Annons

Överläkaren: ”Vi ville inte ha fältsjukhuset i Älvsjö”

Bengt Cederlund, överläkare vid Södertälje sjukhus.
Bengt Cederlund, överläkare vid Södertälje sjukhus. Foto: Staffan Löwstedt

Folkhälsomyndigheten gav för milda prognoser. Fältsjukhuset i Älvsjö riskerade dränera akutsjukhusen på personal. Och privatiseringen av vården kan bli ett problem vid nästa pandemi. Det menar överläkare Bengt Cederlund på Södertälje sjukhus.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Södertälje sjukhus skulle initialt inte ta emot några coronapatienter alls. Det slutade med att man tog emot flest, i förhållande till sin storlek, enligt Bengt Cederlund.

Foto: Staffan Löwstedt

Försvarsmaktens fältsjukhus byggdes i Stockholmsmässan i Älvsjö på grund av coronapandemin. Men sängarna har stått tomma.

Foto: Marcus Ericsson/TT

Bengt Cederlund undrar hur vården ska klara nästa pandemi.

Foto: Staffan Löwstedt

I början av mars kom larmrapporter från en medicinsk tidskrift och läkare i Italien att medianåldern på de covid-19-sjuka patienterna som intensivvårdades där bara var 60 år – och att de fick vårdas länge.

– Intensivvården i norra Italien har mycket gott rykte. När de beskrev belastningen på vården förstod man direkt hur allvarligt det var, att vi kanske inte skulle klara av det. Men då sade Folkhälsomyndigheten fortfarande att det inte skulle bli så stort, säger Bengt Cederlund, överläkare på anestesikliniken.

Han kände sig manad att själv informera alla chefläkare i region Stockholm via mejl.

På Södertälje sjukhus var den yngsta coronapatienten på IVA född på 1990-talet. Det blev ett glapp mellan verkligheten på golvet och den bild som gavs av myndigheterna. Folkhälsomyndighetens bedömningar var konsekvent mildare än verkligheten, anser Bengt Cederlund.

– Om det beror på antaganden eller en kommunikationsstrategi, vet jag inte.

Han är också kritisk till kommunikationen kring skyddsutrustningen. I vanliga fall innehåller medicinska riktlinjer referenser till vetenskapliga artiklar och beräkningar. I stället kom det nya bud där skyddsnivån sänktes vilket skapade osäkerhet vad som låg bakom. Ändrad riskbedömning, eller brist på material.

Annons
Annons

Södertälje sjukhus skulle initialt inte ta emot några coronapatienter alls. Det slutade med att man tog emot flest, i förhållande till sin storlek, enligt Bengt Cederlund.

Foto: Staffan Löwstedt

– Om Folkhälsomyndigheten och region Stockholm hade följt traditionen att redovisa öppet, hade man kunnat få en sakligare diskussion och kanske också minskad oro.

Södertälje sjukhus skulle initialt inte ta emot några coronapatienter alls. Det slutade med att man tog emot flest, i förhållande till sin storlek, enligt Bengt Cederlund.
Södertälje sjukhus skulle initialt inte ta emot några coronapatienter alls. Det slutade med att man tog emot flest, i förhållande till sin storlek, enligt Bengt Cederlund. Foto: Staffan Löwstedt

Den 13 mars varnade den europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, för att flera länder i Europa skulle få samma utveckling som i Italien. Samtidigt fanns beräkningar som visade att Sverige hade samma tillväxthastighet som Italien. Då skickade Södertälje sjukhus ett mejl till Region Stockholms särskilda sjukvårdsledning, RSSL, som inrättats för att samordna vårdens beredskap.

”Södertälje är i mycket stort behov av bedömning av tidsförloppet och volym för covid–epidemin. Om inte RSSL kan stötta oss med bedömningar måste vi lokalt göra egna. Vi förstår att kommunikationen är svår, att man inte vill skapa panik, men den nuvarande informationen är inte ändamålsenlig.”

– Det var omöjligt att inte agera på det italienska larmet. Regionledningen och Folkhälsomyndigheten borde åtminstone ha kunnat visa upp olika scenarier, men vi fick inget som gick att använda för att planera. Alla sjukhus jag känner till agerade tidigare och mer kraftfullt än de instruktioner som kom, säger Bengt Cederlund.

Det kom inget svar på mejlet, något hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson nu beklagar.

Annons
Annons

Försvarsmaktens fältsjukhus byggdes i Stockholmsmässan i Älvsjö på grund av coronapandemin. Men sängarna har stått tomma.

Foto: Marcus Ericsson/TT

”Det var dåligt om de inte fick svar i mejlform, det skulle vi ha gett. Däremot har vi hela tiden haft en muntlig dialog kring våra gemensamma bedömningar och delat med oss uppdaterad information med samtliga sjukhusdirektörer för att deras team ska kunna förbereda sig på bästa möjliga sätt inför ett ökat sjukvårdsbehov”, skriver han i ett mejl till SvD.

Vi har varken till uppgift att sprida eller minska panik.

Angående hur riktlinjerna kring skyddsutrusningen kommunicerades, säger statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten att det vid tillfället fanns så lite kunskap.

– Det fanns självklart inte väldigt många publikationer och sådant om just covid-19 vid den tiden. Då får man utgå från det som finns. Vi har haft expertgrupper och utifrån det har vi gjort de bästa bedömningarna vi kan.

Hade ni kunnat göra något annorlunda för att minska oron bland vårdpersonal?

– Vi hade möten där vi träffade vårdpersonal genom facken och arbetsledning, efter det blev det lugnare. Det här är egentligen inte i grunden vårt uppdrag, utan det är arbetsgivarens ansvar att föra dialog och se till att anställda har möjlighet och rutiner att jobba på ett så säkert sätt som möjligt.

Byggde ert budskap på bedömningar, eller på en kommunikationsstrategi för att undvika panik?

– Vi baserar alltid våra budskap på bästa tillgängliga kunskap och förmedlar det. Vi har varken till uppgift att sprida eller minska panik.

Försvarsmaktens fältsjukhus byggdes i Stockholmsmässan i Älvsjö på grund av coronapandemin. Men sängarna har stått tomma.
Försvarsmaktens fältsjukhus byggdes i Stockholmsmässan i Älvsjö på grund av coronapandemin. Men sängarna har stått tomma. Foto: Marcus Ericsson/TT
Annons
Annons

Den 22 mars beslutade Region Stockholm i samarbete med Försvarsmakten att bygga ett fältsjukhus i Älvsjö. Kronprinsessparet visades runt. ”I de här extremt ansträngande tiderna så är det här en ljusglimt”, sa Victoria.

Men den känslan delades inte av intensivvårdsledningen på Södertälje sjukhus, som ansåg att Älvsjö riskerade att dränera akutsjukhusen på personal. Man förmedlade till regionen att Älvsjö bara borde vara en reservkapacitet ifall epidemin inte gick att hantera på annat sätt.

– Intensivvård innebär inte bara att ställa fram en säng, utan kräver hela den infrastruktur med allt från avancerade röntgenutrustningar till operationssalar som ett riktigt sjukhus har, säger Bengt Cederlund.

Hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson skriver till SvD att regionledningen såg samma risk, vilket ledde till att man bytte strategi. Intensivvården fokuserades till akutsjukhusen och regionen övertog ansvaret för fältsjukhuset från Karolinska. I slutänden kom det aldrig några covid-19-patienter till fältsjukhuset.

Ändå är det något annat som bekymrar Bengt Cederlund allra mest, och det är hur vården ska klara nästa pandemi, eller större terrorattentat. All intensivvård och akut operationsverksamhet behöver ingå i ett större sammanhang där vården kan dela resurser.

Men stora delar av vården har lagts ut på entreprenad, inte minst i Stockholm som har ett omfattande vårdvalssystem. När coronakrisen bröt ut och sjukhusen skrek efter utbildad personal, fortsatte privata aktörer att operera höfter, knän och annat som hade kunnat vänta. Till och med skönhetsoperationer.

Annons
Annons

Bengt Cederlund undrar hur vården ska klara nästa pandemi.

Foto: Staffan Löwstedt

Den hjälp Södertälje sjukhus förväntade sig skulle komma, till exempel av narkospersonal som behövs inom intensiven, kom inte. I stället tog man till en nödlösning: att snabbrekrytera nästan vem som helst, för att bistå de hårt pressade kollegorna på intensiven. Personalgruppen växte från 160 till 305 personer, varav ett 60-tal aldrig jobbat inom vården förut. Efter bara tre dagars utbildning skulle de delta i vården av dödssjuka patienter.

Bengt Cederlund undrar hur vården ska klara nästa pandemi.
Bengt Cederlund undrar hur vården ska klara nästa pandemi. Foto: Staffan Löwstedt

Södertälje sjukhus försökte också få loss läkarstudenter som kunde gå in och jobba heltid som undersköterskor, men stötte på patrull.

– Karolinska institutet ville inte släppa dem, de skulle fortsätta sina lektioner och scheman, säger Bengt Cederlund.

Annika Östman Wernerson, vicerektor vid Karolinska institutet, skriver i ett mejl till SvD att man var positiv till att studenterna skulle bidra och i perioder hade KI daglig kontakt med regionledningen om detta. KI införde distansundervisning och gav platsgaranti till de som tog studieuppehåll.

”Samtidigt är vi måna om att de studenter som ska ta examen fullföljer sina studier. De är en väldigt viktig resurs inom vården, inte minst nu till sommaren. Att helt ställa in obligatoriska praktiska moment skulle ge allvarliga konsekvenser för kompetensförsörjningen på både kort och lång sikt”, skriver hon

SvD frågar hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson hur regionen ska säkra personalbehovet inför nästa pandemi. Han skriver att den lyckats skala upp och att det funnits ledig kapacitet inom både intensivvård och vanliga vårdplatser, och hänvisar till att en utvärdering får visa vad som kan göras bättre till nästa gång.

I dag bygger delar av svensk vård på en just in time-logistik kring läkemedel och material och en fragmentering som Bengt Cederlund anser är ohållbar. I mars månad var det på Södertälje sjukhus bara fyra dagars marginal på tillgången på läkemedel på intensiven.

– Den kortsiktigheten fungerar inte. Väljer man att organisera vården så här, finns det till slut mindre personal att omorganisera. Det är en jätteutmaning.

Utmaning är ett modeord, menar du ett jätteproblem?

– Ja. Utmaning brukar man ju säga när det är ett problem utan lösning. Här skulle samhället faktiskt kunna göra något.

Efter reklamen visas:
"Det kommer finnas två parallella världar på sjukhuset"
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons