisen prioriterar en snäv JK-praxis framför öppnare HD-prejudikat kommer vi heller aldrig få något svar på vad som egentligen gäller. ​

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons