Annons

Rolf Gustavsson:Oväntat stöd – nu väntar dramatiska vägval för EU

Ursula von der Leyen.
Ursula von der Leyen. Foto: Jean-Francois Badias/TT

Tillståndet i EU blir nu ännu mer motsägelsefullt. Framtiden avgörs mindre av vad som sägs än av vad som görs. Den närmaste tiden innehåller dramatiska vägval.

Under strecket
Publicerad

Emmanuel Macron.

Foto: Alex Brandon/TT Bild 1 av 1

EU-parlamentets mycket knappa majoritet bakom Ursula von der Leyen avspeglar paradoxala motsättningar. Hon vädjade till vänstern men fick det avgörande stödet från högern.

Ursula von der Leyen tillträder posten som ordförande i EU-kommissionen med tunga politiska inteckningar i bagaget. Hur kommer hon att hantera detta hypotek? Alla vet att hon är en lidelsefullt engagerad europé med lång politisk erfarenhet. Trots tydliga ansträngningar att gå vänstern till mötes lyckades hon ändå inte övertyga alla dem som naturligen borde gett henne sitt stöd. Tyska socialdemokrater, alla miljöpartister och enstaka liberaler röstade emot i protest – inte mot henne utan mot hur hon blivit utsedd av EU:s stats- och regeringschefer.

I stället fick alltså Ursula von der Leyen oväntat stöd från höger, från ledamöter som tillhör Polens och Ungerns konservativa partier och den populistiska Femstjärnerörelsen i Italien. Vad de förväntar sig i utbyte klarnar nog ganska snart. Det handlar antagligen bland annat om pengar. Polen och Ungern vill ha en välvillig behandling i fördelningen av EU-pengar i nästa långtidsbudget och Italien vill slippa undan bestraffning av de urspårade statsfinanserna.

Annons
Annons

Emmanuel Macron.

Foto: Alex Brandon/TT Bild 1 av 1

Under ytan ligger här en djupgående konflikt om EU-parlamentets roll och befogenheter. I Tyskland argumenterar tongivande opinioner för fortsatt maktförskjutning till EU-parlamentet, trots svidande kritik från tyska författningsdomstolen. Idén med ”Spitzenkandidaten” i valet till EU- parlamentet är en del i den tankefiguren.

Den bekämpas stenhårt av Frankrikes president Emmanuel Macron som vill att makten över utnämningarna skall ligga hos stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet. Detta är, om man så vill, en motsättning mellan ett federalistiskt och ett mellanstatligt synsätt. När Ursula von der Leyen nu uttrycker sitt stöd för den federalistiska linjen så vet hon säkert att frågan helt enkelt kan skjutas på framtiden. Den konferens som hon vill inkalla nästa år blir förmodligen ännu ett forum för svåra laddade konfrontationer. Den framtidsdiskussionen har pågått de senaste trettio åren.

Emmanuel Macron.
Emmanuel Macron. Foto: Alex Brandon/TT

I denna framtidskonferens landar antagligen även andra svårlösta knäckfrågor som den nya EU-ledningen skall hantera. Hur skall enskilda medlemsländer organisera social trygghet och rättvisa? Men det allra svåraste, mest akuta problemet kan inte skjutas på framtiden. Det handlar om en gemensam politik för migration och asyl. Det punkterade redan 2015 den högt ställda retoriken hos den nu avgående Jean-Claude Juncker, som hade politiska ambitioner att leda Europa. 

Annons
Annons

Närmast skall Ursula von der Leyen komponera en jämställd laguppställning för den nya EU-kommissionen och skriva ett arbetsprogram för den kommande mandatperioden. En huvudpunkt blir klimatpolitiken. Därefter skall hon på nytt möta EU-parlamentet efter offentliga utskottsförhör med kandidaterna till kommissionen. I slutet av oktober avgörs om den nya kommissionen godkänns. Förhören är en unik process som brukar bjuda på små överraskningar och det handlar om att godkänna hela kommissionen som ett kollektiv. Om så sker tillträder kommissionen den 1 november, det vill säga dagen efter att Storbritannien enligt nuvarande tidtabell lämnar EU.

Det krävs ett betydande politiskt mod att ge sig in i sådant kaos.

I värsta fall blir den allra första uppgiften för Ursula von der Leyen att hantera konsekvenserna av att en brittisk regering under Boris Johnson med dunder och brak utan avtal lämnar EU. Följderna låter sig knappast överblickas.

Det krävs ett betydande politiskt mod att ge sig in i sådant kaos.

För övrigt ingår i min sommarläsning en samling historiska essäer av min favorit Christopher Clark, specialist på Preussen. I boken om Tiden och Makten analyserar Clark elegant hur några mäktiga härskare försökt kröka historien efter den egna självbilden. En skrift med hög aktualitet att avnjutas långsamt med eftertanke.

Titel: Time and Power

Förlag: Princeton University Press

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons