Annons

”Osynlig beslutsfattare tar pengar från försvaret”

Det är inte bara politikerna som avgör hur mycket pengar försvaret ska få till stridsflygplan, ubåtar med mera. Mycket styrs av ett index som få begriper sig på. Resultatet har blivit att försvaret, enligt en rapport, bara i år får 2,5 miljarder kronor mindre till ny materiel. Då måste pengarna tas från övningar och andra militära delar.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Kostnaderna för militärens utrustning ökar hela tiden. Men försvaret får bara kompensation för en del av uppgången och måste då spara på annat.

Foto: Petra Älvstrand/TT Bild 1 av 1
Efter reklamen visas:
Svenskt försvar – från särintresse till högprioriterat

Under 2018 skulle det svenska försvaret egentligen ha fått 20,3 miljarder kronor till ny utrustning. I själva verket får de bara 17,8 miljarder kronor.

Orsaken är att pengarna till försvaret räknats fram med ett index som inte tar hänsyn till hur priserna faktiskt förändras. Det hävdar i vilket fall Peter Nordlund, expert på försvarsekonomi vid statliga FOI, som nu gjort en granskning av hur indexet fungerar.

Han är mycket kritisk mot hela systemet. För det leder till att det i praktiken är utformningen av ett index som till stor del styr hur mycket pengar Försvarsmakten får. I själva verket borde det bara vara politikernas beslut som styr.

– Indexet har blivit en osynlig beslutsfattare. Det är ett demokratiskt problem. En regering kan också smyga in förändringar genom att ändra i ett index som ingen bryr sig om, säger Peter Nordlund.

Enligt Peter Nordlund fattade till exempel politikerna beslut om att mellan 2016 och 2020 öka satsningarna på försvaret med drygt 15 miljarder kronor. Det lanserades som den första stora satsningen på mer pengar till försvaret på drygt två decennier.

Annons
Annons

Kostnaderna för militärens utrustning ökar hela tiden. Men försvaret får bara kompensation för en del av uppgången och måste då spara på annat.

Foto: Petra Älvstrand/TT Bild 1 av 1
Kostnaderna för militärens utrustning ökar hela tiden. Men försvaret får bara kompensation för en del av uppgången och måste då spara på annat.
Kostnaderna för militärens utrustning ökar hela tiden. Men försvaret får bara kompensation för en del av uppgången och måste då spara på annat. Foto: Petra Älvstrand/TT

Men redan 2012 ändrades försvarsprisindex som styr hur pengarna till försvaret varje år räknas upp för att kompensera för prisökningar. Förändringen gällde hur man kompenserar för att stridsvagnar, uniformer och all annan utrustning till försvaret går upp i pris varje år.

Den nya metoden gör att försvaret på det viset får 10 miljarder kronor mindre under perioden än vad de annars skulle ha fått. Det kan man också se som att två tredjedelar av den ökning politikerna beslutade om försvann genom att indexberäkningarna inte tog hänsyn till alla ökade kostnader.

Allan Widman (L), ledamot i försvarsutskottet där han tidigare också var ordförande, ser det som ett stort problem att det inte är ”raka rör” mellan hur mycket pengar politikerna sätter av till försvaret och vad försvaret sedan faktiskt får ut. Och det visar sig vara mindre än avsett.

– ÖB tvingas spara på övningar, förbrukningsmaterial och andra rörliga kostnader. Han måste alltså spara på det som ger störst operativ förmåga. Det blir en omöjlig sits för försvaret, säger Allan Widman som nu vill ha en stor utredning av hela systemet.

Peter Nordlund, som skrivit en ännu inte publicerad rapport om saken, varnar också för att det kan bli ännu större effekt på försvaret framöver. För en utredning visade tidigare i år att svenska försvaret har stort behov av ny materiel.

Ofta handlar det om utrustning som köps från något annat västland eller system som tillverkas i Sverige men som innehåller stora delar från andra länder. Det gäller till exempel nya stridsflygplanet Gripen E som har en amerikansk motor från General Electric.

Motorerna ska levereras de kommande åren och den svaga kronan gör att försvaret får lägga ut betydligt mer pengar än beräknat när de ska betala för motorerna i dollar. För indexet tar inte hänsyn till den kraftiga försämringen av växelkursen.

SvD har sökt försvarsminister Peter Hultqvist (S) som inte haft möjlighet att kommentera frågan.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons