Annons

”Orimliga krav på utlandssvenskar som vill flytta hem”

Asyllagen sätter käppar i hjulet för utlandssvenskar som vill flytta hem med sin familj. Som Migrationsverket har tolkat ­lagen är det nästintill omöjligt för en familj i vår situation att flytta tillbaka Sverige utan att behöva sära på sig under en längre tid, skriver statsvetaren Daniel Drugge.

Under strecket
Publicerad

Asyllagen säger bland annat att man som sökande inte får vara i Sverige när Migrationsverket ­fattar beslut i ens ärende. Vad som är skälet till att dessa krav är utformade på detta sätt är inte helt uppenbart, skriver Daniel Drugge.

Foto: Adam WrafterBild 1 av 1

Asyllagen säger bland annat att man som sökande inte får vara i Sverige när Migrationsverket ­fattar beslut i ens ärende. Vad som är skälet till att dessa krav är utformade på detta sätt är inte helt uppenbart, skriver Daniel Drugge.

Foto: Adam WrafterBild 1 av 1
Asyllagen säger bland annat att man som sökande inte får vara i Sverige när Migrationsverket ­fattar beslut i ens ärende. Vad som är skälet till att dessa krav är utformade på detta sätt är inte helt uppenbart, skriver Daniel Drugge.
Asyllagen säger bland annat att man som sökande inte får vara i Sverige när Migrationsverket ­fattar beslut i ens ärende. Vad som är skälet till att dessa krav är utformade på detta sätt är inte helt uppenbart, skriver Daniel Drugge. Foto: Adam Wrafter

DEBATT | UTLANDSSVENSKAR

Politiker, samhällsdebattörer och medier har, med god anledning, foku­serat på hur den tillfälliga asyllagen som trädde i kraft sommaren 2016 har påverkat mängden asyl­sökande som kommer till Sverige och den svåra situation lagen har försatt asylsökande i. Något som dock sällan diskuteras är att ­lagen sätter käppar i hjulet för svenska medborgare som vill flytta tillbaka till Sverige från utlandet tillsammans med sin familj. Om deras maka, make eller sambo är från ett land utanför EU och EES gäller kravet på försörjningsplikt.

Enligt lagen måste den person som det söks anknytning till kunna visa att de har en bostad av tillräcklig storlek och ett jobb som ger tillräcklig inkomst för att kunna husera och ekonomiskt ta hand om den sökande när de anländer i Sverige. Dessa krav skulle inte nödvändigtvis ställa till problem för utlandssvenskar som vill flytta hem med sin familj, om lagen var skriven och tolkades på ett sådant sätt att det räckte att visa att man med all sannolikhet kommer kunna skaffa bostad och jobb i samband med att man faktiskt flyttar till Sverige.

Annons
Annons

Detta är dock inte hur lagen tolkas av Migrationsverket, i alla fall inte konsekvent. I stället ställs det krav på att försörjningskravet ska vara uppfyllt vid ansökningstillfället. 

Detta krav blir smått absurt när handläggningstiderna hos Migrationsverket är så långa som de är nu. Mitt eget fall är illustrativt. När jag och min amerikanska fru bestämde oss för att flytta tillbaka till Sverige efter att ha bott i Kanada i nästan tio år hösten 2016 var den förväntade handläggningstiden över ett år. Trots detta krävde Migrationsverket att jag skulle visa att jag redan hade både bostad och jobb i Sverige. Eftersom vi bodde i Kanada och därför av naturliga skäl inte hade en bostad i Sverige avslog de min frus ansökan. De fattade detta beslut trots att vi har en son på tre år tillsammans som är svensk med­borgare, och att lagen säger att försörjningskravet inte ska gälla om man anknyter till ett barn. Eftersom vår son inte var skriven som boende i Sverige vid ansökningstillfället ­kunde min fru inte söka uppehållstillstånd via honom, enligt Migrationsverket.

Som Migrationsverket tolkade lagen när de fattade beslut i vårt ärende är det, med andra ord, nästintill omöjligt för en familj i vår situation att flytta tillbaka Sverige utan att behöva sära på sig under en längre tid. Detta då lagen också säger att man som sökande inte får vara i Sverige när Migrationsverket fattar beslut i ens ärende.

Vad som är skälet till att dessa krav är utformade på detta sätt är inte helt uppenbart. När det gäller försörjningskravet så måste ju den relevanta frågan vara huruvida den person som det söks anknytning till kommer kunna ta hand om sin familj ekonomiskt efter att de har flyttat till Sverige. Migrationsverket kanske skulle svara att det är denna fråga de försöker få svar på, och att det skulle räcka om man vid ansökningstillfället kan bifoga, till exempel, ett hyreskontrakt på en bostad där inflyttningsdatumet sammanfaller med när det är man hade tänkt flytta till Sverige. Men detta är fortfarande ett helt absurt krav när den förväntade handläggningstiden ligger på ett år eller mer.

Annons
Annons

Kravet på inkomst i Sverige är nästan lika orimligt. Visserligen finns det många jobb man kan göra varsomhelst ifrån nuförtiden (jag hade ett sådant, som jag ­åberopade när min fru sökte uppehålls­tillstånd) och för en del går det att flytta till ett Sverigebaserat kontor hos det företag de ­redan arbetar för. Men har man inte ett jobb av den sorten eller med den möjligheten är man i en nästan omöjlig position. Hur många arbets­givare är villiga att anställa en person som inte kan börja på jobbet förrän om ett år?

Skälet för varför vår son skulle behöva vara skriven i Sverige vid ansökningstillfället är också svårt att förstå. Det kan inte vara ­lagens mening att barnet skall skiljas från en av sina föräldrar och bo i Sverige medan ansökan behandlas (under ett år eller mer). Men detta krav reflekterar en tolkning av vad det innebär att anknyta till en anhörig som åtminstone ett antal handläggare på Migrationsverket vi talade med delade (dock inte alla), som ­säger att man bara kan anknyta till en person som är skriven som boende i Sverige – oavsett om personen är ett barn.

Varför det skulle ­behöva vara så är inte uppenbart, men tolkas reglerna kring anhöriginvandring på det ­sättet är det i princip omöjligt för utlandssvenskar att flytta hem utan att behöva sära på sin familj under en längre tid. Då ett antal handläggare vi pratade med sa att de inte ställer något sådant krav kanske Migrations­verket skulle svara att denna tolkning är felaktig, och att personen som det söks anknytning till inte alls måste vara skriven i Sverige. Men i så fall kvarstår problemet att långt ifrån alla handläggare på Migrationsverket är medvetna om vad som gäller när det kommer till en sådan grundläggande fråga – och i vårt fall påverkade denna i så fall felaktiga uppfattning Migrations­verkets beslut.

Annons
Annons

Om problemet främst ligger i hur asyllagen är skriven, hur Migrationsverket tolkar den, eller hur individuella handläggare utreder och fattar beslut i specifika ärenden med hänvisning till lagen, är svårt att säga. De svar vi fick från Migrationsverket kring vilka regler som gällde varierade beroende på den handläggare vi pratade med, och lagen lämnar utrymme för tolkning.

Vi överklagade Migrationsverkets avslag till förvaltningsrätten, och efter många månaders väntan bad Migrationsverket att få tillbaka ärendet för att göra en ny bedömning, då man internt hade kommit fram till att den tolkning av lagen som användes i vårt fall var felaktig i vissa avseenden. Efter en ny utredning beviljades min frus ansökan. Men eftersom jag när den nya bedöm­ningen gjordes hade flyttat till Sverige med min son och nyligen börjat ett jobb är det svårt att säga om Migrationsverkets ändrade tolkning av lagen hade gett ett annat utfall om jag och min son fortfarande hade varit kvar i Kanada. 

Oavsett om problemet främst ligger i lagtexten eller hos Migrationsverket måste det bli lättare för utlandssvenskar att flytta hem med sin familj. Man ska inte behöva sära på sin familj för att kunna flytta tillbaka till sitt hemland. 

Daniel Drugge

universitetslektor i statskunskap, Örebro universitet

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons