Annons

”Orättvisa skatter hotar demokratin”

Foto: Göran Billeson/TT

Den ekonomiska segregationen växer och medelklassen urholkas. Det undergräver demokratin. Tiden är därför sedan länge mogen för en radikal omläggning av det orättvisa skattesystemet, skriver flera debattörer.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | SKATTESYSTEMET

Det är angeläget med en radikal omläggning av skattepolitiken i Sverige i riktning mot att jämställa skatt på löneinkomster och skatt på kapitalinkomster.

Skattesystemet skall vara enkelt och begripligt. Det är en cynisk ironi att självdeklarationen förenklas samtidigt som reglerna för uttag av skatt blir krångligare och svårare att förstå.

Den ekonomiska ojämlikheten och segregationen växer över hela världen. Det är slående hur den stora medelklassens inkomster vid jämförelse har försämrats eller stagnerat. Denna utveckling har medfört politiska konsekvenser, som kan illustreras av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet.

OECD har nyligen presenterat en rapport med titeln ”Den pressade medelklassen” och bland annat rekommenderat sänkta skatter för att höja den disponibla inkomsten för denna stora grupp. Rapporten visar att de tio procent av befolkningen, som har den högsta disponibla inkomsten, har haft en mycket snabbare inkomsttillväxt än de med medianinkomst eller lägre inkomster.

Utan en stark medelklass kan vi inte få en väl fungerande demokrati då polariseringen mellan ultravänster- och ultrahögerkrafter växer kraftigt. Sedan länge har löneinkomster i Sverige beskattats hårdare än kapitalinkomster både under borgerliga och socialdemokratiska regeringar.

Annons
Annons

Då skattetrycket är relativt sett högre för löntagare än för kapitalägare växer hela tiden den ekonomiska segregationen och därmed urholkas medelklassen, vilket i sin tur på sikt alltmer undergräver demokratin.

Tiden är därför sedan länge mogen för en radikal omläggning av skattesystemet både med hänsyn till rättvisa och med hänsyn till demokratisk styrning av landet och dess ekonomi. En skattereform, som inte grundas på kravet om rättvisa saknar legitimitet och bör inte genomföras.

Den så kallade marginalskatten, skatten på den sist intjänade tusenlappen, är mycket hög i Sverige och faktiskt högre än i något annat land inom OECD. Tillväxt i en ekonomi för med sig förändring som att människor utbildar sig, flyttar till expanderande företag eller byter yrken, som ger ökade inkomster. Skatt på marginalen är en skatt på denna förändring, och därmed en skatt på tillväxt.

Hög marginalskatt motiveras ofta med att ”de rika” har råd att betala högre skatter. Som så ofta gör politiker i detta fall sig skyldiga till felslut då verkligt rika människor i stor utsträckning är kapitalägare med stora kapitalinkomster.

Det krävs ett helhetsgrepp, som beaktar skatternas roll för demokratin i ett samhälle. Det räcker inte med tekniska justeringar i ett redan sönderlappat och oöverskådligt skattesystem. För att behålla legitimiteten för skatternas inkrävande skall beslutsfattare först slå fast de principer, som skall vara vägledande och därefter gå in på de tekniska konstruktionerna.

Dessa principer bör vara:

  1. Alla inkomstslag skall beskattas lika.
  2. Bidrag skall vara beskattningsbara.
  3. Momsbasen skall breddas och vara enhetlig.
Annons
Annons

Utifrån dessa principer kan följande förslag ligga till grund för den skattereform, som har utlovats av regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna:

  • Marginalskatten på löneinkomster sänks till 40 procent. Vidare likställs beskattning av lön och pension i alla avseenden.
  • Skatten på kapitalinkomster sätts till 40 procent på räntor, utdelningar och reavinster. Skattereduktionen för underskott i förvärvskällan kapital slopas. Innebörden är att bostadslåneräntor ej kan nyttjas från avdragssynpunkt. I samband härmed får inga nya ISK-konton öppnas medan befintliga avvecklas utan skatteeffekt.
  • Aktiebolag får avdragsrätt för utdelningen till aktieägarna. De så kallade 3:12-reglerna tas bort.
  • Fastighetsavgiften slopas och fastighetsskatt återinförs grundad på taxeringsvärdet på fastigheten. Skatten begränsas för skattskyldiga med låga inkomster genom ett uttagstak kopplat till beskattningsbar inkomst.
  • En kvarlåtenskapsskatt på 20 procent på belopp över 150 miljoner kronor kan vara ett rimligt inslag i en stor reform. I detta sammanhang återinförs gåvoskatt på belopp över 150 miljoner kronor sammanräknade under en femårsperiod.
  • Bostadsbidragen och barnbidragen höjs kraftigt, vilka samtidigt blir skattepliktiga. Därigenom gynnas låginkomsttagare, varigenom möjlighet skapas att ta bort hyresregleringen.

Våra förslag kan genomföras oberoende av om det samlade uttaget av skatt skall sänkas eller höjas eller vara oförändrat. Det totala skattetrycket kan regleras med momsen och fastighetsskatten som regulatorer.

Vi anser att det är nödvändigt med en snar reform för allas skull, som kommer att ge vitaliserande effekter både politiskt och ekonomiskt.

Det är nu tid för politiker och ansvarstagande medborgare att gå från ord till handling och att förstå vikten av en vettig helhetslösning och sluta att plottra med detaljer såsom har skett hittills.

Härutöver finns för samhället en viktig fråga, som bör ges ytterligare uppmärksamhet, nämligen behovet att skapa förutsättningar för verksamhet och service utanför befolkningstäta områden i landet. Det kan åstadkommas genom kombinationer av skatteavdrag mot vinst och/eller subventionerade arbetsgivaravgifter för verksamheter inom definierade områden. Vidare kan övervägas reducerad drivmedelsskatt för personer folkbokförda inom samma områden.

Det kan också leda till en kommunalskattereform med sikte på glesbygdens problem, det vill säga de verkligt små kommunernas ekonomi.

Göran Collert
tidigare koncernchef och styrelseordförande i Swedbank
Sverker Lerheden
styrelseordförande i Masmästaren fastigheter AB
Roland Petersson
tidigare IR-ansvarig i Swedbank

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons