Annons

Osannolika fredsavtalen – och framtidens storbråk

Nya konflikter blossar upp på osannolika platser, samtidigt som tidigare dödsfiender omfamnar varandra kärvänligt. Här är fredsavtalen och konflikterna som sannolikt präglar framtiden – bland annat en bortglömd plats som kan bli nästa politiska hetpotatis.

Under strecket
Publicerad
Foto: Evgeniy Maloletka/AP, Mulugeta Ayene/AP och Marco Gaiotti/SIME. Bild 1 av 7

Colombias president  Juan Manuel Santos, med medaljen och diplomet för Nobels fredspris.

Foto: Haakon Mosvold Larsen/AP Bild 2 av 7

Nordkoreas diktator Kim Jong-Un tillsammans med Sydkoreas president Moon Jae-in.

Foto: AP Bild 3 av 7

Etiopiska kvinnor välkomnar den eritreanska presidenten  Isaias Afwerki till Addis Ababa 

Foto: Mulugeta Ayene/AP Bild 4 av 7

En kvinna och hennes barn evakueras från Avdiivka i östra Ukraina, februari 2017.

Foto: Evgeniy Maloletka/AP Bild 5 av 7
Foto: Matt Dunham/AP Bild 6 av 7
Foto: Marco Gaiotti/SIME Bild 7 av 7
Foto: Evgeniy Maloletka/AP, Mulugeta Ayene/AP och Marco Gaiotti/SIME. Bild 1 av 2

Colombias president  Juan Manuel Santos, med medaljen och diplomet för Nobels fredspris.

Foto: Haakon Mosvold Larsen/AP Bild 2 av 2
Foto: Evgeniy Maloletka/AP, Mulugeta Ayene/AP och Marco Gaiotti/SIME.

Nobels fredspris gick till historiskt avtal

Colombias president  Juan Manuel Santos, med medaljen och diplomet för Nobels fredspris.
Colombias president  Juan Manuel Santos, med medaljen och diplomet för Nobels fredspris. Foto: Haakon Mosvold Larsen/AP

Colombia hade tidigare en av världens längst pågående konflikter.

En skoningslös regim och en marxistisk gerilla låsta i en evighetsstrid med rötter ända tillbaka till 1964. Konflikten uppskattas ha krävt omkring 250 000 människors liv, och drivit miljoner på flykt.

2016 hände dock det omöjliga. Efter fyra års förhandlingar mellan de stridande parterna enades landets president Juan Manuel Santos och Farcgerillans ledare Rodrigo Londono om en överenskommelse som skulle sätta punkt för striderna.

Annons
Annons

Nordkoreas diktator Kim Jong-Un tillsammans med Sydkoreas president Moon Jae-in.

Foto: AP Bild 1 av 1

Överenskommelsen röstades ner i en initial folkomröstning, men skrevs sedan under i en reviderad version i slutet av året.

Redan samma vecka överlämnades den sista av gerillans vapenlaster och destruerades under FN:s översyn.

– Med överlämnandet av vapnen är konflikten slutligen över och en ny fas börjar i vårt land, sade presidenten vid en ceremoni i Pondores i den nordliga provinsen Guajira.

President Santos hedrades för arbetet med avtalet med Nobels fredspris 2016.

Freden har rönt uppmärksamhet bland konfliktforskare runt om i världen, och kom att bli en i raden av mirakulösa vändningar.

"Det kommer inte längre att råda krig på Koreahalvön"

Nordkoreas diktator Kim Jong-Un tillsammans med Sydkoreas president Moon Jae-in.
Nordkoreas diktator Kim Jong-Un tillsammans med Sydkoreas president Moon Jae-in. Foto: AP

Den 27 april i år hände något än mer osannolikt – Nordkoreas ledare Kim Jong-Un och Sydkoreas president Moon Jae-In enades.

De båda ledarna omfamnade leende varandra efter att ha skrivit under ett historiskt uttalande där de enligt nyhetsbyråer förklarade att ”det kommer inte längre att råda krig på Koreahalvön”.

Kim Jong-Un och Moon Jae-In har också kommit överens om att arbeta för att uppnå en kärnvapenfri Koreahalvö.

”Syd- och Nordkorea har bekräftat det gemensamma målet att förverkliga, genom fullständig kärnvapennedrustning, en kärnvapenfri Koreahalvö”, löd uttalandet, enligt AFP.

Länderna låg i öppet krig med varandra 1950-1953, ett krig som kan ha kostat upp till två miljoner människor livet. Inget fredavtal kom till stånd och länderna ligger alltså tekniskt sett fortfarande i krig.

Annons
Annons

Etiopiska kvinnor välkomnar den eritreanska presidenten  Isaias Afwerki till Addis Ababa 

Foto: Mulugeta Ayene/AP Bild 1 av 2

En kvinna och hennes barn evakueras från Avdiivka i östra Ukraina, februari 2017.

Foto: Evgeniy Maloletka/AP Bild 2 av 2

Spänningar längst med ländernas gemensamma gräns har under många år fått världen på helspänn.

Oväntad tvärvändning på Afrikas horn

Etiopiska kvinnor välkomnar den eritreanska presidenten  Isaias Afwerki till Addis Ababa 
Etiopiska kvinnor välkomnar den eritreanska presidenten  Isaias Afwerki till Addis Ababa  Foto: Mulugeta Ayene/AP

I början av juli nåddes världen av den senaste i raden av positiva nyheter: De tidigare ärkefienderna Etiopien och Eritrea hade enats om ett fredsavtal som återöppnade ambassader, gränsövergångar och flygplatser.

Avtalet bröt ett bräckligt tillstånd som rått mellan länderna sedan ländernas krig 1998–2000.

Att de två länderna på Afrikas horn rökte fredspipa kom som en överraskning. Men många pekade på tillträdandet av den nye reformtörstige etiopiske premiärministern Abiy Ahmed som en katalyserande kraft.

Nu hoppas omvärlden att utvecklingen ska inspirera särskilt ett av grannländerna – Sydsudan. Ett av världens yngsta länder som ända sedan självständigheten från Sudan 2011 plågats av en av världens värsta konflikter och flyktingkatastrofer.

Mirakelfreden på Afrikas horn smittar. I slutet av juli besökte även Somalias president Mohamed Abdullahi Mohamed Eritreas huvudstad Asmara. Den 20 juli meddelades att Somalia och Eritrea återigen ska utbyta ambassadörer, efter drygt 20 år av frostiga relationer.

Invasionen i fredstid tog Europa till ny era

En kvinna och hennes barn evakueras från Avdiivka i östra Ukraina, februari 2017.
En kvinna och hennes barn evakueras från Avdiivka i östra Ukraina, februari 2017. Foto: Evgeniy Maloletka/AP
Annons
Annons
Foto: Matt Dunham/AP Bild 1 av 1

Dessvärre är det långt från alla delar av världen som sett en positiv utveckling. Ukraina är en av de platser som fått erfara att stabilitet aldrig går att ta för givet.

2013 antydde Viktor Janukovytj, landets dåvarande president, att han ville ta ett steg bort från EU, och i stället närma sig grannlandet Ryssland. En önskan han inte delade med stor del av den ukrainska folket.

Detta blev början till Majdan-upproret som resulterade bland annat i att presidenten avsattes.

Vintern 2014 blev situationen en internationell angelägenhet, då ryska elitförband rullade in i landet och tog över den ukrainska Krim-halvön.

Att ett europeiskt land invaderade ett annat i fredstid skrev om spelreglerna för internationell politik och sände chockvågor i det internationella samfundet.

Trots ihållande kritik från EU, FN och Nato stannade de ryska soldaterna och striderna spred sig snart till östra delarna av landet där de ännu pågår.

Brexit, Frexit, Swexit? – Fredssamarbetet knakar i fogarna

Foto: Matt Dunham/AP

Även i västra Europa växer politiska spänningar, om än inte på klassiskt konfliktvis.

Här är det i stället växande missnöje med EU som skapar osämja mellan länderna och sår split i nationella regeringar.

Storbritanniens utträde ur EU, även känt som brexit, väntas enligt nuvarande prognos att bli verklighet den 29 mars 2019. Utträdet är resultatet av den brittiska folkomröstningen 2016.

Annons
Annons
Foto: Marco Gaiotti/SIME Bild 1 av 1

Britterna är inte ensamma om att vara missnöjda med samarbetet. I Frankrike gick Marine le Pens Nationella Fronten till val på sin EU-skepsis och i allt från Italien till Sverige hörs nu populistiska röster allt högre.

Enligt en färsk rapport av amerikanska Pew Research Center finns i många av länderna kopplingar mellan den växande populismen i Europa och det jäsande missnöjet med EU.

Den iskalla framtidskonflikten?

Foto: Marco Gaiotti/SIME

Kallt, obefolkat och till stor del beståendes av is – Nordpolen kan tyckas vara en ganska osannolik plats att bråka om. Men Nordpolen är just nu mer aktuell än någonsin.

Här upptäcktes nämligen olja nyligen. Massvis av olja. Enligt amerikanska geologer kan det röra sig om hela 22 procent av världens oupptäckta olje- och gasresurser.

Nu återstår frågan om vem som ska ha rätt till de arktiska fyndigheterna då både USA, Kanada, Ryssland, Danmark och Norge gränsar till polen.

I första hand är det FN:s havsrättskonvention och reglerna där som gäller, ett problem är att USA inte skrivit under avtalet. Nya konflikter hotar nu att bryta ut mellan de inblandade länderna.

Den hittills mest dramatiska styrkedemonstrationen var när en rysk ubåtsexpedition i augusti 2007 placerade en flagga på havsbottnen vid Nordpolen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons