Annons

Ovetenskaplig pulsmetod sprids i svenska skolor

Pulshöjande pass för att öka förmågan till inlärning på efterföljande lektion sprids snabbt i skolor i Sverige.

Men det finns inget vetenskapligt stöd för att metoden fungerar.

– Självklart mår barn bra av att röra på sig. Men att sedan lägga matematik ett visst antal minuter efter ett visst pulsvärde, då börjar det bli konstigt, säger skolexperten Per Kornhall.

Under strecket
Publicerad

Alla i årskurserna fyra till sex på Neglinge skola i Nacka har ett pulspass i veckan utöver den ordinarie idrottsundervisningen.

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 1 av 2

Eleverna i Neglinge skola fick ta fram sitt individuella ideala pulsintervall i början av läsåret. En skärm som är kopplad till de pulsband eleverna tagit på sig visar anonymiserat var i pulszonen varje elev ligger.

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 2 av 2

Alla i årskurserna fyra till sex på Neglinge skola i Nacka har ett pulspass i veckan utöver den ordinarie idrottsundervisningen.

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 1 av 2

Eleverna i Neglinge skola fick ta fram sitt individuella ideala pulsintervall i början av läsåret. En skärm som är kopplad till de pulsband eleverna tagit på sig visar anonymiserat var i pulszonen varje elev ligger.

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 2 av 2
Alla i årskurserna fyra till sex på Neglinge skola i Nacka har ett pulspass i veckan utöver den ordinarie idrottsundervisningen.
Alla i årskurserna fyra till sex på Neglinge skola i Nacka har ett pulspass i veckan utöver den ordinarie idrottsundervisningen. Foto: Emma-Sofia Olsson

Gnisslet och stötarna från fjärdeklassarnas gympaskor mot det gröna golvet blandas med elevernas flås som blir allt ljudligare ju längre passet pågår. De växlar mellan olika stationer där de ska ägna sig åt bland annat boxning, joggning och koordinationsstege i 45 sekunder åt gången.

Alla i årskurserna fyra till sex på Neglinge skola i Nacka har ett pulspass i veckan utöver den ordinarie idrottsundervisningen.

– Man har alltid vetat att det är bra för kroppen, att man blir friskare och så. Nu tänker vi mer på de kognitiva förmågorna. Att de ska ha bättre förutsättningar för inlärning, säger idrottsläraren Dan Engman.

Eleverna i Neglinge skola fick ta fram sitt individuella ideala pulsintervall i början av läsåret. En skärm som är kopplad till de pulsband eleverna tagit på sig visar anonymiserat var i pulszonen varje elev ligger.
Eleverna i Neglinge skola fick ta fram sitt individuella ideala pulsintervall i början av läsåret. En skärm som är kopplad till de pulsband eleverna tagit på sig visar anonymiserat var i pulszonen varje elev ligger. Foto: Emma-Sofia Olsson
Annons
Annons

Puls för lärande-metoden utvecklades i en high school i Naperville i Chicago, USA, där en idrottslärare införde mer konditionsträning för att bekämpa övervikt bland eleverna. Efter en tid märkte skolan att resultaten i teoretiska ämnen gick upp. Metoden som sprids går ut på att en viss procent av maxpuls i 20 minuter leder till bättre inlärning under en till två timmar efteråt.

Idrottsläraren Martin Lossman driver Team Koncept som fortbildar lärare och skolledare i bland annat pulsträning för inlärning. Han bedömer att 300 till 400 skolor runt om i Sverige har börjat med någon form av extra rörelse för att främja inlärning, i de allra flesta fall just pulsträning.

Västra Götalandsregionen har satsat 3,1 miljoner kronor under 2018 och 2019 för att införa Puls för lärande i kommunerna. I Stockholm har man testat konceptet i tio skolor, och när det nu ska utökas till fler skolor har man sökt statsbidrag för det.

Minst sju andra skolhuvudmän som beviljades statsbidrag för hälsofrämjande skolutveckling förra året har nämnt att de ska satsa på pulshöjande aktiviteter i ansökan. Fler skolor kan ha använt bidraget till det, utan att ha specificerat det i ansökan.

– Intresset har eskalerat under åren. Jag har hela tiden trott att nu kanske det lugnar ner sig, men det gör det inte. Det är på grund av skärmarna och ökat stillasittande, säger Martin Lossman.

Men metoden sprids i skolvärlden utan att det tycks finnas något vetenskapligt stöd för att den fungerar.

Ingen av de förespråkare som SvD varit i kontakt med kan visa några vetenskapliga studier som ger stöd för att metoden har någon effekt på inlärningsförmågan.

Annons
Annons

När SvD på mejl frågar Paul Zientarski, en av idrottslärarna i Naperville, om han kan presentera vetenskapligt stöd för metoden svarar han med skolans egen utvärdering. Men den uppfyller inte på långa vägar de krav som ställs på vetenskapliga studier, bland annat för att det är omöjligt att slå fast om resultaten beror på pulspassen.

Martin Lossman hänvisar till John Ratey, psykiatriprofessor vid Harvard Medical School, som tar upp Naperville i boken ”Spark”. Men inte heller där finns annat än skolans egna utvärderingar till stöd för metoden.

När SvD ber John Ratey om vetenskapligt stöd för Puls för lärande skickar han en studie som enligt honom utgör det starkaste svenska beviset. Den har dock inte tittat på kortsiktiga effekter efter pulsträning, utan på samband mellan god kondition bland 18-åriga män och kognitiv förmåga.

Enligt Daniel Berglind, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, går det utifrån den studien inte att dra några slutsatser av effekten av pulsträning i skolan.

En av kommunerna som satsat på Puls för lärande är Svenljunga. På kommunens hemsida står att läsa att ”forskning visar att pulshöjande aktiviteter (i intervallet 65–75 procent av en individs maxpuls) i 20 minuter bidrar till förbättrat arbetsminne, ökad koncentration och kognitiv förmåga”.

När SvD frågar efter den forskningen blir svaret från Emma Vånder, projektledare för Puls och lärande i Svenljunga, att texten har formulerats av hennes företrädare. Hon skriver också att hon upplever att ”en del av informationen på vår webbplats är otydlig”, samt att det inte finns någon färdig svensk forskning.

Annons
Annons

Inte heller Daniel Berglind känner till någon studie som tittat på just Puls för lärande.

Jag är ganska säker på att man inte vetenskapligt har studerat det. I så fall skulle jag ha varit varse om det, säger han.

En samlad bild av den forskning som har gjorts på hur olika typer av fysisk aktivitet påverkar elevers akademiska prestationer strax efter, alltså metoder som liknar Puls för lärande, talar inte för att några sådana metoder gynnar inlärningen, enligt Daniel Berglind.

Det verkar visserligen som att barn med adhd kan gynnas av att röra sig mer, men inga entydiga resultat visar att det har effekt på elever i allmänhet. Det finns en studie som visar att fysisk aktivitet under lektionen, alltså i form av en kort paus där eleverna får röra på sig, hade negativ effekt på resultaten.

Man ger eleverna en bild av att det är så här lärande går till.

Martin Lossman säger att han aldrig hävdat att Puls för lärande har forskningsstöd, utan att det bygger på resultaten i Naperville. Han framhåller att skolan bygger sin utvärdering på 19 000 elever. Också Dan Engman lyfter fram Naperville, och pekar även på att med tanke på att många elever i Sverige har koncentrationssvårigheter så är rönen om positiva effekter för elever med adhd intressanta.

Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete vid högskolan i Borås, ser två huvudproblem med att Puls för lärande sprids i skolor. Dels satsas mycket pengar, tid, och schemapusslande. Dels sprids en problematisk bild av vad lärande är.

– Man ger eleverna en bild av att det är så här lärande går till, och det här är en avgörande faktor i att förbättra förutsättningarna för lärande.

Annons
Annons

Hon tror att en viktig anledning till att metoden fått ett sådant starkt fäste är att det är en relativt enkel lösning.

– Skolledare är så hårt pressade på att få upp meritvärdena. Så kommer något sådant här, och de blir entusiastiska, säger Anita Norlund.

Hon pekar också på en annan möjlig anledning till att teorin sprids.

– Jag tror att det passar in i en tid där vi inte pratar så mycket på djupet om klasskillnader och sociala förutsättningar. Då passar det bra att i stället peka på elevernas synapser och syresatta kärl. Det tror jag är en viktig orsak.

Att man säger att nu kan vi inte lära oss matematik för nu har vi inte haft rätt puls.

Per Kornhall, som skrivit flera böcker om skolan, tycker att det är allvarligt när den här typen av idéer får fäste i skolor.

– Lärare är en modell för eleverna för ett sätt att förhålla sig till sanning och till vetenskap. Vi har ett tydligt krav att skolan ska vara baserad på vetenskap.

Han ser också en risk för att utövarna blir alltför ”renläriga”.

– Att man säger att nu kan vi inte lära oss matematik för nu har vi inte haft rätt puls.

Per Kornhall pekar på att det inte behövs koppling till inlärning för att motivera fysisk aktivitet i skolan.

– Redan när folkskolan infördes på 1800-talet tyckte man att det var en viktigt att barn fick röra på sig i skolan. Mer än så behöver vi egentligen inte krångla till det. Självklart mår barn bra av att röra på sig. Men att sedan lägga matematik ett visst antal minuter efter ett visst pulsvärde. Det är då det verkligen börjar bli konstigt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons