Annons

Enorm krisplan för vården – britterna bunkrar insulin

Livsnödvändiga mediciner som tar slut och vårdpersonal som flyr – nu ökar oron för att den brittiska sjukvården ska drabbas av ett utbrett kaos, om landet lämnar EU helt utan avtal.

– Nästan alla diabetiker jag känner bunkrar upp med insulin, säger en orolig diabetespatient.

Under strecket
Publicerad

Allt fler fruktar nu en brittisk avtalslös krasch ut ur EU. Arkivbild.

Foto: Geoff Moore/IBL Bild 1 av 2

Utombrittisk vårdpersonal protesterar mot tidigare kompetensutvisningar som portade dem från sina jobb på NHS. Arkivbild från 2006.

Foto: Lefteris Pitrakis/TT/NTB Scanpix Bild 2 av 2

Allt fler fruktar nu en brittisk avtalslös krasch ut ur EU. Arkivbild.

Foto: Geoff Moore/IBL Bild 1 av 1
Allt fler fruktar nu en brittisk avtalslös krasch ut ur EU. Arkivbild.
Allt fler fruktar nu en brittisk avtalslös krasch ut ur EU. Arkivbild. Foto: Geoff Moore/IBL

Storbritanniens vårdsystem National Health Service (NHS) grundades 1948 och har sedan dess ansvarat för den offentliga sjukvården i landet. På 36 timmar har i runda slängar en miljon patienter behandlas av vårdjätten som med sina över 1,2 miljoner direktanställda är en av världens största arbetsgivare.

NHS väcker ofta känslor bland britter; under de senaste åren har organisationen tampats med personalbrist och överbeläggningar som skapat allt längre vårdköer. Men nu hotas NHS av en vårdkatastrof av sällan skådad magnitud: brexit.

Ännu saknas ett avtal med EU för formerna för utträdet, och datumet när Storbritannien lämnar unionen den 29 mars närmar sig. Allt fler fruktar nu en brittisk avtalslös krasch ut ur unionen.

Annons
Annons

Utombrittisk vårdpersonal protesterar mot tidigare kompetensutvisningar som portade dem från sina jobb på NHS. Arkivbild från 2006.

Foto: Lefteris Pitrakis/TT/NTB Scanpix Bild 1 av 1

På grund av den överhängande omställningen detta skulle skapa för NHS gällande allt från materiell och mediciner, till administration och logistik, har myndigheterna nu tagit fram en så kallad ”eventualitets-plan”, en tioårsplan som ska garantera NHS fortsatta överlevnad.

Tioårsplanen bedöms vara den enskilt mest omfattande brexit-krisplanen som tagits fram inför utträdet. Det kan låta överdrivet dramatiskt men britterna har flera goda skäl att oroa sig för sitt folkkära sjukvårdssystem.

Det största huvudbryt är tillgången på medicin.

En majoritet av all medicin som i dag används av NHS köps in från utlandet. Den brittiska vårdfokuserade tankesmedjan the Nuffield Trust har uppskattat att brexit kostar NHS runt 2,3 miljarder pund årligen – 1,7 miljarder av dessa beror endast på höjda medicinpriser.

Offentliga sjukhus har nu uppmanats att bygga ut sina lager så att mediciner som ej är färskvaror ska räcka i upp till sex veckor utan att fyllas på. Oron för att mediciner som antibiotika och livsnödvändigt insulin för diabetespatienter kan komma att ta slut under de första veckorna efter brexit växer nu bland britter.

– Jag är jättenervös över det här med medicinerna. Jag har hört mig för. Antingen kan man åka över till Frankrike och köpa där, eller så kan man beställa illegalt från Indien, säger en anonym kvinna till tidningen The Guardian.

Utombrittisk vårdpersonal protesterar mot tidigare kompetensutvisningar som portade dem från sina jobb på NHS. Arkivbild från 2006.
Utombrittisk vårdpersonal protesterar mot tidigare kompetensutvisningar som portade dem från sina jobb på NHS. Arkivbild från 2006. Foto: Lefteris Pitrakis/TT/NTB Scanpix
Annons
Annons

Oron är hon långt från ensam om. Fler liknande vittnesmål träder fram när The Guardian frågar andra britter:

– Jag har diabetes typ 1, nästan alla diabetiker jag känner bunkrar just nu upp med insulin. Vi är vana att kunna hämta ut vårt insulin inom loppet av en dag. Men nu kan man få höra att det kommer ta upp till en vecka, säger en diabetiker till tidningen.

Storbritanniens hälsominister Matt Hancock har i sina försök att lugna britterna förklarat att mediciner ska prioriteras ”framför livsmedel” ifall tullen skulle vara oförmögen att tillgodose båda behoven.

En annat orosmoment för NHS är personalfrågan. En betydande andel av vårdjättens anställda kommer i dag från länder utanför Storbritannien. Skulle utträdet ur EU att ske oordnat, det vill säga utan att politikerna enats om åtgärder som kan underlätta för den utländska arbetsstyrkan att stanna i landet, kan så mycket som tio procent av tjänsterna inom NHS att bli obemannade.

Personalbristen kommer att bli extra synlig inom delar av specialistvården, exempelvis kärlkirurgi, kardiologi och neurologi, där upp till 45 procent av arbetsstyrkan kommer från länder utanför Storbritannien.

Trots förberedelserna är innebär sannolikt ett avtalslöst utträde att NHS tvingas in i ett tillstånd av ”utbrett kaos”, det menar analytikern Mark Dayan vid tankesmedjan the Nuffield Trust, är en av de som ända sedan folkomröstningen arbetat med att utveckla råd till just NHS.

– Det här kommer direkt efter en period där NHS redan haft mycket ansträngd ekonomi och ett allvarligt underskott av vårdplatser. Tar vi det i beaktande ser det ut som att månaderna som skulle följa på ett ordnat utträde lätt kan bli den tuffaste utmaning i hela NHS:s 70-åriga historia, säger Mark Dayan i en intervju med tidningen The Guardian.

Efter reklamen visas:
Mellan raderna DEMOKRATIHOT ELLER ANDRA CHANSEN?
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons