Annons

Överläkare: Adhd-studie skrämde föräldrar i onödan

Lotta Borg Skoglund, överläkare vid ”Smart psykiatri”.
Lotta Borg Skoglund, överläkare vid ”Smart psykiatri”. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Föräldrar till barn med adhd skrämdes upp av en ny studie om att adhd-medicin förändrar hjärnan. ”Ordet ’förändrar’ kan upplevas som skrämmande, men förändring är ju det vi hoppas på”, lugnar överläkare Lotta Borg Skoglund.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Överläkaren Lotta Borg Skoglund.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 3

”Vi skulle vilja veta mer om de långsiktiga effekterna, men sådana studier är svårare att genomföra”, säger Sven Bölte som är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska institutet.

Foto: Privat Bild 2 av 3

”Vi som forskar om detta är rörande överens om att det är en storm i ett vattenglas”, säger Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 3 av 3

”Adhd-medicin förändrar barns hjärnor”. Nyligen skapade en holländsk forskningsstudie rubriker världen över – och skrämde upp föräldrar till barn med adhd. Barnpsykiatriska mottagningar och patientföreningar blev nedringda och i nätforum diskuterade oroliga föräldrar om de skulle våga fortsätta ge sina barn adhd-medicin eller inte.

– Jag förstår oron med tanke på hur studien presenterades i medierna, men vi som arbetar och forskar om detta är rörande överens om att det är en storm i ett vattenglas. Det finns inget nytt eller negativt i studien som påverkar mina beslut som läkare, säger Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri och medicinskt ansvarig vid mottagningen Smart psykiatri, som utreder och behandlar neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Den förändring som de holländska forskarna funnit gällde så kallad vit substans. Hjärnans olika regioner kan förenklat jämföras med hårddiskar som kopplas ihop till en stor datacentral. Kommunikationen mellan hårddiskarna blir snabbare och mer effektiv om ledningarna mellan dem har bra isolering. I hjärnan består denna isolering av ett vitt fettlager (myelin) runt nervtrådarna som leder elektriska impulser – den så kallade vita substansen.

Annons
Annons

Överläkaren Lotta Borg Skoglund.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
Överläkaren Lotta Borg Skoglund.
Överläkaren Lotta Borg Skoglund. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

I den uppmärksammade studien undersöktes hjärnorna hos 50 pojkar i åldern 10–12 år med obehandlad adhd. Hälften fick sedan medicinering under 16 veckor. Den andra hälften fick ingen behandling alls. På samma sätt gjorde man med två grupper av vuxna män med tidigare obehandlad adhd. När man därefter jämförde hjärnorna hos de fyra olika grupperna, visade det sig att det enbart skett en tillväxt av vit substans hos pojkarna som fått medicinering.

– Eftersom man bara såg en förändring hos barnen som fått medicinering – och inte hos de vuxna – skulle man kunna tolka studien som att finns ett fönster för när hjärnan hos dem med adhd fortfarande har chansen att mogna ikapp, säger Lotta Borg Skoglund.

Den holländska studien var förhållandevis liten, men redan 2002 kom en betydligt större studie fram till liknande resultat.

De nästan 300 försöksdeltagarna delades då in i tre grupper: barn utan adhd-diagnos, barn med adhd-diagnos som inte fått någon medicinsk behandling och barn med adhd-diagnos som fått medicinsk behandling.

Dra fram konspirationsteorier om att läkemedelsindustrin drogar barn för att tjäna pengar är inte särskilt konstruktivt.

Studien visade att hos de barn som behandlats med adhd-läkemedel hade hjärnorna blivit mer lika de normalfungerande barnens.

– Hos barn med adhd finns en omognad när det gäller utvecklingen av vit substans och det är alltså denna som hos vissa kanske kan påskyndas genom medicinering. Vi kommer förstås att fortsätta att ha stort fokus på att upptäcka effekter som skulle kunna vara skadliga på längre sikt, men i dagsläget finns ingenting som pekar på det, säger Lotta Borg Skoglund.

Annons
Annons

”Vi skulle vilja veta mer om de långsiktiga effekterna, men sådana studier är svårare att genomföra”, säger Sven Bölte som är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska institutet.

Foto: Privat Bild 1 av 1

Att den holländska studien fick så stor uppmärksamhet och skapade oro är inte så konstigt. Antalet barn i Sverige med diagnosen adhd har ökat kraftigt under senare år – liksom förskrivningen av adhd-läkemedel. Enligt Socialstyrelsen är det i vissa delar av landet en av tio pojkar i åldern 10–17 år som får adhd-medicin.

”Vi skulle vilja veta mer om de långsiktiga effekterna, men sådana studier är svårare att genomföra”, säger Sven Bölte som är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska institutet.
”Vi skulle vilja veta mer om de långsiktiga effekterna, men sådana studier är svårare att genomföra”, säger Sven Bölte som är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska institutet. Foto: Privat

– Det är många som har starka åsikter om vad ökningen beror på och vi måste absolut föra en diskussion kring det. Men att dra fram gamla konspirationsteorier om att läkemedelsindustrin drogar barn för att tjäna pengar är inte särskilt konstruktivt, säger Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap och chef för Karolinska institutets Center of Neurodevelopmental Disorders (Kind).

Enligt honom skulle ökningen kunna handla om en överdiagnosticering, men också om saker som att dagens skola ställer högre krav, att man blivit bättre på att identifiera de här barnen, att diagnosen har avstigmatiserats...

– Korrelationen mellan BUP:s resurser och effektivitet i olika regioner och antalet diagnoser har också visat sig vara slående, säger Sven Bölte.

Adhd-läkemedlen är de mest potenta och mest använda inom hela barnpsykiatrin.

Kärnsymptomen vid adhd är bristande uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Under 1970-talet söktes orsakerna ofta i uppväxtmiljön. Senare forskning har istället visat att biologiska faktorer spelar störst roll.

– Det läggs hela tiden moraliska aspekter på adhd, men det är en i grunden biologiskt orsakad funktionsnedsättning som inte kan förklaras av dåliga föräldrar, för mycket skärmtid eller överkonsumtion av socker. På gruppnivå ser hjärnorna hos personer med adhd lite annorlunda ut och fungerar lite annorlunda. Adhd är dessutom en av de allra mest ärftliga diagnoser vi känner till. Hela 80 procent kan förklaras av ärftliga faktorer, säger överläkare Lotta Borg Skoglund.

Annons
Annons

”Vi som forskar om detta är rörande överens om att det är en storm i ett vattenglas”, säger Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

Vid adhd ska man främst försöka göra anpassningar i barnens skolmiljö och erbjuda psykosociala stödinsatser. Räcker inte det så kan man även pröva medicinsk behandling, i första hand centralstimulerande läkemedel. Vissa får biverkningar som sömnsvårigheter och bristande aptit av medicinerna, men hos 70-80 procent ser man också en förbättrad koncentrationsförmåga och minskad hyperaktivitet.

”Vi som forskar om detta är rörande överens om att det är en storm i ett vattenglas”, säger Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri.
”Vi som forskar om detta är rörande överens om att det är en storm i ett vattenglas”, säger Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

– Adhd-läkemedlen är de mest potenta och mest använda inom hela barnpsykiatrin. Centralstimulantia har förskrivits i stora mängder över hela världen sedan 1970-talet. Det är också ett av de läkemedel som är man forskat mest om, konstaterar Sven Bölte.

Han anser samtidigt att man bör fråga sig om det är rätt att skriva ut psykofarmaka till så många barn.

– En del skulle kanske klara sig utan, men på grund av bristande resurser inom skolan reduceras mycket av insatserna till läkemedelsbehandling.

Världsledande forskaren Russel Barkleys studie visade att obehandlad adhd riskerar att förkorta livslängden med 13 år.

Även om adhd-läkemedlen har god effekt och har använts länge, så tvekar en del föräldrar inför att ge sitt barn medicin som påverkar hjärnan. Det finns visserligen många studier som visat att läkemedlen ytterst sällan ger några allvarliga biverkningar på kort sikt, men forskningsunderlaget för långsiktiga konsekvenser är tunnare. Det kan väcka oro – som lätt späs på av rubriker om att ”adhd-medicin förändrar hjärnan hos barn”.

Annons
Annons

– Bara ordet ”förändrar” kan ju upplevas som skrämmande när det kopplas ihop med barns hjärnor. Men förändring är ju det vi hoppas på. Det är därför man tar medicinen, säger Lotta Borg Skoglund och får medhåll av Sven Bölte:

– Vi skulle vilja veta mer om de långsiktiga effekterna, men sådana studier är svårare att genomföra. Samtidigt har centralstimulantia använts i stor omfattning under lång tid. Hade det funnits allvarliga negativa biverkningar så hade vi sannolikt sett det vid det här laget.

Jag är förbryllad över att diagnosticering och behandling av adhd är så kontroversiellt.

Både Sven Bölte och Lotta Borg Skoglund betonar vikten av fortsatt forskning och diskussion kring adhd-medicinering, men lyfter också fram riskerna med att inte identifiera och behandla barn med adhd. En rad studier har visat att obehandlad adhd ökar risken för skolmisslyckanden, arbetslöshet, missbruk, kriminalitet, övervikt, trafikolyckor... Förra året visade dessutom en studie av den världsledande adhd-forskaren, Russel Barkley, att obehandlad adhd riskerar att förkorta livslängden med i genomsnitt 13 år.

– Det låter ju dystert, men han konstaterade också att nästan alla riskfaktorer kan förhindras om vi identifierar de här personerna i tid och ger dem rätt behandling – vilket inte enbart behöver vara medicin.

– Mot bakgrund av det är jag förbryllad över att diagnosticering och behandling av adhd är så kontroversiellt. Vi måste alla hjälpas åt att hålla en sansad ton och vara sakliga i den här viktiga frågan, säger Lotta Borg Skoglund.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons