Annons

”Över en halv miljon riskerar pensionschock”

Frida Bratt.
Frida Bratt. Foto: Lars Pehrson

Vi behöver snarast införa en kontoform där svenskarna kan spara till pensionen. Vårt förslag är införandet av ett pensionssparkonto, skriver Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | PENSIONSSPARANDE

Var tionde svensk som hade ett pensionssparande innan avdragsrätten för privat pensionssparande slopades 2016, har inte kommit igång med ett nytt sparande. Det visar en undersökning från analysföretaget Yougov, som gjorts på uppdrag av oss på Nordnet. Vi frågade ett representativt urval på 1 007 svenskar hur slopandet av avdragsrätten påverkade dem. Drygt 10 procent svarar att de slutade pensionsspara, och aldrig startade upp ett nytt sparande. Överför vi den andelen till den arbetsföra befolkningen i stort (5,8 miljoner i åldern 20–64 år enligt SCB) handlar det om nästan 600 000 svenskar som har slutat spara för sin ekonomiska framtid.

Det är allvarligt. För de allra flesta av oss är det nödvändigt att komplettera inkomstpensionen och tjänstepensionen med ett privat pensionssparande. Detta för att undvika en privatekonomisk chock när arbetsliv byts till pensionärsliv. Det kan för någon vara det privata sparandet som gör att hushållskassan går ihop i slutet av månaden som pensionär. För en annan innebär de extra tusenlapparna att resorna för att hälsa på barnbarnen inte behöver svida hål i plånboken, och för en tredje innebär det möjligheten att äntligen kunna ägna sig åt ett älskat fritidsintresse.

Det handlar helt enkelt om att slippa helt byta livsstil och ekonomisk standard när pensionslivet tar vid.

Annons

Det är därför det är så olyckligt att svenskarna i dag inte har några incitament att spara långsiktigt. Var femte svensk har visserligen startat ett nytt sparande på kapitalförsäkring eller i ISK sedan avdragsrätten slopades, men det är sparformer som inte är låsta. Varannan svensk har någon gång tagit av sitt långsiktiga pensionssparande för att konsumera, enligt en annan undersökning vi gjorde tidigare i somras. Att sparandet inte är låst är inte ett problem för alla, med för vissa är det uppenbarligen det. Och det är oroväckande om sparande som behövs för framtiden konsumeras upp.

Vi behöver snarast införa en kontoform där svenskarna kan spara till pensionen. Vårt förslag är införandet av ett pensionssparkonto, PSK. På ett PSK byter du fritt fonder och aktier utan deklarationskrångel, och får lägre skatt om du väljer att låsa in pengarna till 65 års ålder. I dag är skatten på en kapitalförsäkring 30 procent av schablonintäkten. Schablonintäkten består av värdet på kontot den 1 januari plus insättningarna under året multiplicerat med statslåneräntan plus 1 procentenhet. På ett PSK där spararen binder pengarna vill vi att skatten på denna schablonintäkt sänks till 15 procent. För 2019 innebär det att skatten faller från 0,45 procent till låga 0,10 procent av värdet på pensionssparkontot.

Ett PSK är dessutom, till skillnad från IPS, inkomstneutralt. En oönskad effekt hos IPS var att höginkomsttagare gynnades framför personer med lägre lön. Detta eftersom skattesatsen procentuellt är högre ju mer du tjänar, vilket gjorde att skillnaden räknat i kronor och ören mellan skatteavdrag vid inbetalningstillfället och beskattning vid utbetalning blev störst för personer med hög lön.

Det är dags att regeringen signalerar att pensionssparande är viktigt, och att morötter ges till den som sparar långsiktigt. Förutom de rent ekonomiska incitamenten ger också själva förekomsten av en egen kontotyp välbehövlig uppmärksamhet till området, och ökar därmed chansen att vi faktiskt börjar spara. Behovet finns. Inför pensionssparkontot PSK nu.

Frida Bratt
sparekonom, Nordnet

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons