Annons

Torbjörn Isacson:Ostadigt för välfärdsbolagen – trots januariavtalet

Barnoveraller hänger på krokar i ett kapprum på en förskola.
Barnoveraller hänger på krokar i ett kapprum på en förskola. Foto: Tomas Oneborg

Vinstvarningar, växande kostnader och nya politiska beslut. De börsnoterade välfärdsbolagen borde ha ett bra läge. Men de färska rapporterna tyder inte på att bolagen är så säkra som placerarna önskar. Trots ett politiskt lugn.

Under strecket
Publicerad

Välfärdsbolagen är några av de hetare potatisarna på Stockholmsbörsen. Länge handlade det om vilka klipp riskkapitalister och enskilda entreprenörer gjorde när de fick köpa loss offentlig verksamhet. Tveklöst var många av dessa också alltför generöst prissatta vid försäljningen.

Inte minst har debatten handlat om det rimliga i att privata aktörer ska kunna få hög avkastning på offentligt finansierad vård, skola och omsorg.

Det finns också delar av de här välfärdsföretagen som har anmärkningsvärt höga marginaler. Med tanke på att det i många fall krävs litet eget kapital, i kombination med förskottsbetalningar, har avkastningen kunnat bli riktigt hög. I en del fall stötande hög för många betraktare.

Kraven på vinstförbud var länge högljudda. Först från Vänsterpartiet men senare också Socialdemokraterna. Men januariavtalet ändrade spelplanen än en gång. I punkt nio står att ”Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden. Höga kvalitetskrav ska vara styrande. ”

Annons
Annons

Hur mycket vinster gör då välfärdsbolagen på börsen?

De färska kvartalsrapporterna från fem av börsens sex välfärdsbolag – Engelska Skolan släpper sina siffror den 17 maj – ger en betydligt mer blandad bild. Visst finns det delar som går riktigt bra.

Men de resultat som redovisas pekar inte på den typen av stabila kassakor som lär efterfrågas när oron på börsen ökar kring de cykliska företagen.

Den 1 juli väntas en ny momspraxis dessutom slå hårt mot privata vårdgivare.

Omsättningen har visserligen ökat för alla de större välfärdsföretagen. Det tidigare hårt skandaliserade Carema, numera Ambea, har närmast exploderat omsättningen.

Men det beror på köpet av en stor del av Investors Aleris. Organiskt växte Ambea bara med två procent. Och i fjol växte Ambea långt under sina mål.

Första kvartalet ökar samtliga kostnadsposter, inte minst personalkostnader, för Ambea. På sista raden finns inte mycket kvar. Ambeas aktieägare, som ska stoppa in 1,2 miljarder kronor i en nyemission, får hoppas att bolaget lyckas få fram de synergier som väntas från Alerisköpet.

Attendo, som vinstvarnade i mars, talar om ljusglimtar i ett utmanande kvartal. Skarp kritik mot Attendos finska verksamhet kommer att leda till kraftigt höjda kostnader.

Debatten kring de politiska riskerna har sänkt värderingarna.

De vårdskandaler som emellanåt rullas upp är ett klart hot mot sektorn, där privata företag är mer utsatta. Framöver kommer kvaliteten också att hamna allt mer i fokus för välfärdsföretagen.

Den 1 juli väntas en ny momspraxis dessutom slå hårt mot privata vårdgivare, som kommer att få sämre skattevillkor än offentliga verksamheter. Enligt en dom i Högsta förvaltningsdomstolen ska uthyrning av vårdpersonal betraktas som personaluthyrning och inte vård.

Annons
Annons

Undantaget, som ökat även vinsten, är skolföretaget Academedia. Men det är inte molnfritt här heller. De stora neddragningarna inom Arbetsförmedlingen kommer att slå mot mängden deltagare inom vuxenutbildningar. Enligt Academedia ska bolaget lämna en del kommuner som inte anses dela bolagets syn på kvalitet och resursbehov inom förskolor. Academedia dividerar även med en del kommuner om skolpengen. Norska stortinget har dessutom beslutat om både mer personal och fler pedagoger.

De svenska välfärdsbolagen har trots allt byggt upp koncerner som kan locka internationella investerare.

När välfärdsbolagen gick till börsen för några år sedan möttes de av applåder och omedelbara kursrusningar. Sedan dess har det gått betydligt trögare. Debatten kring de politiska riskerna har sänkt värderingarna. På senare tid har cykliska aktier också varit betydligt mer populära än mer defensiva placeringar som välfärdsbolag.

Nu ser den pendeln ut att vara på väg att svänga tillbaka, vilket skulle kunna öppna för välfärdsaktierna igen. Det finns fundamentalt trots allt en hel del som talar för de här bolagen, med ökade behov av vård, skola och omsorg.

Men rapporterna visar också att det finns en hel del att bita i för bolagen. Och skulle det börja gå allt för bra så lär debatten om övervinster snabbt ta fart igen.

Med tanke på den ursvaga svenska kronan ska man sedan kanske inte utesluta att det kommer uppföljningar på franska Ramsays köp av sjukvårdsbolaget Capio i höstas. De svenska välfärdsbolagen har trots allt byggt upp koncerner som kan locka internationella investerare.

Resultat första kvartalet 2019
BolagOmsättning (mkr)Förändring (procent)Res före skatt (mkr)Förändring (procent)
Academedia3135621611
Ambea25167212-85
Humana1708456-4
Dedicare184-55-56
Attendo28781087-16
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons