Annons

Mårten Schultz:Orimliga krav ställs på Berlin i klotterdomen

Konstnären Saga Berlin anlitade inom ramen för ett konstprojekt personer som spraymålade en kommunalt ägd bassäng i Hägersten. Kommunen hade inte gett sitt tillstånd till projektet. Det är därför inte förvånande att Saga Berlin döms för skadegörelse, men det finns andra delar i domen som skaver.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Saga Berlin dömdes för skadegörelse.
Saga Berlin dömdes för skadegörelse. Foto: Malin Hoelstad och Polisen.

Möjligen är jag jävig. Jag har mina rötter i graffitikulturen, även om jag var en högst medioker målare, och gatukonsten har fortfarande en speciell plats i mitt hjärta.

Men även när jag anstränger mig för att läsa domen mot Saga Berlin med mina mest fyrkantiga juristögon skaver det.

Det var i och för sig inget tvivel om att Saga Berlin ska fällas för skadegörelse. Hon hade tagit initiativ till att bassängen sprayades ned och hon hade inte sökt tillstånd till det. Det är vanligtvis inte tillåtet att måla på andras egendom, eller att förmå andra att måla på andras egendom utan samtycke eller avtal. Inte heller i det här fallet.

Annons

Den invändning som Saga Berlin gjorde i målet om att hon saknade uppsåt att åsamka kommunen skada eftersom hon redan hade anlitat en saneringsfirma som efter några dagar skulle ta bort klottret höll inte, enligt tingsrätten.

Hon skulle ha inhämtat samtycke innan. Någon annan slutsats är inte möjlig. En person som medvetet krossar glasrutan på ett hus kan inte undgå ansvar genom att hävda att hon tänkte sätta in en ny ruta inom några dagar, inte ens om hon redan kontaktat en glasmästare. Skadegörelsebrottets krav på skada innebär inte att skadans effekter måste finnas kvar i all evighet.

Det är inte i denna del domen skaver. Det gör däremot skadeståndsdelen av målet. Kommunen begärde ersättning för kostnaderna för att sanera bassängen. Och det handlade om mycket pengar, närmare 300 000 kronor.

Saga Berlin invände att hon redan hade anlitat personer som skulle utföra saneringen och dessa var mycket billigare än kommunens saneringsfirma. Kommunen, å sin tur, invände att detta skulle innebära ett kringgående av reglerna om offentlig upphandling. Det är en berättigad invändning, som jag förstår upphandlingsrätten. Tingsrätten höll i denna fråga med kommunen.

Domskälen är emellertid mer svårsmälta när det gäller frågan om jämkning och bedömningen enligt principen, och det här är första gången ni läser det här på nyhetsplats i en svensk tidning, compensatio lucri cum damno.

Skadestånd, även vid brott, kan jämkas (sättas ned) om det är oskäligt betungande att skadevållaren ska betala för skadan. Av domen framgår att konstnären är sjukskriven efter att ha skadats allvarligt i terrorattentatet på Drottninggatan. Domstolen menar att jämkning ändå inte ska göras med hänsyn till graden av skadevållarens skuld. Här framstår domen som sträng.

Likaså är domstolen sträng i sin bedömning av compensatio lucri cum damno. Detta uttryck tar sikte på situationen där skadan inneburit även vissa fördelar för den skadelidande. Tanken bakom principen är att den skadelidande inte ska göra en vinst på att ha blivit skadad. Skadeståndet ska ersätta offret för skadan och dess effekter men inte mer; den skadelidande ska inte överkompenseras.

Saga Berlin framförde i tingsrätten att bassängen redan var nedklottrad och att hon därmed i praktiken betalar för kommunens sanering även av det tidigare klottret. Tingsrätten avfärdar även detta, med ett resonemang som inte är övertygande.

Det är rimligt att den som döms för skadegörelse av allmän egendom blir skyldig att betala ersättning för den skada brottet medför. Det är däremot inte rimligt att kommunen därutöver ska kunna vältra över kostnaden för standardförbättringar av den skadade egendomen på den som döms. Men, som sagt. Möjligen är jag jävig. 

Annons
Annons

Saga Berlin dömdes för skadegörelse.

Foto: Malin Hoelstad och Polisen. Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons