Annons

Oro vid moskéer efter dådet – polisen ökar synligheten

Hotbilden mot Sverige, som redan är förhöjd, påverkas inte av fredagens attentat i Nya Zeeland. Polisens arbete handlar främst om att skapa trygghet och öka synligheten i utsatta områden.

Under strecket
Publicerad

Poliser utanför ingången till Stockholm moské på Södermalm på fredagen.

Foto: Naina Helén Jåma/TT Bild 1 av 1

Poliser utanför ingången till Stockholm moské på Södermalm på fredagen.

Foto: Naina Helén Jåma/TT Bild 1 av 1
Poliser utanför ingången till Stockholm moské på Södermalm på fredagen.
Poliser utanför ingången till Stockholm moské på Södermalm på fredagen. Foto: Naina Helén Jåma/TT

Flera svenska muslimer känner oro efter dödsskjutningarna i två moskéer i Christchurch i Nya Zeeland. Mahmoud Khalfi, imam vid moskén på Södermalm i Stockholm, har berättat för SvD att människor ringde på fredagen och frågade om det var säkert att komma till bönen. Polisen bedömer dock inte att händelsen leder till att hotbilden i Sverige ökar.

– Men självklart följer vi utvecklingen, och anpassar våra resurser utifrån vad som händer. Vi arbetar trygghetsskapande på flera vis. Vad det innebär i detalj kan jag dock inte gå in på, säger Åsa Wallentin, presstalesperson för Stockholmspolisen.

Det är upp till varje polisregion att bedöma vilka konkreta insatser som krävs, utifrån lägesbilden som görs på nationell nivå. Polisen i regionerna Väst och Syd ger samma besked som kollegorna i Stockholm.

Annons
Annons

– Det som hänt föranleder ingen särskild insats eller förhöjd beredskap hos oss regionalt. Det vi gör ryms inom det dagliga polisarbetet. Men vi försöker öka synligheten runt utsatta platser och finnas till hands för dem som är oroliga och vill ställa frågor, säger Ulla Brehm, presstalesperson Region Väst och tillägger:

– Vi har sedan tidigare också mycket kontakt med de olika samfunden. Sådana här gånger stämmer vi av extra och ökar kontakten.

Den sammantagna terrorhotnivån är i Sverige bedömd till en trea, ”förhöjt hot”, på en femgradig skala där ett innebär ”inget hot” och fem ”mycket högt hot”. Den nivån fastställdes i början av året, och ett enskilt attentat som det i Nya Zeeland förändrar inte bedömningen.

Så sent som i torsdags presenterade Säkerhetspolisen sin årsrapport för 2018, med den aktuella hotbilden mot Sverige. Den våldsbejakande islamistiska miljön pekas fortfarande ut som det största terrorhotet. Samtidigt lyfts högerextrema strömningar och vit makt-miljön – som den misstänkta terroristen i Christchurch, Brenton Tarrang, tillhörde – fram som ett allt större hot, med syfte att i grunden skada demokratin.

– Vad gäller ett attentat här och nu är det islamistiska hotet störst. Men det får inte överskugga att det också finns andra och mer långsiktiga hot, som i de högerextrema miljöerna, säger Nina Oderman Schei, kommunikationschef vid Säkerhetspolisen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons