En stor del av nya T-X har utvecklats hos Boeing i St. Louis. När planet börjar tillverkas kommer även Saab att lägga sin produktion av planet i USA.
En stor del av nya T-X har utvecklats hos Boeing i St. Louis. När planet börjar tillverkas kommer även Saab att lägga sin produktion av planet i USA. Foto: E.Shindelbower/Boeing

”Oslagbart” – så fick Boeing och Saab miljardkontraktet

Det fanns i princip ingenting. Inget flygplan. Inga ritningar. Däremot ett amerikanskt bolag med kniven mot strupen och ett svenskt företag som behövde nå nya marknader.

SvD berättar hur Boeing och Saab lyckades ro hem miljardordern på skolflygplan – och hur ett lågt pris ska kunna ge stora vinster i framtiden.

Publicerad

Det var lite av rockstjärnelansering över det hela. Hög musik, ljusshow och en förväntansfull publik som trängdes med reportrar och fotografer för att se så bra som möjligt.

Men det var ingen vanlig artist som stod i centrum i den stora hangaren i St. Louis. Allt kretsade kring det nya skolflygplanet, T-X. Ett plan som Boeing och Saab under stort hemlighetsmakeri hade fått ihop på mindre än tre år och som de nu skulle försöka sälja till det amerikanska flygvapnet.

Det visade sig att Boeing och Saab inte krävt mer än 83 miljarder kronor för alla de nya planen. Inte ens hälften av vad det amerikanska flygvapnet satt upp som maxgräns.

Att det gått så fort var i sig en överraskning. För försvarsindustriföretagen Saab och Boeing håller på i en bransch som verkligen inte gjort sig känd för snabbhet.

Men den här gången hade det gått undan och siktet var inställt på ett hägrande jättekontrakt med det amerikanska flygvapnet som planerade att köpa minst 350 nya skolflygplan .

Haken var bara att medan konkurrenterna lockade med färdiga plan hade Saab och Boeing först ingenting. De fick kort sagt börja från grunden och ta fram något helt nytt.

Än så länge har det bara byggts två exemplar av T-X. Det ska bli åtminstone 350 till.
Än så länge har det bara byggts två exemplar av T-X. Det ska bli åtminstone 350 till. Foto: David Torrence/Boeing

Att börja med ett blankt papper är i sig en riskabel och dyr process. Då finns ingen tidigare modell att bygga vidare på och läget blev knappast bättre av att det måste gå så fort.

Annons

Men alldeles i slutet av september stod det klart att chansningen gått hem. Boeing och Saab fick det eftertraktade uppdraget.

Fast det kom till ett pris. Ett lågt pris.

För medan analytikerna som hade följt processen uppskattat att uppdraget kunde vara värt omkring 145 miljarder kronor visade det sig att Boeing och Saab inte krävt mer än 83 miljarder kronor för alla de nya planen. Det var i sin tur inte ens hälften av vad det amerikanska flygvapnet satt upp som maxgräns.

Det var faktiskt så lågt att amerikansk fackpress pratade om att "ordet lågt just fått en ny definition". Bilden bekräftades av konkurrenterna som inte ens tyckte det var värt att överklaga beslutet.

– Boeings pris var oslagbart lågt, kommenterade en talesperson från den sydkoreanska konkurrenten KAI och beskrev det som en signifikant prisskillnad mot deras eget plan.

Så här såg det ut när det andra T-X-planet höll på att byggas i St. Louis. Saabs delar till planet flögs dit från Linköping.
Så här såg det ut när det andra T-X-planet höll på att byggas i St. Louis. Saabs delar till planet flögs dit från Linköping. Foto: Bob Ferguson/Boeing
Annons

En mer neutral betraktare som Richard Aboulafia, analytiker på Teal Group, konstaterar krasst att Saab och Boeing var tvungna att lägga sig lågt eftersom det för flygvapnet blir mer av ett vågspel med ett helt nytt plan.

Men han slår också fast att med ett så lågt pris finns det risk för att åtminstone Boeing kommer att göra förlust på att sälja planen. Det är formellt Boeing som har fått kontraktet med det amerikanska flygvapnet medan Saab är underleverantör.

Om det stämmer kan man ju undra varför Boeing och Saab ens bryr sig om projektet. Att sälja med förlust är ju ingen dröm direkt.

Om det stämmer kan man ju undra varför Boeing och Saab ens bryr sig om projektet. Att sälja med förlust är ju ingen dröm direkt.

Orsaken är att det finns andra fördelar. En av de mest uppenbara är att det handlar om ett mycket långvarigt kontrakt.

T-X kommer antagligen att användas fram till år 2080. Det gör att både Saab och Boeing har ett utmärkt tillfälle att tjäna pengar på service och underhåll under många år framöver.

Men det är långt mycket mer som har vägt in. De nya skolflygplanen är till exempel det inom överskådlig tid sista stora militära flygkontraktet i USA.

Annons

Det satte extra press på Boeings nye koncernchef Dennis Muilenburg. Han kommer från bolagets försvarsdel och var där inblandad i två svåra bakslag.

Först missade Boeing uppdraget att bygga USA:s nya stridsflygplan F-35. Sedan fick han se hur Boeing slogs ut i kampen om att bygga nästa bombplan till det amerikanska flygvapnet.

Saabs testpilot Richard Ljungberg (till höger) var förste svensk att flyga med det nya skolflygplanet.
Saabs testpilot Richard Ljungberg (till höger) var förste svensk att flyga med det nya skolflygplanet. Foto: Boeing

Missarna försatte Boeings försvarsdel i ett svårt läge. Uppdragen höll helt enkelt på att sina och anställda fick se sig om efter nya jobb. Nu ville Dennis Muilenburg för allt i världen inte tappa ytterligare ett jättekontrakt.

Läget var faktiskt så pressat att det spekulerades friskt i att Boeing, ett av USA:s största industriföretag, skulle få lämna försvarssidan. Det skulle vara ett hårt slag för ett bolag som i decennier levererat mängder av militära plan. Dessutom skulle det skapa problem för den amerikanska militären som då skulle bli av med en viktig leverantör.

Annons

Kontraktet på T-X ändrar på allt det. Genom skolflygplanet kan Boeings militära del fortsätta i många år till.

Boeings pris var oslagbart lågt.

Så i St. Louis, där Boeings försvarsdel har sin bas, var lättnaden förstås stor när det amerikanska flygvapnet kom med sitt beslut. Det var den också 3 382 kilometer därifrån, längst upp i det nordvästra hörnet av USA.

För där, i Seattle, håller Boeings civila del till och tillverkar stora plan som man säljer i konkurrens med europeiska Airbus. De slåss på en marknad som har gått som tåget de senaste 15 åren och prognoserna pekar bara mot ett stadigt ökat flygande.

Boeings vinster har blivit därefter. Och det har i sin tur gett bolaget utrymme att pressa priset rejält för att ta hem ett militärt kontrakt som T-X.

Men om den civila sidan nu fick ge den militära delen draghjälp lär det framöver snarast bli tvärtom. Det tror rätt många bedömare, bland andra Björn Fehrm, en före detta stridspilot från det svenska försvaret som har varit med i utvecklingen av den första Gripen och i dag arbetar som konsult inom flygindustrin.

Annons
Det är enormt dyrt att utveckla ett stort nytt passagerarplan som Airbus A350. Nu förbereder även Boeing för ett nytt stort plan.
Det är enormt dyrt att utveckla ett stort nytt passagerarplan som Airbus A350. Nu förbereder även Boeing för ett nytt stort plan. Foto: Ramaider Sylvain/Airbus

Han pekar på att Boeing står inför ett ännu mer omfattande projekt än T-X. Bolagets civila del ska ta fram ett halvstort passagerarplan som kan flyga långa sträckor och öppna en ny nisch för flygbolagen.

Att ta fram nya passagerarplan är gigantiska industriprojekt. Det senaste exemplet kommer från Airbus som beräknas ha lagt ned 120 miljarder kronor på att utveckla A350.

Det är också projekt som kan gå rejält fel. Som när Boeing tog fram sitt motsvarande plan, 787 Dreamliner.

Visserligen ett fint plan att flyga med, men alla missar under utvecklingen gör det osäkert om Boeing någonsin kommer att tjäna igen pengarna.

Och det är här som T-X och framför allt Saab kommer in i bilden. För den som vill kan hävda att samarbetet kring T-X till stor del handlar om att Boeing vill få hjälp att göra om sin utveckling av civila plan.

Annons

– Boeing valde Saab för att lära sig hur man utvecklar och producerar flygplan till låg kostnad, säger Björn Fehrm.

Det kan onekligen låta märkligt att Boeing skulle blicka mot lilla Saab. För om det är något Boeing verkligen kan så är det att tillverka flygplan.

Samtidigt visade problemen med Dreamlinern att det behövs en förändring. Den har Boeing försökt få till på egen hand med hjälp av ett närmast mytomspunnet hemligt projekt, Black Diamond.

Gripen E har designats helt i datorerna, utan några fysiska ritningar.
Gripen E har designats helt i datorerna, utan några fysiska ritningar. Foto: Per Kustvik/Saab

Men Boeings ledning har också sett hur Saab minskat utvecklingskostnaderna för nya Gripen E med 30-50 procent jämfört med föregångaren.

En orsak är att alla ritningar har digitaliserats. En annan ligger i själva organisationen.

– Nästan alla experimenterar med nya mer effektiva arbetsmetoder. Men Saab är de första som har lyckats knäcka problemet med hur man i ett stort projekt får små självstyrande grupper att fungera ihop och dra åt samma håll, säger Björn Fehrm.

Annons
Planet har plats för en elev och en instruktör som sitter rakt bakom.
Planet har plats för en elev och en instruktör som sitter rakt bakom. Foto: Boeing

När det nya skolflygplanet visades upp i St. Louis bekräftade också Boeings chefer att bolaget med T-X gått långt utöver vad man siktade på med Black Diamond. Det gjorde till exempel att bolagen med datorernas hjälp drastiskt kortade tillverkningstiden och direkt kunde få fram två plan som byggts på samma sätt som de kommande serieplanen.

– Om man drar på tar det normalt 6–7 år att få fram ett nytt plan. Nu gjorde vi det på tre år, sa Eddy de la Motte, ansvarig på Saab för utvecklingen av T-X efter att planet lyft för första gången.

Det är ju bra i sig. Men frågan är vad Saab i längden tjänar på ett hårt prispressat projekt där de står för en tredjedel av jobbet.

Än så länge har bolagets ledning varit väldigt tyst både om det och allt annat som hör till T-X. Men redan nu på tisdag, när Saabs vd Håkan Buskhe presenterar delårsrapporten, lär han nog lätta en del på förlåten.

Annons
Den svenska flygvapenchefen Mats Helgesson (till höger) är en av få utomstående som fått flyga nya skolflygplanet T-X. Orsaken är enkel. Saab hoppas sälja T-X även till Sverige.
Den svenska flygvapenchefen Mats Helgesson (till höger) är en av få utomstående som fått flyga nya skolflygplanet T-X. Orsaken är enkel. Saab hoppas sälja T-X även till Sverige. Foto: Eric Shindelbower/Boeing

En uppenbar fördel är i vilket fall att bolagen kommer in på en ny marknad. Enligt Ted Torgerson, till nyligen chef för Boeings del av T-X, är den potentiella världsmarknaden drygt 2 000 plan och alla kommer att vara beroende av service och underhåll i många år.

T-X kan även utvecklas till ett lätt stridsflygplan och det öppnar i så fall för ytterligare en nisch.

Dessutom börjar nu flera länder ta de första stegen mot nästa generation stridsflygplan.

Det gäller Tyskland och Frankrike som har ett gemensamt projekt, det gäller Storbritannien som i somras drog igång en satsning och det gäller USA. Alla har de öppnat för att de vill ha med samarbetspartner.

Så även om det var det lilla skolflygplanet som hamnade strålkastarljuset en höstdag i St. Louis, så var det också en startpunkt för något större. Ett redskap för att ta sig vidare mot andra projekt.

Än så länge har det bara byggts två exemplar av T-X. Det ska bli åtminstone 350 till.

Foto: David Torrence/BoeingBild 1 av 7

Så här såg det ut när det andra T-X-planet höll på att byggas i St. Louis. Saabs delar till planet flögs dit från Linköping.

Foto: Bob Ferguson/BoeingBild 2 av 7

Saabs testpilot Richard Ljungberg (till höger) var förste svensk att flyga med det nya skolflygplanet.

Foto: BoeingBild 3 av 7

Det är enormt dyrt att utveckla ett stort nytt passagerarplan som Airbus A350. Nu förbereder även Boeing för ett nytt stort plan.

Foto: Ramaider Sylvain/AirbusBild 4 av 7

Gripen E har designats helt i datorerna, utan några fysiska ritningar.

Foto: Per Kustvik/SaabBild 5 av 7

Planet har plats för en elev och en instruktör som sitter rakt bakom.

Foto: BoeingBild 6 av 7

Den svenska flygvapenchefen Mats Helgesson (till höger) är en av få utomstående som fått flyga nya skolflygplanet T-X. Orsaken är enkel. Saab hoppas sälja T-X även till Sverige.

Foto: Eric Shindelbower/BoeingBild 7 av 7