X
Annons
X

Erik Bergin: Orsakade Trumps retorik brevbomber?

Syftet med brevbomberna var aldrig att de skulle detonera i händerna på kända demokrater – snarare kan det handla det om symboliska hatattacker i en politiskt djup splittrad nation, skriver SvD:s tidigare USA-korrespondent Erik Bergin.

Uppdaterad
Publicerad
Efter reklamen visas:
Uppmanar till enighet efter bomberna
President Donald Trump.
President Donald Trump. Foto: Manuel Balce Ceneta/AP

Varför väljer någon att attackera kända politiker med brevbomber?

Det vet vi förstås mer om när, och om, polisen griper en eller flera misstänkta gärningsmän som kan åtalas för brottet. Men det är lätt att tänka sig ett sannolikt motiv.

Främst är det tidigare aktiva politiker som fått brevbomber – paret Clinton, ex-presidenten Barack Obama och hans tidigare justitieminister Eric Holder. Demokraten Maxine Waters från Kalifornien är visserligen aktiv politiker, men hon är 80 år och knappast ett stort hot mot Republikanerna. Miljardären George Soros som donerat pengar till demokratiska politiker fick också en bomb, samt den tidigare CIA-chefen och Trumpkritikern John Brennan vars paket adresserades till CNN i New York. På torsdagen rapporterades även om ett misstänkt paket till skådespelaren Robert De Niro, en annan Trumpkritiker.

Vid en rutinmässig skanning av brev till presidentparet Bill och Hillary Clintons hem fann säkerhetspersonal vad som beskrevs som ett ”misstänkt paket” på onsdagen. Foto: Matt Rourke/AP

Ingen av bomberna nådde sin tänkta mottagare. Alla vet att Secret Service och annan säkerhetspersonal granskar brev till prominenta ex-politiker och andra kända individer. Så den primära tanken var eventuellt aldrig att en bomb faktiskt skulle explodera i handen på någon av dem.

I stället är det troligen främst symboliken som det här brottet handlar om. USA är en djupt splittrad nation på många sätt, inte minst politiskt mellan demokrater och republikaner. De här personerna är framför allt symboler för en liberal politik som föraktas och hatas intensivt av falanger på den extrema högerkanten. Det är där FBI med flera kommer att leta efter sin gärningsman.

President Donald Trump.

Foto: Manuel Balce Ceneta/AP Bild 1 av 4

Vid en rutinmässig skanning av brev till presidentparet Bill och Hillary Clintons hem fann säkerhetspersonal vad som beskrevs som ett ”misstänkt paket” på onsdagen.

Foto: Matt Rourke/AP Bild 2 av 4

Tungt beväpnad polie utanför CNN:s redaktion i New York på onsdagen.

Foto: Richard Drew/AP Bild 3 av 4

Donald Trump.

Foto: Evan Vucci/AP Bild 4 av 4

Tungt beväpnad polie utanför CNN:s redaktion i New York på onsdagen.

Foto: Richard Drew/AP Bild 1 av 1

Del 1 av 2

Får polisen fast vem som skickat bomberna?

Tungt beväpnad polie utanför CNN:s redaktion i New York på onsdagen. Foto: Richard Drew/AP

Det är troligt. FBI, Secret Service och exempelvis New York-polisen som utreder bomberna förfogar över kraftiga verktyg. Ett är den databas över sprängämnen och bombmaterial som myndigheten med det otympliga namnet ”Bureau of Alcohol, Tobacco, Firearms and Explosives”, men som kallas ATF, har byggt upp.

– De tittar på serienummer på delarna i bomberna, spårar upp var de tillverkats och vem som sålt dem. Efter ett tag får utredarna fram ett mönster och en potentiell plats där alltihop kom från, säger förra Secret Service-chefen Ralph Basham till Vox.

Brevbomberna utreds som terrorbrott, vilket gör att knappast några resurser sparas i jakten.

Många drar sig till minnes ett annat fall när det handlar om brevbomber i USA, den så kallade Una-bombaren Theodore ”Ted” Kaczynski. Han dödade tre och skadade över 20 med brevbomber under en tidsperiod av 17 år. Det tog visserligen lång tid, men till slut greps han i april 1996 och dömdes till åtta livstidsdomar.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Donald Trump.

Foto: Evan Vucci/AP Bild 1 av 1

Del 2 av 2

Trump och hans retorik mot medier anklagas för att bidra till ökat våld. Stämmer det?

Donald Trump. Foto: Evan Vucci/AP

I augusti gick flera hundra amerikanska medier ihop och publicerade upprop på ledarplats emot Trumps ständiga angrepp på etablerade medier, som han dömer ut som "fake news" så fort de publicerar något som går Trumps världsbild emot.

Presidenten anklagades för att underminera pressfriheten i världen. Han han uttalat sig positivt om exempelvis en politiker som misshandlade en journalist, och han ville inte fördöma vit makt-demonstranter vid den blodiga demonstrationen vid Charlottesville 2017. Och även efter onsdagens brevbomber lyckades presidenten få det till att de framför allt handlar om hans egna problem med medierna.

Att Trump inte gör särskilt mycket för att ena USA utan i stället ökar polariseringen verkar stå klart.

– Trump är en president inte för Amerikas Förenta Stater utan för sin egen väljarbas, säger statsvetarprofessorn Dennis Goldford vid Drake University i Iowa till SvD.

Svårare att svara på är förstås hur pass konkret kopplingen mellan en presidents retorik och vad som händer i samhället faktiskt är.

Trumps ”fake news”-angrepp på medier är till stor del ett spel som presidenten ägnar sig åt på Twitter och inför sina mest förtrogna supportrar, samtidigt som han gärna pratar med de medier han nyss kritiserat. Inte alla amerikaner genomskådar förstås det spelet, men många gör det. Och de som inte gör det hade knappast följt etablerade medier eller trott på fakta oavsett vem som suttit i Vita huset.

USA:s historia av politiskt våld är förstås också betydligt äldre än Trumps presidentskap.

Efter reklamen visas:
Mellan raderna USA ALLT MER SPLITTRAT
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X