Annons

Thomas Steinfeld:Ordet som absolut inte lämnar rum för distans

Torghandel i Simrishamn – där så här års en hel del stockholmare befinner sig.
Torghandel i Simrishamn – där så här års en hel del stockholmare befinner sig. Foto: Anders Good/TT

Med stockholmarna på Österlensemester kommer också ordet ”absolut!”, märker Thomas Steinfeld. På ytan står det för vänlighet och tjänstevilja, men under ytan är det nysvenska ordet en ohövlighet.

Under strecket
Publicerad

Det är sommar på Österlen. Huvudstadens stolta invånare har trots allt flyttat tillbaka till sina fiskarstugor och gårdar. Det under andra årstider så stilla landskapet har fyllts med liv, alla restauranger och kaféer är öppna, i byaffären säljs buffelmozzarella. Med kosmopoliterna från Mälardalen följer ett litet ord som annars inte hörs så ofta i dessa trakter: absolut heter detta ord, och det används som ett slags bekräftelse.

– Kan jag få en kopp kaffe?

– Absolut!

Visserligen behöver denna fråga ingen förstärkning. Den kräver enbart ett svar som ”Javisst” eller ”Nej, tyvärr har kaffemaskinen gått sönder.” Men i stället bekräftas frågan, som om själva möjligheten att uppfylla ett önskemål (”Kan jag få?”) måste bejakas separat och med stort eftertryck.

Ordet ”absolut” kommer från det latinska verbet absolvere. Det betyder att ”frigöra” eller att ”befria”. Den ursprungliga betydelsen är kvar, när prästen i den katolska kyrkan ger någon syndernas förlåtelse – ”absolution” – eller när en vodka bär namnet Absolut. Den senare beteckningen hänvisar till bränningen, där alkoholen skiljes från mäsken. Dessutom känner den tyske filosofen Georg Wilhelm Friedrich Hegel (innan den här sommaren tar slut infaller hans 250:e födelsedag) till någonting som han kallar för det ”absoluta vetandet”: ett vetande som vet allting om allt, innefattande vetandets vetskap om sig själv.

Annons
Annons

Det låter ändå lite udda när frågan ”Kan jag få en kopp kaffe?“ faktiskt besvaras med ett muntert ”Villkorslöst”

Inspirationen till det nysvenska ordet ”absolut” kommer dock förmodligen varken från snapstillverkningen eller filosofin, utan från amerikanskan: ”War! What is it good for?”, frågade de fem sångarna i The Temptations år 1970: ”Absolutely nothing!” Ordets betydelse hade då flyttat från ”utan villkor” till ”utan undantag” eller ”totalt”. Det låter ändå lite udda när frågan ”Kan jag få en kopp kaffe?“ faktiskt besvaras med ett muntert ”Villkorslöst”.

Hemligheten bakom det nysvenska ordet ligger i att det är vad som skulle kunna kallas ett föregripande bejakande. På detta sätt liknar absolut det lilla ordet genau i tyskan, som i ”Genau, ich bin der Martin” (med bestämd artikel framför namnet). Ordet genau används i tid och otid för att bekräfta yttranden som aldrig gjorts eller för att avvärja ett tvivel som aldrig kommit upp (svenska exakt har en liknande funktion, men är inte lika påträngande). Genau står för en värld utan motsättningar och oklarheter. Denna värld är radikalt positiv.

På ett liknande behov av positivitet reagerar också ordet absolut, men på ett ännu starkare sätt. Alla önskemål ska gå i uppfyllelse redan innan de blivit yttrade. Det ska inte finnas något avstånd längre mellan frågan och svaret, varken i tid eller i rum, så att hela världen fylls av ett lika grundligt som allomfattande bejakande.

Av denna anledning är det nysvenska ordet absolut en ohövlighet, även om det låtsas stå för vänlighet och tjänstevilja. Ordet lämnar absolut inget rum för distans.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons