Annons

Oro i Naturvårdsverket efter budgetbeslut

Björn Risinger är Naturvårdsverkets generaldirektör. Arkivbild.
Björn Risinger är Naturvårdsverkets generaldirektör. Arkivbild. Foto: Adam Ihse/Exponera/TT

En stängning av Klimatklivet och elfordonspremien samt stora nedskärningar för skydd och skötsel av naturområden.

Det kan enligt Naturvårdsverkets chef bli följderna när pengarna ser ut att kapas ordentligt i statsbudgeten som antogs av riksdagen i veckan.

Men Moderaterna framhåller satsningar de anser är mer effektiva.

Under strecket
Tomas Bengtsson / TT
Uppdaterad
Publicerad

Moderaternas miljö- och jordbrukspolitisk talesperson Maria Malmer Stenergard. Arkivbild.

Foto: Janerik Henriksson/TT Bild 1 av 1

Moderaternas miljö- och jordbrukspolitisk talesperson Maria Malmer Stenergard. Arkivbild.

Foto: Janerik Henriksson/TT Bild 1 av 1
Moderaternas miljö- och jordbrukspolitisk talesperson Maria Malmer Stenergard. Arkivbild.
Moderaternas miljö- och jordbrukspolitisk talesperson Maria Malmer Stenergard. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT

– Jag kan bara konstatera att det är väldigt stora nedskärningar, och det är ju på kort varsel på grund av budgetosäkerheten den här hösten, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger till TT.

Tidigare har bland annat Arbetsförmedlingen, Jämställdhetsmyndigheten och Moderna museet lyft kritik eller farhågor om vad Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budget exakt kan innebära.

Ännu är det oklart, eftersom budgeten nu ligger i riksdagens utskott för behandling i veckan. Men för Naturvårdsverket ser följderna ut att kunna bli långtgående.

Som det ser ut nu tvingas myndigheten, enligt Risinger, gå från 6,5 miljarder kronor i år till 3,8 miljarder för nästa år – en minskning med 40 procent.

TT: Vad innebär det för verksamheterna?

Annons
Annons

– Det innebär att både Klimatklivet och elfordonspremien stängs för nya ansökningar. Det innebär också en halvering av anslagen för både skydd och skötsel av natur, och det är stora belopp, svarar Risinger.

– Det innebär att takten i att bilda naturreservat kommer att halveras, fortsätter han.

Risinger säger att utgiftsområde 20, som berör miljöanslagen även för andra myndigheter, minskar från 11,8 till 9,7 miljarder kronor i M-KD-budgeten jämfört med övergångsregeringens förslag. Det är en skillnad på 2,1 miljarder kronor, vilket i sin tur innebär att pengar tas från Naturvårdsverket till satsningar inom andra myndigheter.

Björn Risinger hoppas att klimatarbetet ska få "de verktyg som behövs" i andra åtgärder som eventuellt kan komma.

Årets unikt osäkra budgetprocess ger myndigheterna två veckors varsel, med jul- och nyårshelgerna emellan, från beskedet om hur mycket pengar de har nästa år till årsskiftet i sig.

På frågan om det är möjligt att genomföra förändringarna inom hans verk svarar Risinger:

– Det beror på detaljerna, som vi ännu inte ser. De närmaste dagarnas utveckling kommer att visa hur vi klarar den omställningen.

Moderaternas miljö- och jordbrukspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard skriver till TT att regeringens klimatpolitik har kritiserats av exempelvis Konjunkturinstitutet för satsningar på åtgärder som hade skett även utan statligt stöd.

"Klimatklivet, ladda hemma-stödet och elfordonspremien, den så kallade elcykelpremien, är exempel på dessa. Ladda hemma-stödet har dessutom beskrivits som ett fiasko då endast en mindre del av pengarna betalats ut."

M satsar i stället på laddstolpar längs landets vägar, på att förbättra havs- och vattenmiljön, på internationella klimatinvesteringar och kraftigt utökat klimatbistånd, enligt Malmer Stenergard.

"Samtidigt står vi upp för äganderätten och tron på att skogspolitiken ska präglas av principen om frihet under ansvar", skriver hon.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons